Rapport El frn solen fr en ljusare framtid

Innehllsfrteckning

Frord.................................................................................................................................... 3 1. 1.1 1.2 2. 2.1 2.2 2.3 2.4 3. 3.1 3.2 4. 4.1 4.2 4.3 5. 6. Bakgrund.............................................................................................................. 4 Energi frn solen 4 Olika tekniker 4 S funkar det........................................................................................................ 6 Olika typer av solceller 6 Effektivitet 7 Potential fr solceller i vrlden 7 Potential fr solceller i Sverige 8 Miljkonsekvenser och flaskhalsar.................................................................. 10 Miljkonsekvenser 10 Flaskhalsar 13 Ekonomi och marknad....................................................................................... 16 Solceller som jobbskapare 16 Kostnader fr solcellsel 17 Stdsystem 18 Framtid.................................................................................................................. 20 Slutsatser............................................................................................................... 21

Text: Anna Wolf, Naturskyddsfreningen Grafisk form: Kristoffer Renberg, Naturskyddsfreningen Omslagsbild: iStockphoto Stockholm, 2011

Rapport om solceller

Frord

Energi r en frutsttning fr allt liv p jorden och mnniskan har alltid behvt energi. Med dagens vsterlndska livsstil behvs mer energi n ngonsin. Samtidigt r det uppenbart att det nuvarande energisystemet inte r hllbart. Det leder till klimatfrndringar genom utslpp av fossila vxthusgaser och r till en stor del baserat p ndliga resurser. Den akuta situationen fr klimatet har ftt mnga att vlja att satsa resurser p snabba lsningar som till exempel CCS (infngning och lagring av koldioxid) och ny krnkraft fr att verbrygga till framtidens energisystem. Det r dock viktigt att ha i minnet att konventionella energikllor ven r frknippade med en rad andra milj- och hlsorisker, bland annat vid utvinning av brnsle, som kol och uran, och vid hantering av avfallet. Eftersom de energislag som baseras p ndliga resurser aldrig kan bli lsningar fr framtiden anser Naturskyddsfreningen att sdana satsningar r ondiga och riskerar att skapa lika mnga problem som de lser. Det som krvs r en kraftig omstllning av energisystemet, med satsningar p tillfrsel av frnybar energi parallellt med ef-

fektivisering som minskar energibehovet, om vi ska kunna trygga vr energifrsrjning utan att tnja p grnserna fr vad planeten tl. Att omvandla solens strlar till el r inte lngre ngon avlgsen framtidsteknik, den finns i hgsta grad i dag och r redan lnsam i mnga applikationer. Den teoretiska potentialen fr solel r i den nrmaste ondlig, ngra materialbegrnsningar verkar inte finnas p medellng sikt och miljpverkan r mycket begrnsad jmfrt med andra energislag. Det som saknas r bara den politiska viljan att skapa incitament fr investeringar s att tekniken kan bli konkurrenskraftig och implementeras i stor skala. Genom kraftfulla satsningar p solel och andra frnybara energislag kan vi ta oss till framtiden redan idag!

Svante Axelsson generalsekreterare Naturskyddsfreningen

Rapport om solceller

1. Bakgrund

Det verkar ibland rda delade meningar i debatten om solcellsteknikernas mjligheter. Vad r mognadsgraden? Hur r den ekonomiska konkurrenskraften och vad r potentialen fr en storskalig satsning p solceller p nordligare breddgrader? Utvecklingen av solcellstekniken gr fort framt. Ibland s fort att det som var aktuellt fr bara ngot r sedan kan leda till missuppfattningar och felaktiga slutsatser. Mlet med den hr rapporten r att sammanstlla aktuell forskning och prognoser rrande solceller inom omrden som potential, miljpverkan och ekonomi fr att ge en samlad bild av det aktuella kunskapslget. Rapporten tar kortfattat upp andra tekniker fr att ta tillvara p energi frn solen, men fokus ligger p solceller i ett svenskt perspektiv.

frdel med solenergi r att den finns tillgnglig verallt p jorden, om n i varierande intensitet.

1.2

Olika tekniker

Det finns fyra huvudsakliga alternativ fr att ta tillvara p den energi som solen ger: solceller som ger el direkt, solfngare som ger vrme, koncentrerad solenergi (eller CSP, frn engelskans Concentrating Solar Power) samt passiv solenergi. Det forskas ven p andra tekniker, till exempel soltorn som producerar el genom att varm luft stiger uppt och driver en turbin. Fokus fr den hr rapporten r solceller, men nedan ges en versiktlig sammanfattning av de olika teknikerna.

Passiv solvrme 1.1 Energi frn solen

Energi kan aldrig frstras eller produceras, den kan bara omvandlas till olika former som tillgodoser olika behov som el, vrme och kemisk energi. Det enda tillskott av energi vi har till jorden kommer frn solens strlar. De ger upphov till flera olika energiformer som anvnts i tusentals r, som bioenergi och vindenergi. Tekniken att aktivt omvandla solens strlar direkt till el och hgvrdig vrme genom solceller och solfngare befinner sig, vid en jmfrelse med bio- och vindenergi, nnu i sin barndom. Utvecklingen gr dock snabbt framt och tack vare den praktiskt taget obegrnsade tillgngen p solenergi och de mycket lga utslppen under driftsfasen har solenergi lnge varit en av de populraste frnybara energiteknikerna. Den positiva profilen har frstrkts genom senare rs forskning som visat p positiv energibalans och lga utslpp. En annan I s kallade passivhus utnyttjar man den naturliga instrlningen av solljus och solvrme till uppvrmning genom placering, lge, utformning p byggnaden, fnstrens egenskaper och byggnadsmaterial. Detta kan minska kostnader och energibehov fr uppvrmning och belysning. Under vissa frhllanden kan man bygga hus som i princip inte behver ngon annan energi n den vrme som solen ger tillsammans med vrmen frn mnniskor och apparatur i huset.

Solfngare
I en solfngare absorberas solvrmen av en mrk yta och vrmer upp vatten i en ackumulatortank. Vattnet kan sedan anvndas som varmvatten eller fr uppvrmning av olika lokaler. Det finns flest solfngare i Kina som str fr cirka 75 procent av vrldsmarknaden. Europa kommer p andra plats med en fr nrvarande lika positiv utveckling som i

Svensk Solenergi (2010) http://www.svensksolenergi.se/

Rapport om solceller

Fig 1. Olika tekniker

Kina1. I Europa finns det flest solfngare i Tyskland, men rknat per capita ligger Cypern, Grekland och sterrike lngt fre vriga lnder i Europa. Solfngare har lnge varit populrt i Sverige. Hr finns goda frutsttningar fr att klara av stora delar av hushllens varmvattenbehov med hjlp av solvrme. Enligt branschfreningen Svensk solenergi rcker 5 m2 solfngare p ett villatak fr att tillgodose hlften av hushllets varmvattenbehov2.

Bland frdelarna kan nmnas att tekniken kan utnyttja mark som inte anvnds till annat, till exempel i kenomrden. Placeras ett CSP-kraftverk vid kusten kan det dessutom leverera avsaltat havsvatten som biprodukt. En annan frdel jmfrt med solceller r att tekniken har en viss energilagringsmjlighet som kan utjmna dygnsvariationer. Vrldens strsta solkraftverk med en effekt p 1000 MW ska byggas i USA och berknas leverera ca 2,2 TWh per r6.

Solceller Koncentrerad solenergi

Koncentrerad solenergi, eller CSP (Concentrating Solar Power), r en teknik som baseras p att solfngare vrmer vatten som driver en ngturbin. Tekniken antas kunna anvndas fr storskalig elproduktion i kenomrden fr leverans till EU och andra delar av vrlden3 4. Nackdelen med CSP r att den r krver bde stor area och kylsystem vilket kan leda till onskade effekter p lokal milj och vattenfrsrjning om man inte r noga med lokaliseringen. En annan nackdel r att den krver direkt solljus och allts inte genererar ngon el under molniga frhllanden5. Detta gr CSP mindre lmplig fr nordeuropeiska frhllanden.
2 3 4 5 6 7

En solcell r en tunn skiva eller film av ett halvledarmaterial dr det uppstr en spnning mellan framsidan och baksidan nr den trffas av solljus. Det finns ett flertal olika solcellsteknologier dr kristallina kiselceller r den dominerande tekniken p marknaden med ver 80 procent av marknadsandelarna 20097. De olika solcellsteknikerna lmpar sig fr olika applikationer, till exempel beroende p om pris eller effektivitet r viktigast, om systemet r fristende eller kopplat till elntet och om det r byggnadsintegrerat eller inte. De har ven alla lite olika problem kopplat till tillverkningsprocess och materialtillgng.

Ibid. Desertec (2010) www.desertec.org MacKay D (2009). Sustainable energy without the hot air. www.withouthotair.com Ibid. Ny Teknik (2010) http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article2474916.ece JRC (2010). PV Status Report 2010, JRC Scientific and Technical Reports. http://www.jrc.ec.europa.eu

Rapport om solceller

2. S funkar det

2.1

Olika typer av solceller

De tv viktigaste typerna r kristallina kiselceller och tunnfilmssolceller som str fr ungefr 80 respektive 20 procent av marknaden.

Kristallina kiselceller
Kiselsolceller bestr av tunna skivor kisel som dopats med sm mngder andra grundmnen fr att bli ledare, till exempel fosfor och bor eller aluminium. En enskild solcell ger en lg spnning, ca 0,5 volt, den r brcklig och r knslig fr fukt. Drfr seriekopplas celler fr att f praktiskt anvndbara spnningar. De seriekopplade cellerna skyddas mot fukt, mekaniska belastningar och berring genom att de inkapslas i ett laminat som fr en ram och bildar en solcellsmodul. Framsidan av modulen r av ett transparent material, vanligen glas. Fr baksidan finns en strre frihetsgrad vid val av material. Glas och teflonduk r vanligt frekommande8. Kiselsolceller kan delas upp i monokristallina och polykristallina solceller, dr de polykristallina r vanligast, med ca 4550 procent av den totala solcellsmarknaden.

ordnade i kristaller. Tillverkning av cellerna kan gras vid relativt lga temperaturer (75 grader) vilket gr det mjligt att applicera dem p exempelvis plast. Kiseltgngen vid tillverkning av solceller med amorft kisel r betydligt lgre n vid tillverkning med kristallint kisel. A-Si celler har lg effektivitet men ven lg kostnad och kan appliceras p mnga olika material. Anvndningsomrdet r frmst byggnadsintegrerade tillmpningar och elektronik10. CdTe, kadmiumtellurid Kadmiumtellurid r en halvledare och kan ordnas i en kristall. Att tillverka CdTe-solceller r relativt billigt och trots en ngot lgre verkningsgrad n kristallint kisel r det troligen en av de billigaste teknikerna11. CdTe r dock ett giftigt mne som mste hanteras varsamt. Tellurid r dessutom ett mycket ovanligt mne i jordens skorpa. CIGS, Cu(In,Ga)Se2 (koppar-indium-gallium-diselenid) CIGS r liksom kisel ett halvledarmaterial. CIGS-solceller r inte lika effektiva som de kristallina kiselsolcellerna p att omvandla solljus till elektricitet. Troligen kan de dock produceras till en mycket lgre kostnad. CIGS-solceller kan tillverkas p flera olika stt, varav ett r att bygga upp flera tunna lager p en glasskiva12. Frutom de ovan nmnda mnena anvnds ven molybden, kadmiumdisulfid, zinkoxid och aluminiumdopad zinkoxid i solcellsuppbyggnaden13. Tv av de strsta problemen med CIGS-solcellstekniken r anvndningen av kadmium, som r en miljfarlig tungmetall, och den begrnsade tillgngen p indium. Vid ngstrmlaboratoriet i Uppsala pgr forskning fr att eliminera det kadmiuminnehllande skiktet och fr att redu-

Tunnfilmssolceller
I tunnfilmssolceller lggs en fljd av tunna skikt p ett substrat. Substratet r oftast glas, men kan ven vara kapton, rostfritt stl etc. De deponerade skikten r framsideskontakt, aktivt material och baksideskontakt. Innehllet i det aktiva materialet brukar vara namngivande fr aktuell tunnfilmsteknik. Det kan till exempel vara amorft kisel (a-Si), Cu(InGa) Se2 (CIGS) eller Kadmiumtellurid (CdTe)9. A-Si, amorft kisel Denna tunnfilmsteknik bygger p kiselatomer som inte r
8 9 10 11 12 13

Elforsk (2010) http://www.solelprogrammet.se/Om-solcellstekniken/Hur-fungerar-solcellen1/ Ibid. Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 Elforsk (2010) http://www.solelprogrammet.se/Om-solcellstekniken/Hur-fungerar-solcellen1/ ngstrmlaboratoriet (2010) http://www.asc.angstrom.uu.se/sv/nastageneration.html Elforsk (2010) http://www.solelprogrammet.se/Om-solcellstekniken/Hur-fungerar-solcellen1/

Rapport om solceller

cera konsumtionen av indium och gallium genom att minska CIGS-skiktets tjocklek med bibehllen verkningsgrad14.

Andra solcellstekniker
Det finns ven tekniker som befinner sig p forskningsstadiet, till exempel fotokemiska celler och celler med extra hg effektivitet och avancerade material. Organiska solceller, solceller baserade p organiska halvledarmaterial som kan appliceras p flexibla material, r p vg ut p marknaden i srskilda tillmpningar15.

uppn en hg effektivitet fr solceller eftersom det leder till ett mindre behov av material och yta, samt lgre kostnad, per producerad kWh. Fr vissa applikationer kan dock priset per installerad watt vara avgrande varfr man kan acceptera en ngot lgre effektivitet.

2.3

Potential fr solenergi i vrlden

2.2

Effektivitet

Effektiviteten hos kommersiella kiselmoduler varierar mellan 12 och 20 procent, dr monokrystallina solceller har en ngot hgre effektivitet16. Mlet fr kommersiell utveckling p medellng sikt r att n en effektivitet p 25 procent17. De bsta tunnfilmssolcellerna p marknaden har idag en verkningsgrad runt 13 procent, men i laboratoriefrsk har man uppntt drygt 20 procent18. Teknikutvecklingen gr snabbt framt, men det finns en teoretisk grns. Fr en enkel solcell ligger den teoretiska verkningsgraden p ca 30 procent19. Nr man pratar om effektivitet hos solceller mste man hlla i beaktande att solljuset r gratis. Det r drfr missvisande att jmfra effektiviteten fr solceller med effektiviteten fr brnslebaserade produktionsmetoder, som till exempel biomassa och kolkraft. Det r nd viktigt att
14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26

Uppskattningarna av potentialer fr solceller i vrlden p medellng till lng sikt varierar kraftigt. Fr r 2020 uppskattas potentialen till mellan 30 och 439 GW och fr r 2050 mellan 420 och 4318 GW om man jmfr scenarier frn IEA20 21 och Greenpeace22 (Tabell 1). En bedmning r att EU:s Strategic Energy Technology (SET) Plan rknar med 400 GW i Europa r 202023. Vissa forskare uppskattar att man kan f en nnu hgre installerad effekt r 2050 under vissa frutsttningar, som till exempel att energilagringskapaciteten utvecklas snabbt24. Siffrorna kan jmfras med att det skulle behvas 20 000 GW installerad effekt fr att tillgodose dagens elbehov med solceller av genomsnittlig effektivitet idag25. Hur stor andel av elbehovet r 2020 och 2050 som kan tckas av solceller i de olika scenarierna i tabellen beror sledes helt p hur elbehovet utvecklas. Enligt IEA kan el frn solen st fr 20 till 25 procent av den globala elproduktionen r 2050, inkluderat bde solceller och koncentrerad solkraft 26. Den teoretiska potentialen fr el frn solen i vrlden r

ngstrmlaboratoriet (2010) http://www.asc.angstrom.uu.se/sv/nastageneration.html JRC (2010). PV Status Report 2010, JRC Scientific and Technical Reports. http://www.jrc.ec.europa.eu Ibid. Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 ngstrmlaboratoriet (2010) http://www.asc.angstrom.uu.se/sv/nastageneration.html Ibid. IEA (2008) Energy Technology Perspectives scenarios and strategies to 2050 ISBN 9789264041424 IEA (2010) Technology Roadmap, Solar photovoltaic energy Greenpeace and EREC (2010), Energy (R)evolution 2010, report Frnybart.nu (2010) Kostnad fr ny elproduktion Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 Givet att dagens elfrbrukning r 2x1013 kWh (15) och berknad elproduktion r 1000 kWh/KWp installerad. Greenpeace & EPIA (2008) Solar Generation V IEA (2010) Technology Roadmap, Solar photovoltaic energy

Rapport om solceller

dock mycket strre n vad som uppskattats i tabell 1. Den solenergi som trffar jordens yta under en timme rcker fr att tillgodose hela vrldens energibehov under ett r27 och mindre n 5 procent av Saharas yta, skulle teoretiskt rcka fr att tillgodose hela vrldens elfrbrukning. I ett globalt perspektiv sammanfaller variationerna av solinstrlningen vl med elfrbrukningen p rsbasis eftersom mycket energi gr t till att driva kylanlggningar i varmare klimat. Resurstillgngen r troligen inte ngot problem fr kiselsolceller p lng sikt d kisel r ett av de vanligaste mnena p jorden28. Fr tunnfilmssolceller som CIGS begrnsar indiumtillgngen utvecklingspotentialen29. Det som frmst styr den potentiella utvecklingen r istllet ekonomi, lagstiftning och begrnsningar i elnt och lagringskapacitet. En intressant jmfrelse visar dessutom att den nuvarande installerade kapaciteten i vrlden (3237 GW) redan verstiger IEAs Referensscenario fr 2020 p 30 GW och dessutom verstiger de allra mest optimistiska bedmningarna som gjordes fr r 2010 i mitten av 90-talet30.

Tabell 1: Uppskattningar av potentialer fr solel i vrlden

Modell Greenpeace Reference scenario Greenpeace (R) evolution Scenario Greenpeace Advanced Scenario IEA Reference Scenario IEA ACT Map IEA Blue Map 2020 (GW) 80 2050 (GW) 420

355

2968

439

4318

30

2.4

Potential fr solenergi i Sverige

80 130

600 1150 3155

Solen r en enorm tillgng. Ett vanligt villatak tar emot ca fem gnger mer energi n husets totala energianvndning under ett r31. Solinstrlningen varierar inte mycket mellan norra och sdra Sverige och r av samma storleksordning som i Tyskland, som r vrldens ledande solcellsnation. Medelvrdet fr den rliga solinstrlningen i Sverige r mel-

IEA PV Technology 210 Roadmap

27 28 29 30 31

Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 Linus Palmblad, Energimyndigheten. Personlig kommunikation. Vattenfall (2005) Livscykelanalys av Vattenfalls el i Sverige JRC (2010). PV Status Report 2010, JRC Scientific and Technical Reports. http://www.jrc.ec.europa.eu Svensk Solenergi (2010) http://www.svensksolenergi.se/

Rapport om solceller

lan 800 och 1000 kWh/m2 beroende p breddgrad och lokalt klimat32. Solfngare ger frn 300 till 700 kWh/m2 och r medan solceller genererar 50 till 150 kWh elektricitet per m2 och r, beroende p vilken typ av system man anvnder.33 Solcellernas effekt minskar om solinstrlningens intensitet minskar. Men effekten kan fortfarande vara upp till 50 procent ven vid molnighet34. P natten ger solcellerna ingen effekt. Drfr kan variationerna behva utjmnas med energilagring eller reglerkraft, beroende p om systemet r ntanslutet eller inte. Solcellerna fungerar bttre vid lga temperaturer, men vintertid kan solen st fr lgt fr att ge maximal effekt. Enligt ngstrmlaboratoriet r mars en utmrkt solelmnad i Sverige. Energimyndigheten har gjort en sammanstllning av potentialbedmningar frn olika aktrer avseende el frn solceller som underlag till rapporten Energi som miljml35. De flesta aktrer bedmer den lngsiktiga potentialen till mellan 5 och 10 TWh. Enligt Energimyndigheten r den installerade effekten frn solceller i Sverige idag ungefr 9 MW, vilket uppskattas leverera ca 6,75 GWh per r36. Svensk Solenergi, har presen-

terat ett planeringsml om 4 TWh solel och 4 TWh solvrme i Sverige r 2020. Detta frslag bedmer ven Frnybart.nu vara ett rimligt ml37. Frslaget innebr en utbyggnadstakt p omkring 0,33 TWh per r fr el- respektive vrmeproduktion. Fr elproduktion kan en jmfrelse gras med planeringsmlet fr vindkraft p 30 TWh, som innebr en utbyggnad p 2,3 TWh per r38. Den totala elfrbrukningen i Sverige var 144 TWh r 200839.

32 33 34 35 36 37 38 39

Ibid. Ibid. ngstrmlaboratoriet (2010) http://www.asc.angstrom.uu.se/sv/nastageneration.html Energimyndigheten (2007). Tillgng p frnybar energi. Underlagsrapport till ET2007:21 Energi som miljml, ER 2007:20 Linus Palmblad, Energimyndigheten. Personlig kommunikation. Frnybart.nu (2010) Kostnad fr ny elproduktion Ibid. Energimyndigheten (2009) Energilget 2009 ET2009:28

Foto: iStockphoto

Rapport om solceller

3. Miljkonsekvenser och flaskhalsar

3.1

Miljkonsekvenser

Energitgng
Fr att gra konventionella kiselsolceller krvs mycket energi. Det hvdas ibland att det gr t mer energi fr att producera solceller n vad de kan leverera under sin livstid, det vill sga att de skulle ha en negativ energibalans. Detta pstende stmde mjligen under solcellernas barndom p 1950-talet, men dagens kiselsolceller har en energiterbetalningstid p tre till fem r och en livslngd p 2530 r, ven vid lgre solinstrlning, enligt flera vetenskapliga studier44 45 46. I sdra Europa r energiterbetalningstiden ca 2 r fr kiselsolceller47 48. Det kan antas att de solceller som produceras idag genererar minst fyra till sex gnger s mycket, och uppemot tolv gnger s mycket i soliga regioner, energi som krvs i tillverkningen. Det frekommer ibland energiterbetalningstider som r betydligt hgre i debatten. Detta beror antingen p att uppgifterna r gamla eller p att man har jmfrt siffror med olika enheter och missat att rkna om energitgngen till primrenergi49.

Solcellernas huvudsakliga miljpverkan sker vid tillverkningen. Materialval och energitgng under produktionen str fr de enskilt strsta delarna av solcellernas miljpverkan.

Materialval
Vid tillverkning av kiselsolceller anvnds metaller och mineraler som aluminium, koppar och silver. De omrden dr solceller har stor pverkan jmfrt med andra kraftslag r kvveoxider och koppartgng40. Genom att reducera eller helt utesluta anvndningen av aluminiumramar skulle man kunna minska pverkan vsentligt enligt viss forskning41. I tunnfilmssolceller av CIGS-typ finns ett tunt buffertskikt som vanligtvis innehller kadmium (kadmiumsulfid, CdS). Forskning pgr bland annat vid ngstrmlaboratoriet i Uppsala fr att utveckla solceller utan kadmium.42 43 Enligt ngstrmlaboratoriet r skiktet s tunt (~50 nm) att koncentrationen anses ofarlig om man exempelvis mal ner uttjnta CIGS-solceller, men kadmiumhanteringen kan bli ett problem i produktionsledet och man arbetar drfr fr att frska erstta CdS-skiktet med Cd-fria buffertskikt med bibehllen hg verkningsgrad.
40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51

Vxthusgasutslpp
Vxthusgasutslppen frn solcellsel r lga jmfrt med fossilbaserad el, men ligger ofta ngot hgre n fr andra frnybara kraftslag. Siffror frn 1990-talet och tidigare visar ofta p vxthusgasutslpp upp till 250 g CO2 eq/kWh50 51. Nyare

Vattenfall (2005) Livscykelanalys av Vattenfalls el i Sverige Laleman, Albrecht, Dewulf (2010) Life Cycle Analysis to estimate the environmental impact of residential photovoltaic systems in regions with a low solar irradiation. Renewable and Sustainable Energy Reviews, In press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.025 ngstrmlaboratoriet (2010) http://www.asc.angstrom.uu.se/sv/nastageneration.html Energimyndigheten (2010) Energifakta www.energimyndigheten.se Laleman, Albrecht, Dewulf (2010) Life Cycle Analysis to estimate the environmental impact of residential photovoltaic systems in regions with a low solar irradiation. Renewable and Sustainable Energy Reviews, In press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.025 Dincer F (2010) The analysis on photovoltaic electricity generation staus, potential and policies of the leading countries in solar energy. Renewable and Sustainable Energy Reviews article in press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.026 Varun, Bhat, Prakash (2009) LCA of renewable energy for electricity generation systems - A review. Renewable and Sustainable Energy Review 13:1067-1073 Greenpeace & EPIA (2008) Solar Generation V EUPV 2010, EU PhotoVoltaic Technoloy Platform, Photovoltaic Fact Sheets, www.eupvplatform.org Laleman, Albrecht, Dewulf (2010) Life Cycle Analysis to estimate the environmental impact of residential photovoltaic systems in regions with a low solar irradiation. Renewable and Sustainable Energy Reviews, In press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.025 Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 Varun, Bhat, Prakash (2009) LCA of renewable energy for electricity generation systems - A review. Renewable and Sustainable Energy Review 13:1067-1073

10

Rapport om solceller

Tabell 2: Vxthusgasutslpp fr olika kraftslag, exempel frn olika underskningar

Kraftslag GWP, g CO2-ekvivalenter per kWh 66 Krnkraft 20 32 Solceller 70 21-34 9-10 Vindkraft 20 1000 Kolkondens 1080 400 Gaskombi 530 Europeisk elmix Nordisk elmix 400 70 (Fotnot 2) (Fotnot 5) (Fotnot 5) (Fotnot 2) (Fotnot 4) (Fotnot 2) medelvrde (Fotnot 4) (Fotnot 2) medelvrde (Fotnot 1) (Fotnot 2) medelvrde (Fotnot 3) (Fotnot 1) Klla (Fotnot 1) medelvrde

Energimyndighetens vrden verkar endast avse koldioxidutslpp och allts inte total vxthusgaspverkan. Frn vissa energislag, till exempel solceller, vindkraft och krnkraft r vxthusgasutslppen indirekta och kommer till strsta delen frn den energi som gr t vid tillverkning, utvinning av rvara och avfallshantering. Drfr beror vrdena p vilken miljvrdering man gr av den el och vrme som gr t i produktionssystemet. Ibland anvnds marginalel i berkningar; vilket i Sverige har antagits vara kolkondens p kort sikt (det produktionsslag som kr igng om efterfrgan kas p kort sikt i det europeiska systemet) och gaskombi p lng sikt (de produktionsslag som antas byggas i det europeiska systemet i fall efterfrgan kar stabilt)6. I vissa berkningar anvnds ven historisk elmix med olika geografisk avgrnsning, till exempel nordisk eller europeisk elmix vilket oftast ger lgre vrden p utslppen. Vilket som r lmpligast val i olika tillmpningar kan diskuteras4 7 men det r viktigt att veta att valet pverkar vxthusgasutslppen betydligt.
Sovacool BK (2008) Valuing the greenhouse gas emissions from nuclear power: A critical survey. Energy Policy 36:2940-2953 Laleman, Albrecht, Dewulf (2010) Life Cycle Analysis to estimate the environmental impact of residential photovoltaic systems in regions with a low solar irradiation. Renewable and Sustainable Energy Reviews, In press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.025 3 Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 4 Energimyndigheten (2008) Koldioxidvrdering av energianvndning Vad kan du gra fr klimatet? Underlagsrapport 5 Gode, Byman, Persson & Trygg (2009) Miljvrdering av el ur systemperspektiv, Elforskrapport B1882 6 Energimyndigheten (2006) Miljvrdering av el, Marginalel och medelel. Underlagsrapport Statens Energimyndighet 7 Naturskyddsfreningen (2010) Rkna med Bra Miljval, En handledning till miljvrdering av el. 1 2

11

Rapport om solceller

forskning visar p siffror mellan ca 50 och 120 g CO2eq/kWh fr kristallina kiselceller (20, 23). Vissa forskare menar att utslppen r ner mot 2134 g/kWh beroende p teknik52, dr tunnfilmsbaserade celler som CdTe ofta har ngot lgre utslpp n kristallina celler. Laleman et al.53 har gjort en jmfrelse mellan utslpp frn flera olika vetenskapliga studier och fann att medelvrdet fr vxthusgasutslppen frn el producerad med kristallina kiselsolceller i regioner med lg solinstrlning var 70 g CO2 eq/kWh. I regioner med hgre instrlning kan man anta att utslppen blir lgre eftersom produktionen kar. Det frekommer mnga olika siffror p vxthusgasutslppen ven p konventionellt producerad el (se faktaruta). Till exempel varierar siffror p utslppen frn krnkraftsel mellan 5 g CO2eq/kWh och 100 g CO2/kWh54. Spridningen beror till stor del p vilka antaganden som gjorts vid berkningarna. Faktorer som livslngd, egenskaper hos kraftverket, materialval och vilken energimix som anvnds i produktionen har stor betydelse. Fr el frn solceller och flera andra frnybara energikllor som vindkraft och vattenkraft kommer huvuddelen av vxthusgasutslppen frn energitgngen vid tillverkningen, som man rknar till stor del r baserad p fossila brnslen55. Detta betyder att utslppen skulle vara betydligt lgre i ett framtida energisystem baserat p frnybara energikllor! Utslppen frn fossila brnslen sker till stor del vid frbrnningen och kan drfr aldrig reduceras p annat stt n genom CCS, avskiljning och lagring av koldioxid.

Lokala miljeffekter
Etablering av en solcellsanlggning har potential att ge vldigt lga miljkonsekvenser, frutom estetisk pverkan, frutsatt att anlggningen placeras p ett bra stt. Det finns anledning att vara vaksam vid placering av stora, fristende, anlggningar s att de inte pverkar knsliga ekosystem och skapar barrireffekter. En frdel r att solceller kan integreras i befintlig byggnation och allts inte krver ngon egen yta eller ger upphov till ngra ytterligare lokala miljeffekter. Enligt EPIA56 kan installationer p tak bidra med upp till 40 procent av elfrsrjningen i EU. Byggnadsintegration av solceller har ven andra miljfrdelar ssom57: Andra byggmaterial erstts Solceller som integreras i klimatskalet kan nyttja den vrme som alstras p baksidan av cellen exempelvis till frvrmning av tilluft Solceller utanfr klimatskalet kan dubbelutnyttjas exempelvis vid solavskrmning, d solen hindras frn att skapa vertemperaturer i byggnaden samtidigt som elenergi produceras Lokal elproduktion minskar verfringsfrlusterna

tervinning
Det r frmst lamineringsskiktet och de elektriska kontakterna som ldras vilket gr att stora delar av solcellerna kan tervinnas nr de tjnat ut58 59. Det finns en organisation som specialiserat sig p tervinning av solceller, PV Cycle.org.

52 53 54 55 56 57 58 59

Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 Laleman, Albrecht, Dewulf (2010) Life Cycle Analysis to estimate the environmental impact of residential photovoltaic systems in regions with a low solar irradiation. Renewable and Sustainable Energy Reviews, In press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.025 Ftenakis and Kim (2007) Greenhouse gas emissions from solar electric- and nuclear power. Energy Policy 35:2549-2557 Laleman, Albrecht, Dewulf (2010) Life Cycle Analysis to estimate the environmental impact of residential photovoltaic systems in regions with a low solar irradiation. Renewable and Sustainable Energy Reviews, In press. Doi:10.1016/j.rser.2010.09.025 EPIA (2010) http://www.epia.org/fileadmin/EPIA_docs/public/100623_PR_BIPV_EN.pdf Energimyndigheten (2009) Solceller Informationsbroschyr Linus Palmblad, Energimyndigheten. Personlig kommunikation. PVcycle (2010). www.pvcycle.org

12

Rapport om solceller

3.2

Flaskhalsar

Elntet i Sverige r vl utvecklat och en begrnsad mngd solcellsel skulle inte innebra ngra bekymmer i nulget. Enligt energimyndigheten r det dock svrt att sga hur en storskalig utbyggnad av solceller i Sverige (mer n 10 procent av produktionen) skulle pverka energisystemet (se faktaruta). Upp till en viss niv kan man klara sig utan lagring genom att utnyttja vattenkraften som reglerkraft, men vid en niv ver 10 TWh/r mste andra lagringsformer till60.

hov eftersom de knda indiumtillgngarna rcker inte till. Forskning pgr dock fr att utveckla CIGS-solceller med mindre materialtgng67.

Energilagring
Eftersom solen r en s kallad intermittent energiklla behver energin kunna lagras fr att tillgodose behovet ven nr solen inte lyser. Mycket forskning pgr fr att lsa problematiken kring energilagring och mnga olika tekniker har frts fram som alternativ (se faktaruta). Flera av alternativen dras dock med miljproblem och problem med materialtillgng vilket gr att det finns en risk att frnybara energislag kan leda till indirekta miljeffekter. Ett alternativ till energilagring r att styra frbrukningen s att den matchar produktionen. Detta r frmst mjligt fr elproduktionen d vrmefrbrukningen r svrare att styra. Mycket forskning pgr kring smarta elnt, Smart Grids, som knner av tillgngen och skickar prissignaler till kunderna fr att styra efterfrgan, till exempel genom att kra tvttmaskinen eller vrma huset d tillgngen p el r hg. Smart Grids ska ven klara av smskalig elproduktion genom smarta elmtare och nettoavrkning, s att brukarna bde kan flja sin elanvndning i realtid och producera sin egen el och slja verskottet till ntet68. Ider har ven frts fram p att anvnda en framtida fordonsflotta av elbilar fr att balansera elsystemet genom att kunna laddas nr tillgngen r hg och sedan fra tillbaks el till ntet nr det uppstr brist. Detta krver dock avancerad teknik. Enklare r att direkt pverka kunderna att reglera sin anvndning efter tillgngen, men

Materialtillgng
Kisel r ett av de vanligaste mnena p jorden och materialtillgngen medfr drfr inga problem p lng sikt61. Enligt en studie av Greenpeace och EPIA (16) kan kiseltillgngen bli en tillfllig flaskhals eftersom det tar tid att starta upp ny produktionskapacitet. Kiselutvinning r dessutom energikrvande och solcellsindustrin konkurrerar med annan elektronikindustri om tillgngarna. Produktionskapaciteten fr kisel i vrlden frvntas ligga mellan 140 000 ton och 250 000 ton 201262. Kapaciteten fr solcellsproduktion varierar dessutom med materialtgngen. Kiselbehovet kan g ner frn nuvarande 8 g/Wp till 67 g/Wp63. Enligt EPIA64 och flera forskare65 behver inte materialtillgngen innebra ngra begrnsningar medan andra hvdar att silvertillgngen kan bli ett problem p medellng sikt om tillvxten blir stor66. Den potentiella produktionen av CIGS-solceller begrnsas med dagens teknik av tillgngen p indium. Enligt ngstrmlaboratoriet skulle det inte g att med dagens teknik tillverka CIGS-solceller som tcker hela vrldens elbe-

60 61 62 63 64 65 66 67 68

ngstrmlaboratoriet (2010) http://www.asc.angstrom.uu.se/sv/nastageneration.html Linus Palmblad, Energimyndigheten. Personlig kommunikation. JRC (2010). PV Status Report 2010, JRC Scientific and Technical Reports. http://www.jrc.ec.europa.eu Ibid. EPIA (2009) Set for 2020 Solar Photovoltaic Electricity: a mainstream power source. http://www.epia.org Feltrin and Freundlich (2008) Material considerations for terawatt level deployment of photovoltaics. Renewable Energy 33: 180-185 Lloyd and Forest (2010). The transition to renewables: can PV provide an answer to the peak oil and climate change challenges? Energy Policy 38: 7378-7394 ngstrmlaboratoriet (2010) http://www.asc.angstrom.uu.se/sv/nastageneration.html Greenpeace and EREC (2010), Renewables 24/7, Report.

13

Rapport om solceller

det krvs stora prisskillnader p el s det blir lnsamt till exempel att kra tvttmaskinen p natten. Att bygga ut frbindelserna mellan regioner och lnder s att elen kan flyttas dit den behvs r ytterligare ett alternativ till att lagra energin. Danskarna anvnder till exempel el frn den svenska och norska vattenkraften fr att balansera sin vindkraft (se faktaruta). Vrme r svrare att transportera lnga strckor annat n i fasomvandlingsmaterial vilket begrnsar verfringen.

Fakta: Elproduktionssystemet
El kan inte lagras i ntet utan mste tillfras i samma gonblick som den anvnds. Genom att olika typer av kraftslag kombineras i elproduktionssystemet balanseras tillgng och efterfrgan. I Sverige ansvarar Svenska Kraftnt fr att det hela tiden r balans mellan produktion och frbrukning av el i hela landet.

Reservkraft
Dessutom behvs anlggningar fr reservkraft, som kan sttas igng vid extrema elbehov, s kallad topplast, och vid strningar i elnt eller andra produktionsanlggningar. I Sverige utnyttjas oljeeldade kondenskraftverk under kortare perioder nr elfrbrukningen r hg. ven gasturbiner anvnds som reserv, men den rliga drifttiden r mycket kort.

Baskraft
Baskraft r kraftverk som levererar el jmnt under ret. Krnkraft, vattenkraft och kraftvrmeverk r basen i vrt elproduktionssystem i Sverige. Under senaste ret har dock krnkraften dragits med s stora driftsstrningar att dess roll som baskraft ifrgasatts69. I Europa r det ofta kolkondenskraftverk som r baskraft och det frekommer att Sverige importerar kolkondensel vid hg frbrukning.

Intermittenta kraftslag
Intermittent, eller tillfllig, kraft kallas de kraftslag som varierar i produktion med tillgngen p energikllan, till exempel solel och vindkraft. Om energilagringsmjligheter saknas r dessa kraftslag beroende av reglerkraft fr att balanseras i systemet. Frdelen med dessa kraftslag r att energin r gratis och man kan sledes spara p den begrnsade energin i baskraften, exempelvis biobrnsle eller vattenreservoarer, genom att anvnda intermittent kraft.

Reglerkraft
Reglerkraft kallas anlggningar vars produktion enkelt kan ndras efter frndringar i elanvndningen, till exempel vattenkraft.

69

Energimyndigheten (2010) Krnkraft nu och i framtiden ER 2010:21

14

Rapport om solceller

Fakta: Olika typer av energilagring70 Pumpkraftverk

Vatten pumpas frn en reservoar till en damm p hgre niv nr det finns ett verskott. Nr el behvs strmmar vattnen ner igen genom en turbin. Detta r en etablerad teknik fr storskalig lagring av el men innebr stora ingrepp i naturen med miljproblem liknande dem fr vattenkraft.

Tryckluft
Elen driver pumpar som pressar ner komprimerad luft i berglager. Luften anvnds sedan fr att driva en turbin. I vrlden finns ett ftal storskaliga anlggningar som anvnder denna teknik. Tekniken medfr frluster och krver lmplig lagringsplats.

Svnghjul Akvifrer
En akvifr kan liknas vid en gigantisk termos i marken. P sommaren hmtas kallt vatten ur akvifren fr att kyla byggnaderna och det varma vattnet pumpas sedan tillbaka i akvifren. P vintern anvnds det varma vattnet fr uppvrmning samtidigt som kallt vatten pumpas ner i akvifren. Akvifrer lagrar vrme och krver lmpliga markfrhllanden. En stor anlggning finns p Arlanda flygplats. Svnghjul lagrar energi i form av rrelseenergi hos skivor som snurrar i vakuum. De anvnds i dag som backup till exempel vid elavbrott innan reservkraften hunnit komma igng. Svnghjul kan snabbt leverera hg effekt men har begrnsad lagringskapacitet.

Is
Att lagra energi som is r aktuellt i varma lnder med mycket luftkonditionering. Isen tillverkas p natten nr belastningen p elntet r lg. P dagen fr den smltande isen kyla byggnaden. Tekniken testas bland annat i Kalifornien av fretaget Ice Energy.

Batterier
Flera olika typer av batterier anvnds fr energilagring. Litiumjon r en batterityp som slagit igenom fr brbara produkter och anses lovande ven fr storskalig lagring. ven fldesbatterier med flytande elektrolyter som lagras i tankar har freslagits. Batterier lagrar el och har stor energitthet, men kan drabbas av problem med tillgngen p material och drmed frknippad miljpverkan.

Saltsmlta
Solljus kan koncentreras fr att hetta upp en saltsmlta till mer n 1000 grader. Den heta smltan lagras och nr energin behvs anvnds vrmen fr att driva en nggenerator. En annan typ av saltlagring, som bygger p vtskeabsorption, anvnds av det svenska fretaget Climatewell som lagrar solvrme i saltet litiumklorid. Tekniken r effektiv men outvecklad och det r oklart vilka miljeffekter och materialbegrnsningar den medfr.

Superkondensatorer
Genom en strre inre yta fr att hlla laddning klarar superkondensatorer att lagra 1000-tals gnger mer laddning n en vanlig kondensator. Superkondensatorer har lngre livslngd n batterier men lgre energiinnehll per viktenhet.

Vtgas
Vid elverskott kan vtgas tillverkas genom elektrolys. Vtgasen lagras och kan sedan anvndas vid behov, antingen i en frbrnningsmotor eller s kan vtgasen driva en brnslecell som genererar el. Stora mngder energi kan lagras med den hr tekniken, men frlusterna r stora och det r svrt att lagra vtgas.

70

Ny Teknik (2010) http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article2500713.ece

15

Rapport om solceller

4. Ekonomi och marknad

Solcellsmarknaden har expanderat kraftigt de senaste ren och vxer, tillsammans med hela frnybartsektorn, snabbare n annan industri71. Den globala marknaden har vxt med 40 procent per r det senaste decenniet och den installerade kapaciteten r ver 22 GW72, varav 65 procent finns i Europa73. Den installerade kapaciteten av solceller i EU kade med 92,9 procent 2007200874. Vinnova anser att solcellsindustrin har potential att bli en av vrldens strsta industrier75. Redan idag finns ver 300 fretag som producerar solceller runt om i vrlden76. Enligt en EU-rapport har priset p solceller sjunkit med 50 procent de senaste tv ren77 p grund av solcellsmarknadens snabba tillvxt. Den samlade effekten i vrlden kade med 50 procent 200978 varav hlften i Tyskland som r den ledande solcellsnation med en installerad effekt p 9,8 GW79 tack vare kraftfulla stdsystem fr frnybara energikllor. Enligt den tyska branschfreningen BSW Solar sjnk priserna p solcellssystem med 26 procent frn fjrde kvartalet 2008 till fjrde kvartalet 2009.80 Under ren 20042006 hlls priserna uppe och till och med kade ngot. Det berodde bland annat p den tyska inmatningslagen, som skapade stor efterfrgan p solcellsmoduler, vilket i sin tur ledde till brist p hgvrdigt kisel fr framstllning av solceller. Nr sedan Spanien brjade ge stora subventioner till produktionen av solel steg priserna ytterligare. Att priserna p solceller sjnk s kraftigt under 2009 beror

p flera saker81. Frra ret minskade den spanska staten p solstdet, vilket gjorde att efterfrgan p vrldsmarknaden minskade. Samtidigt hann solcellsindustrin i kapp med produktionen av solceller och solcellsmoduler. Kinesiska leverantrer konkurrerade i Europa med lga priser och finanskrisen gjorde att det fanns mindre kapital tillgngligt fr investeringar, vilket gav kat fokus p priset. System- och installationskostnader, som idag svarar fr ungefr hlften av den totala systemkostnaden mste ocks minska fr att solelen ska bli kommersiellt gngbar. Detta har ven skett bland annat i Tyskland tack vare kraftiga subventioner.

4.1

Solceller som jobbskapare

Enligt EPIA (2010) har solcellsindustrin skapat 75 000 jobb i Europa de senaste ren vilket lett till att 130 000 personer var anstllda direkt av solcellsindustrin och 60 000 indirekt 2008. Bara den tyska solcellsindustrin registrerade 57 000 arbeten, direkta och indirekta, 200882. EU:s Photovoltaic technology platform berknar att 190 000 jobb skapades inom solcellsindustrin i vrlden 2008. Det finns en stark tro p att solcellsindustrin kan skapa mnga jobb i framtiden. EPIA (2010) frutspr att ca 1,4 miljoner jobb kan skapas till 2020 i Europa. Greenpeace och EPIA bedmer potentialen till 10 miljoner jobb till 203083. Viss kritik frekommer mot att berkningarna r fr

71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83

Jger-Waldau (2007), Photovoltaics and renewable energies in Europ. Renewable and Sustainable Energy Reviews 11:1414-1437 EPIA (2010) Unlocking the sunbelt potential of photovoltaics EURACTIVE (2009). http://www.euractiv.com/en/energy/solar-power/article-186329 Photovoltaic Barometer No 1 2009 Vinnova (2010) http://www.vinnova.se JRC (2010). PV Status Report 2010, JRC Scientific and Technical Reports. http://www.jrc.ec.europa.eu Ibid. Ny Teknik (2010): http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article 2470455.ece Ny Teknik (2010) http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article750383.ece Ibid. Ibid. Photovoltaic Barometer No 1 2009 Greenpeace & EPIA (2008) Solar Generation V

16

Rapport om solceller

optimistiska84 medan andra forskare hvdar att utvecklingen av en ny exportmarknad kan leda till nya jobb85. Det r bland annat denna frvntan som ftt Tyskland att satsa stort p solceller d man vill vara med och bygga upp industri och ligga lngt fram i den tekniska utvecklingen fr att kunna ta marknadsandelar.

4.2

Kostnader fr solcellsel

Kostnaden fr solcellsel r fortfarande hgre n fr konventionellt producerad el, om man exkluderar de indirekta miljkostnaderna, och det r idag ovanligt att ntanslutna solcellsinstallationer lnar sig utan stdsystem. Nr det gller solcellers konkurrenskraft gentemot annan teknik r det ocks viktigt att se till de olika anvndningsomrdena fr solceller. Redan idag r dock mnga typer av icke-ntanslutna, s kallad off-grid, solcellsinstallationer lnsamma. Byggnadsintegrerad smskalig produktion br ocks jmfras med marknadspriset p el, och inte med produktionskostnaden fr andra energislag. En husgare som installerar solceller jmfr kostnaden fr den egengenererade solelen med kostnaden fr inkpt el. I dag ligger kostnaden fr el producerad med solceller p mellan ca 0,30,6 /kWh fr solcellsel i sdra respektive norra Europa fr bostadssektorn och fr elsektorn ligger priserna mellan 0,20,4 /kWh beroende p solinstrlning86. Priserna kan jmfras med ett medelpris p el p 0,2 /kWh i Europa87 88.

Kostnaderna fr frnybar elproduktion faller generellt i takt med att marknaden vxer. Lrkurvan, det vill sga hur mycket kostnaderna fr ny solel frvntas sjunka fr varje frdubbling av den frslda volymen, ligger enligt IEA med en lrkurva p omkring 18 procent89. En kraftfull utbyggnad av solel kommer med andra ord medfra snabbt fallande kostnader. Under perioden 2010-2020, rknar IEA med att marknaden fr solceller kar frn omkring 6 GW per r till 34 GW per r. Ackumulerade installationer nr drmed 200 GW r 2020, vilket dock r lgre n vad industrin rknar med.90 De kade volymerna frvntas mer n halvera svl investerings- som produktionskostnad. EU:s teknikplattform fr solceller, EUPV Platform, rknar med att priset kommer att sjunka med 5 procent per r fr solcellssystem91. Priset p solceller har redan sjunkit dramatiskt de senaste ren. Man brukar anvnda begreppet grid parity som ett mtt p nr solceller blir lnsamma fr konsumenter jmfrt med elpriset p ntet. Flera studier bedmer att solceller kommer att bli konkurrenskraftiga p marknaden ca 2020 i mnga regioner92. Greenpeace och EPIA bedmer att el producerad med solceller kan bli konkurrenskraftig med topplastel i Europa redan omkring 201593. Solceller berknas drmed bli konkurrenskraftiga i lnder med god solinstrlning och hga elpriser. I ngra fall kan detta ske redan innan 2015. I Italien bedms solceller redan vara lnsamma idag i hushllssektorn redan idag tack vare hga elpriser, bra solinstrlning och mjligheten till nettoavrkning. ven

84 85 86 87 88 89 90 91 92 93

Frondel, Ritter, Schmidt & Vance (2010) Economic impacts from the promotion of renewable energy tecnhologies: The German experience. Energy Policy 38: 4048-4056 Lehr, Nitsch, Kratzat, Lutz & Edler (2008). Renewable energy and employment in Germany. Energy Poliy 36:108-117 Frnybart.nu (2010) Kostnad fr ny elproduktion. Ibid. Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399 Frnybart.nu (2010) Kostnad fr ny elproduktion. Ibid. EUPV 2010, EU PhotoVoltaic Technoloy Platform, Photovoltaic Fact Sheets, www.eupvplatform.org Frnybart.nu (2010) Kostnad fr ny elproduktion. Greenpeace & EPIA (2008) Solar Generation V

17

Rapport om solceller

Japan, Tyskland, Spanien och Kalifornien rknas till de omrden dr man snart kan n grid parity94. Konkurrenskraften fr solceller r naturligtvis ven beroende av vilka kostnader som antas fr annan ny elproduktion, och hr frekommer ofta olika siffror i debatten. En sammanstllning av kostnader fr ny elproduktion visar att kostnadsanalyserna skiljer sig kraftigt t beroende p vem som gr bedmningen och vilka antaganden som grs95. Resultaten beror till stor del, liksom fr utslppsberkningar, p vilka antaganden man gr angende kalkylrnta, investerings- och driftskostnad och s vidare.

4.3

Stdsystem

Solceller, och annan frnybar produktion, kritiseras ibland fr att inte kunna st p egna ben utan stdsystem och certifikat. Tv faktorer glms ofta bort i den diskussionen. Det ena r att all ny teknik behver std i brjan fr att n lnsamhet och man mste drfr tnka i lngre perspektiv p vad man vill uppn. Det andra r att det idag finns mnga indirekta subventioner ven till konventionella energislag. Bland dessa kan nmnas externa kostnader fr miljpverkan som inte rknas in i elpriset. Ett annat exempel r de indirekta std som ges till krnkraften, bland annat genom att den inte behver ta fullt frskringsansvar vid olyckor, genom avvecklingsstd, std till forskning och utveckling samt genom att man inte utrett kostnaden fr slutfrvar av brnslet ordentligt96. ven kolkraften r kraftigt subventio94 95 96 97 98 99 100 101 102 103

nerad runt om i vrlden, bde indirekt genom satsningar p forskning och utveckling och direkt97 98 99. Dessutom kar konkurrenskraften fr frnybara energikllor nr ett kat pris p koldioxidutslpp och andra miljeffekter leder till kade kostnader fr fossilproducerad el. I sammanhanget r det viktigt att tnka p att de frnybara energislagen r de enda som p lng sikt kan minska i kostnad med kad installerad effekt eftersom resurserna inte utarmas. I Sverige har det inte funnits ngra direkta initiativ fr att stdja en storskalig introduktion av solceller innan 2005. De indirekta miljskatterna som koldioxidskatten och elcertifikat, r fr lga fr att ha ngon direkt inverkan p mngden ntanslutna solcellssystem i Sverige100. I dag finns ett investeringsstd fr solceller som uppgr till 60 procent av kostnaden fr solceller och installation. Stdet har ett tak p 50 miljoner kronor per r, totalt, varfr alla som sker inte kan f. Investeringsstdet har lett till ett kat intresse fr solcellsinstallationer i Sverige bde bland fretag och bland privatpersoner101. Eftersom investeringsstdet har begrnsningar i livslngd och storlek s skapar det svngningar p marknaden, till nackdel fr aktrerna102. Stdet frsvinner efter 2011 enligt den senaste budgetpropositionen (hsten 2010), men det finns frslag p att frlnga stdet till och med 2012. Branschfretrdare anser dock att det vore bttre att infra ett fastprissystem, s kallade feedin tariffer103. I flera lnder, till exempel Tyskland, Spanien, Italien,

http://techon.nikkeibp.co.jp/article/HONSHI/20100326/181377/?P=4 Frnybart.nu (2010) Kostnad fr ny elproduktion. Brodn (2010) Subventioner och den svenska krnkraften, C-uppsats, miljvetenskap, Karlstad Universitet. Environmental Law Institute (2009), Estimating U.S.Governmente Subsidies to Energy Sources 2002-2008 http://www.elistore.org/Data/products/d19_07.pdf Miljaktuellt (2010) http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.343194/spanien-far-subventionera-utkonkurrerat-kol Storchmann K (2005), The rise and fall of German hard coal subsidies. Energy Policy 33:1469-1492 Energimyndigheten (2010) Energifakta www.energimyndigheten.se IEA (2009) PVPS annual report, Sweden. Photovoltaic Technology Status and Prospects Elforsk (2010) Sammanfattning av presentation vid SolEl-programmets rliga seminarium, 2010-11-10 http://www.solelprogrammet.se/PageFiles/453/Slutsatser_solelsem_101110.pdf?epslanguage=sv Lars Hedstrm, Direct Energy. Personlig kommunikation.

18

Rapport om solceller

Frankrike och Grekland, har feed-in tariffer, eller fastprissystem, lett till en kad etablering av solceller104. Feed-in tariffer innebr att elproducenterna fr ett garantipris fr varje kWh som matas in p ntet och p s stt kan minska risken i sin investering. Feed-in tariffer har visat sig vara ett effektivt stt att f in solceller p marknaden105. I Sverige har vi ett elcertifikatsystem istllet fr feed-in tariffer. Detta garanterar en viss mngd frnybar el p ntet, men r ett ineffektivt std fr smskalig teknik som till exempel solceller. Det r dessutom svrt fr nyare tekniker som solceller att konkurrera med mer etablerad frnybar teknik som vindkraft och vattenkraft. Feed-in tariffer r sannolikt ett bttre och mer lngsiktigt stt att stdja introduktion av solceller, men kan bli svrt att implementera i Sverige eftersom det fungerar dligt tillsammans med elcertifikatsystemet. Ett stt att stdja smskalig solelproduktion r nettodebitering. Den el som inte anvnds i byggnaden fr gonblicket matas in p elntet och kvittas sedan mot elanvndning som sker nr solen inte lyser. Bde elbranschen och solcellsbranschen r positiva till att nettodebitering infrs. Utan nettodebitering kan bara en mindre del av de tillgngliga takytorna nyttjas fr solceller, eftersom verskottselen fr ett betydligt lgre vrde om den frst ska sljas tillbaka till elntet och sedan kpas tillbaka nr den behvs106. Det finns kritiska rster inom forskningen mot feed-in tariffer och andra kraftiga subventioner av solceller107 108. Ett av huvudargumenten r att det blir hg kostnad per kilo koldioxid som sparas (s kallad abatement cost, vilken en-

ligt Frondel et al.109 ligger runt 716 per ton CO2). Detta beror p att solcellstekniker fortfarande r relativt dyra, men resultaten r starkt beroende av olika antaganden och kostnadsuppskattningar. Det har ven argumenterats att man inte sparar ngon koldioxid p att installera solceller i EU eftersom utslppen begrnsas av EU:s utslppshandelssystem, ETS, dr nivn p utslppen frn den handlande sektorn fixeras genom ett utslppstak fr varje handelsperiod. Det r dock viktigt att hlla i minnet att det finns andra skl till att introducera solceller n bara ren koldioxidbesparing, till exempel lngsiktig frsrjningstrygghet, andra miljproblem och skerhetsproblem med konventionell elproduktion. Dessutom r implementering av koldioxidsnl teknik en frutsttning fr att kunna minska mngden utslppsrtter totalt i EU:s handelssystem och drmed snka taket fr utslppen infr kommande handelsperioder, vilket leder till en utslppsminskningseffekt p lng tid. Ytterligare ett viktigt skl till solcellsstd i Europa r att priserna sjunker med kad installerad kapacitet. Snkta priser p solceller och annan frnybar teknik r en frutsttning fr en hllbar utveckling i de stora delar av vrlden vars befolkning nnu saknar tillgng till el.

104 105 106 107 108

EPIA (2010) http://www.epia.org/fileadmin/EPIA_docs/public/100623_PR_BIPV_EN.pdf Jger-Waldau (2007), Photovoltaics and renewable energies in Europ. Renewable and Sustainable Energy Reviews 11:1414-1437 Elforsk (2010) Sammanfattning av presentation vid SolEl-programmets rliga seminarium, 2010-11-10 Frondel Ritter Schmidt (2008.) Germanys solar cell promotion: Dark clouds on the horizon. Energy Policy 36:4198-4204 Frondel, Ritter, Schmidt & Vance (2010) Economic impacts from the promotion of renewable energy tecnhologies: The German experience. Energy Policy 38: 4048-4056 109 Ibid.

19

Rapport om solceller

5. Framtid

Nr man diskuterar framtiden fr solel mste flera faktorer tas i beaktande:

1.

Kostnadsreduktion
Solcellskostnaden har minskat kraftigt de senaste ren, med en kostnadsminskning p ca 20 procent fr varje dubblering av produktionen. Solcellsel uppskattas bli konkurrenskraftig i vissa omrden mellan 2010 och 2020110. Fr att detta ska ske mste marknadsintroduktionen stdjas med subventioner under tillrckligt lng tid.

2.

kning av effektiviteten
Teknikutvecklingen gr fort och mlet r att hja effektiviteten p kiselceller till 25 procent p medellng sikt (8). Detta kar lnsamheten och minskar miljpverkan och materialtgng per producerad kWh.

3.

Byggnadsintegration
kad byggnadsintegration vid nybyggnation, men ven i befintlig byggnation, ppnar upp fr lgre kostnader och energitgng fr installation. P detta stt utnyttjar man ven solcellernas frmga att utnyttja ytor effektivare utan att konkurrera med annan verksamhet.

Genom att styra efterfrgan genom s kallade smarta elnt, eller smart grids styr man anvndarsidan s att efterfrgan p el kar nr tillgngen r hg. Intensiv forskning pgr p detta omrde och mnga lsningar finns, till exempel att styra uppladdning av elbilar, designa smarta hushllsapparater som exempelvis vrmer vatten och kra igng disk, tvtt och frys nr elproduktionen r hg. Man kan ven tnka sig att styra vissa industriella processer efter tillgng p el. Genom att styra med reglerkraft. Vissa kraftslag kan snabbt startas upp och stngas ner fr att tcka upp bortfall av annan produktion. I Sverige har vi goda frutsttningar att introducera sol- och vindkraft redan idag tack vare vra stora mngder vattenkraft, som r en utmrkt kraftklla att reglera produktionen med. Genom energilagring. I dag finns begrnsade mjligheter att lagra energi. El mste i princip produceras i samma sekund som den anvnds fr att f balans p ntet och vrme kan endast lagras kortare perioder i de flesta hushll och industrier. Mycket forskning pgr dock fr att utveckla energilagringskapacitet s att man kan spara el frn intermittenta kllor, som sol och vind, till senare tillfllen.

Lagring och smarta nt

Fr att en storskalig elproduktion med solceller ska vara mjlig mste man kunna utjmna skillnaden i efterfrgan och tillgng, d solen inte alltid lyser d man vill utnyttja energin. Detta kan ske p olika stt:

110 Raugei and Frankl (2009) Life cycle impacts and costs of photovoltaic system: Current state of the art and future outlooks. Energy 34:392-399

20

Rapport om solceller

6. Slutsatser

Den teoretiska potentialen fr solenergi vrme frn solfngare och el frn solceller r i det nrmaste ondlig. Miljkonsekvenserna av tillverkning och anvndning r sm, och energiterbetalningstiden understiger i de flesta fall 35 r. Liksom andra frnybara energislag r solel ytkrvande, men eftersom solceller kan utnyttja ytor som annars inte anvnds till annat str inte utnyttjande av solenergi i konflikt mot andra intressen p samma stt som andra energislag. Det som avgr utbyggnadstakten och den ekonomiska potentialen r drfr teknisk utveckling, stdsystem fr marknadsintroduktion och i vilken takt kapaciteten fr elnt och energilagring byggs ut. Ett viktigt skl till solcellssatsningar i Europa r att priserna sjunker med kad installerad kapacitet. Snkta priser p solceller och annan frnybar teknik r en frutsttning fr en hllbar utveckling i de stora delar av vrlden vars befolkning nnu saknar tillgng till el. De faktorer som r viktiga att beakta fr att undvika indirekta miljeffekter av solcellsimplementering r: Materialanvndning. Det r viktigt bde att frska minimera andelen tungmetaller i tunnfilmssolceller och att frska minska materialtgngen totalt i solcellsinstallationer. Lokala miljeffekter och sociala aspekter vid utvinning och tillverkning av solceller. Det behvs mer forskning inom detta omrde eftersom det r svrt att hitta information om processerna. Miljeffekter av ett framtida system fr energilagring. Eftersom all energilagring har ngon form av miljpverkan i form av bland annat resurstgng eller lokala ingrepp i naturen r det nskvrt att utveckla bra verfringskapacitet och att balansera tillgng och efterfrgan i systemet med smarta elnt och tydliga prissignaler.

Naturskyddsfreningens krav
Infr nettodebitering fr smskalig elproduktion. Den som har en solcellsanlggning ska kunna rkna av sin elproduktion mot inkp frn ntet. Detta kan ske genom att de som investerar i smskalig frnybar elproduktion frn exempelvis solceller p villatak och husfasader ska undantas frn kravet p timmtning och kunna kvitta sin elproduktion mot elanvndningen p rsbasis. Infr feed-in tariffer, eller s kallat fastprissystem, fr solel i Sverige nr det nuvarande investeringsstdet lper ut. Ett nationellt planeringsml fr solceller br infras och resurser br satsat p forskning och utveckling. Ett system med globala feed-in tariffer fr frnybar energi som skapar frutsttningar fr en hllbar elektrifiering av utvecklingslnderna br infras. En fond finansierad av I-lnderna garanterar ett hgt pris per producerad kWh fr investerare samtidigt som elkonsumenterna betalar ett lgt pris och fr tillgng till el.

21

Att omvandla solens strlar till el r inte lngre ngon avlgsen framtidsteknik, den finns i hgsta grad i dag och r redan lnsam i mnga applikationer. Den teoretiska potentialen fr solel r i den nrmaste ondlig, ngra materialbegrnsningar verkar inte finnas p medellng sikt och miljpverkan r mycket begrnsad jmfrt med andra energislag. Det som saknas r bara den politiska viljan att skapa incitament fr investeringar s att tekniken kan bli konkurrenskraftig och implementeras i stor skala. Genom kraftfulla satsningar p solel och andra frnybara energislag kan vi ta oss till framtiden redan idag!

Naturskyddsfreningen Box 4625, 116 91 Stockholm Tel 08-702 65 00. Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se