Tema 2 040917

Rörelseapparaten

Celler som utvecklas åt olika håll, d.v.s. specialiseras, kallas att de differentieras.

Våra olika vävnader

Vävnad – aggregat, förband mellan celler av samma eller liknande sort.

1. Epitel (epi – utanpå, tela – skikt, lager)
* täckepitel – skapar ytbeklädnad
* körtelepitel – breder ut sig på ytor och skapar sekretion
2. Bind- och stödjevävnader – connective tissues
* egentlig bindväv (connective tissue proper) fyller ut spalter, skapar hinnor, senor,
ledband
* brosk, finns i bröstkorg, glidyta i leder, etc. (hör till rörelseapparaten)
* ben (hör till rörelseapparaten)
* blod / flytande vävnad – lymfa
3. Muskel
* skelettmuskulatur
* hjärtmuskulatur
* glatt muskulatur
4. Nervvävnad
* nervceller
* glia

Embryologi

Redan vid 3:e veckan hos kvinnliga embryon börjar celldifferentieringen av äggcellerna.
Folickel – blåsa på äggstocken som innehåller äggcellen och det är den som spricker och
släpper ut den mogna äggcellen vid ägglossningen.
Ovulation – ägglossning.
Ovarium – äggstock.
Tuba uterina – äggledare.
Zygot – befruktad äggcell.
Meiosen hos äggcellen påbörjas redan vid födelsen men fullföljs inte förrän spermien tränger
in i ägget. de överblivna delarna av kromosomerna löses därefter upp.
Fram till morula (stadiet 3 dagar efter befruktningen, morula – mullbär) är alla cellerna
identiska och därefter påbörjas differentieringen av cellerna.
Äggcellen, morulan och blastocysten är täckt av ett skal för att förhindra att de fastnar i
äggledaren. Om det fastnar i äggledaren kan det leda till utomkveds havandeskap, extra uterin
havandeskap (X). Detta skal kallas zona pellucida.
Blastocysten måste ”kläckas” ur zona pellucida för att kunna fästa mot slemhinnan i uterus.
För att en spermie skall kunna komma igenom zona pellucida måste flera jobba på att lösa
upp ”skalet”.
Den nakna trofoblastytan har god vidhäftningsförmåga till livmoderslemhinnan.
Trofoblastcellen är normalt sett immunulogiskt neutrala för att förhindra bortstötning av
mammans immunförsvar. Trofoblastcellerna är de som bygger upp placentan. Innan placenta
och navelsträng är bildade tas näringsämnen upp genom diffusion.
Amnionvätska (amniotic fluid) – fostervatten
Epi – upp; hypo – ner
Processen att skapa de 3 groddlagren (germ layers), ecto-, meso- och endoderm, kallas
gastrulation.
Notochord (ryggsträng) förlaga till ryggraden signalerar till ectodermcellerna att bli
nervceller.
Neural crest (neurallist) ska bli anhopningar av nervceller utanför det centrala nervsystemet
(CNS), men de blir andra organ också, bl.a. binjurebark, pigmentceller, skiljeväggen hö:vä i
hjärtat, etc.
Denna process som sker efter gastrulationen kallas neuralation.
Perioden mellan dag 20 och dag 60 är kritisk när det gäller missbildningar. Efter dag 60 är det
fråga om skador eftersom alla anlagen är klara.
Ectoderm – bildar ytterhuden, naglar, hår, tänder, etc.
Endoderm – epitel från mun till analen, dvs. bekläder hela magtarmkanalen, epitelet i
luftvägarna och delvis också urinvägarana.
Mesoderm – bildar brosk, muskler, skelett, blodkärl, bindväv, i stort sett allt som fyller
kroppen.