Tema 3 040928

GI-kanalen (Gastro-Intestinalkanalen, kap. 22)

Ordlista med förklaringar

Cavum oris Munhålan

Lingua Tungan
Glandula sublinguas Spottkörteln som ligger under tungan
Glandula submandibularis Spottkörteln som ligger under käkbenet,
mandibula
Glandula parotis Spottkörteln som ligger vid örat
Ductus sublinguas Öppningen från gl. sublinguas ut i munnen
Ductus submandibularis Öppningen från gl. submandibularis ut i munnen
Ductus parotis Öppningen från gl. parotis ut i munnen

Pharynx Svalget
Pars nasalis (nasopharynx) ”Nässvalget”
Pars oralis (oropharynx) ”Munsvalget”
Pars laryngis (laryngopharynx) ”Strupsvalget”
Musculus constrictor pharyngis sup Svalgets sammandragande muskel, övre
Musculus constrictor pharyngis med Svalgets sammandragande muskel, mellan
Musculus constrictor pharyngis inf Svalgets sammandragande muskel, nedre

Esofagus Matstrupen

Gaster / Ventriculus Magsäcken , intraperitoneal

Cardia Övre magmunnen
Fundus ”Blinda” fickan i magsäckens överkant
Corpus Kropp
Pylorus Nedre magmunnen
Antrum pylori Magmunnens grotta
Canalis pylori Fortsättning på ”grottan”, är mindre
Sphincter pylori Nedre magmunnens ringmuskel
Plicae gastricae Slemhinneveckningar, fungerar som ytförstoring
Curvatura major Magsäckens stora krökning
Curvatura minor Magsäckens lilla krökning

Duodenum Tolvfingertarmen, retroperitoneal

Papilla duodeni major (papilla Vateri) Gallgångens och bukspottkörtelns mynning

Hepar Levern, intraperitoneal

Lobus hepatic dx Leverns högra lob
Lobus hepatic sin Leverns vänstra lob
Lobus quadratus Leverns fyrkantiga lob
Lobus caudatus Leverns svanslob
Porta hepatis Öppning på undersidan där blodkärl och
gallgångarna går
Ducutus hepaticus dx Höger gallgång
Ducutus hepaticus sin Vänster gallgång
Ducutus hepaticus communis Stora gallgången
A. hepatica Leverns artär, förser levern med syrerikt blod
V. portae Porta venen, kommer från tarmens kapilärer och
går ut i leverns kapilärer, portasystemet

Vesica fellae Gallblåsan, intraperitoneal

Ductus cysticus Gallgången från gallblåsan till ductus
choledochus
Ductus choledochus Stora gallgången från levern

Pancreas Bukspottkörteln, retroperitoneal

Caput Huvud
Corpus Kropp
Cauda Svans
Ductus pancreaticus Gång för bukspottet som töms i papilla duodeni
major (se duodenum)
Langerhans öar Platsen där insulinet produceras i pancrea, del
av det endokrina körtelsystemet

Jejunum & Ileum Tunntarmens två delar, intraperitoneal

Plicae circulares Slemhinnevecken på tarmens insida, fungerar
som ytförstoring
Villi intestinales Små hår på plicae circulares, fungerar som
ytförstoring
Lieberkühnska kryptorna Ytterligare djupare veck mellan plicea circulares
Glandulae intestinales Körtlar som sitter nere i de Lieberkühnska
kryptorna
Valva ileocaecalis Mynning, ventil, från tunntarmen till
tjocktarmen

Colon Tjocktarmen
Caecum Blindtarmen, intraperitoneal
Appendix vermiformis Blindtarmens maskformiga bihang
Colon ascendens Första delen av tjocktarmen, går uppåt i buken,
retroperitoneal, intraperitoneal
Colon transversum Andra delen av tjocktarmen, går på tvärs i
buken, intraperitoneal
Colon descendens Tredje delen av tjocktarmen, går nedåt i buken,
retroperitoneal
Colon sigmoideum Fjärde delen av tjocktarmen, S-formad,
intraperitoneal
Flexura coli dextra (”hepatica”) Tjocktarmens krök mellan coli ascendens och
coli transversum
Flexura coli sinistra (”lienalis el. Tjocktarmens krök mellan coli transversum och
splenica”) descendens
Taeniae coli Binvävsbandet som går efter tjocktarmen, är
kortare än tarmen
Haustra coli ”Bubblorna” på tjocktarmen som blir p.g.a. att
 taeniae coli är kortare än tarmen

Rectum Ändtarmen

Canalis analis Analkanalen, retroperitonea

Peritoneum Bukhinnan
Peritoneum viscerale Bukhinnan mot inälvorna
Peritoneum parietale Bukhinnan mot bukväggen
Cavum peritoneale Bukhålan
Intraperitoneal Omsluten av peritoneum
Retroperitoneal ”Bakom” peritoneum
Mesenterium (”tarmkäx”) Veck som bildas bakom det organ eller del av
organ som är omslutet av peritoneum, innehåller
kärl och nerver
Mesocolon Tjocktarmens tarmkäx
Mesocolon transversum Upphängningsband för den tvärgående delen av
tjocktarmen
Mesocolon sigmoideum Upphängningsband för den S-formade delen av
tjocktarmen
Omentum majus ”Stora nätet” hänger ned från magsäcken ner i
bukhålan framför tarmpaketet och upp till
coclon tranversum. Hinna av bindväv som är rik
på kärl, nerver, lymfnoder och fett.
Omentum minus ”Lilla nätet” i detta veck av bindväv, fett och
kärl går ductus choledochus (stora gallgången
från levern), v. portae (porta ådern) , a. hepatica
(leverns artär).
Ligamentum falciforme Ligamentet som fäster levern mot diafragma

Regioner ”till vardags”

Höger & vänster arcus Höger & vänster revbensbåge
Epigastriet Området mellan revbensbågarna
Höger & vänster fossa Områdena längst ned på buken, innaför
bäckenskålen
Tema 3 040928

Urinvägar (kap. 23)

Ordlista med förklaringar

Ren Njure.
Capsula fibrosa Fiberkapseln som omger njuren.
Capsula adiposa Fettkapseln. Ett lager fett ligger runt njurarna
och hjälper till att hålla den på plats i bukhålan..
Pelvis renalis. Njurbäckenet. Samlar ihop alla inre kanaler i
njurarna och leder urinen vidare i ureter.
Ureter Urinledaren som går mellan njurarna och
urinblåsan.
Calyces renales majore & minor Njurkalkarna, stora och små.
Medulla renis Njurmärgen. Uppbyggd av njurpyramiderna.
Pyramides renales Njurpyramiderna
Basis renales Pyramidernas breda del vid cortex.
Papillae renales Pyramidernas smala del som leder in i
njurbäckenet.
Cortex renis Njurbarken.
Tubulus renalis el. nephron Mikroskopiska njurkanaler som ingår i njurens
funktionella enhet, nefronet, där diffusion och
selektiv reabsorbation äger rum.
Capsula glomeruli Funktionell enhet i nefronet.
Henles slinga Minsta delen i nefronet med kapillärer lindat
runt små kärl som samlar upp vätskan som
diffunderar och systemet nedanför som
återupptar mycket av vätskan.
A./v. reanlis Njurens blodkärl.
Glomerulus Kapillärnystan, komponent i corpusculum
renale.
Ureter Urinledare, mellan njurarna och urinblåsan.
Vesica urinaria Urinblåsan.
Ostium ureteris Öppningen från urinledaren in i blåsan.
Ostium urethrae Öppningen ut från blåsan och in i urinröret
Trigonum vesicae Det triangelformade släta område mellan
urinledarnas mynningar och urinrörets avgång.
Musculus sphincter vesicae Urinblåsans ringmuskel.
Tema 3 040928

Fortplantningsorganen (kap. 24)

Ordlista med förklaringar

Mannen
Scrotum Pungen
Tunica dartos Glatt muskelskikt med elastiska senor, sitter på
insidan av pungen.
Musculus cremaster Testikelhöjaren, utskott från bukmusklen.
Testis Testikel.
Tunica vaginalis & albuginea Serös hinnsäck & kraftig bindvävskapsel runt
testikeln.
Tubuli seminiferi De vindlande sädeskanalerna som bildar lobus
testis. Går över i tubuli seminiferi recti.
Tubuli seminiferi recti Kort övergångsdel från tubuli seminiferi till rete
testis.
Rete testis Nätverk av kanaler..
Epididymis Bitestiklen.
Funiculus spermaticus Sädesträngen, innehåller blodkärl och nerver.
Dudctus deferens Sädesledaren. Belägen mellan bitestikeln och
urinrörets pars prostatica.