Tema 4 041004

Fundamenta om nervsystemet och nervvävnad (kap. 12)

Puls till hjärnan – sensorisk / afferent.

Puls från hjärnan – motorisk / efferent.

CNS – Centrala nervsystemet. Består av hjärnan och ryggmärgen.

Nerver utgår från hjärnan är kranialnerver finns 12 par.
Nerver utgår från ryggmärgen är spinalnerver ca. 30 par.
Alla nerver är pariga.

PNS – Perifera nervsystemet, d.v.s. de nerver som inte är del av CNS.

ANS – Autonoma nervsystemet. Finns representerat både i CNS och PNS, det är alltså ett
funktionellt system inte en ren fysisk del.

Celler i nervsystemet
Först och främst nervcellen eller neuronen. Inte den mest talrika celltypen i nervsystemet men
som sagt den som har gett namn åt det hela. Stödjecellerna är talrikast.
Är uppbyggd av en cellkropp, ett ”långt” utskott som kallas axon
Cytoplasman i ett neuron kallas perikaryon. Neuroner har hög ämnesomsättning, är mycket
beroende av syre.

Se fig.

Axonen leder signalen från cellen och dendriterna leder signaler till cellen. Ett undantag från
denna regeln är de sensoriska neuronerna där signalen går in i cellen via axonen.
En perifer nerv är buntar av axoner. Det finns olika storlekar på både neuroner och axoner, ju
större axon desto snabbare signalöverföring.
I CNS ligger axoner med samma funktion tillsammans i buntar de kallas då ledningsbanor. I
PNS går axonerna lite huller om buller.
Nervcellskropparna ligger samlade. Dessa ansamlingar finns i cortex i hjärnan och i kärnor,
nucleus, i hjärnan. Det är dessa två som utgör den grå substansen i CNS. I PNS finns också
nervkroppsansamlingar som autonoma ganglier och i spinalganglier. Spinalganglier är
uppbyggda av sensoriska nueron. Det finns även spinalganglier.
Axoner är ofta omgiven av myelinskivor. Axonen slutar i en axonterminal där signalen avges
på kemisk väg med olika signalsubstans. Det sker transporter i axonen till och från
mervcellskroppen kallas axonaltransport. Nervcellerna är förbunda till varandra. Överför
signaler till varandra i synapser. Synaps – kemisk överföring. Sker även mellan nervcell –
målcell.
I axonterminalen finns synapsversiklar, som innehåller signalsubstans, transmittorsubstans.
Dessa frigörs genom endocytos. På målcellen finns receptorer. När signalen är överförd måste
ju signalsubstansen försvinna igen och detta kan ske dels genom nedbrytning av enzymer eller
så pumpas transmittorsubstansen tillbaka igen in i nervcellern.
Några exempel på transmittorsubstans:
Dopamin  noradrenalin  adrenalin
Serotonin 5-HT
Acetycholin (ANS, nerv – muskel)
Signalen i axonet är en elektrisk signal. Den förs vidare i axonet genom en förändring av
aktionspotentialen förändras. Detta sker p.g.a. att det finns kaliumjoner i cellen och
natriumjoner i matrix utanför. När signalen skall föras fram pumpas kalium ut och natrium in.
Den process som kräver energi är att återställa kalium – natrium balansen igen.
Olika neuroner:
Interneuron – en neuron som är inne i CNS, är den dominerande sorten ca. 99% av alla
neuroner är interneuroner.
Multipolära – dendriterna sitter direkt på cellkroppen och en lång axon går ut från kroppen.
>O---------<
Bipolära (retina, örat)– dendriterna sitter på ett utskott som går från cellkroppen >--O----<
Pseudounipolär (sensoriska) – dendriterna sitter på ett utskott som ser ut att gå rakt över till
axone med en liten avstickare ut till cellkroppen som är gemensam för både dendriterna och
axonet >___O______<

Stödjeceller för neuronerna.

CNS-stödjeceller
Stödjecellerna för neuronerna är mycket vanligare än neuronerna själva, de kallas gliaceller.
Exempel på stödjeceller:
Astroglia (astrocyt) stjärnformad gliacell.
Oligodendroglia – har få utskott, bildar meylinskida.
Mikroglia – ursprung från monocyt, är en vävnadsbunden makrofag.
Ependyn – epitelliknande cell, utgör väggen i ventrikelsystemet, d.v.s. det vätskefyllda
hålrummet i CNS.
Astro- och oligodenrogliaceller är de celler som ger upphov till hjärntumörer, gliom.
Områden med mycket meylin i CNS kallas vit substans, det består av måga ledningsbanor
med meylinskivor.

PNS-stödjeceller
Schwannceller – gör meylinskiva 1 skiva/cell. Sitter runt axonet (motsvara
oligodndrogliacellerna i CNS).
Meylinet isolerar axonerna från varandra och hjälper även till att överföra signalerna snabbare
genom att signalen hoppar mellan de noder som uppkommer mellan meylinskivorna.
Meylinskivorna består i princip av tätt packat cellmebran i spiralform runt axonet. Alla celler
är inte omgivna av meylinskivor. De allra minsta axonerna i ANS ligger inbäddade i
Schwanncellernas cytoplasma istället, d.v.s. de ligger i inbuktningar i cellerna. Detta kallas att
de är omeyliniserade.
Många sjukdomar i CNS är demeyiliserande t.ex MS där meylinskivorna bryts ned.

En nerv är en bunt med axoner och stödjeceller som är omgiven av en bindvävsapparat och
har även blodkärl knutna till sig.

Reflexbåge:
Består av afferent del
0 – många interneuroner
efferent del
Exempel: sträckreflexen, den allra enklaste reflexen, som är monosynaptisk. Det är denna
reflex som bestämmer vilken muskelsträckning (tonus) som musklerna skall ha.
Polysynaptisk ex. reagerar på att man sticker sig på handen och drar undan den.