Ordning ur kaos

Bultens teknikhandBok

1999 BULTEN AB TEXTER OCH BEARBETNING Magnus Carlunger Carl-Gsta Dock Torsten Friedler Ingvar Isaksson PRODUKTION ID bild

innehllsfrteckning
1. Frord .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 8 1.1 Allmnt 1.2 Definitioner 1.2.1 Definition av skruv 1.2.2 Definition av bult 1.3 SI-systemet 2. Ordning ur kaos. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 10 Ngot om standardiseringsarbetet inom fstelementsomrdet 2.1 Allmnt 2.2 Svensk och internationell standardisering 2.3 SMS SS ISO EN 2.4 Tv problem 2.4.1 Nyckelviddsproblemet 2.4.2 Hllfasthetsproblemet 2.5 Sexkantsskruvar- och sexkantsmuttrar 2.6 Viktiga frndringar 2.7 vrig fstelementsstandard 2.8 Lstips fr mervetaren 3. Linjen som naturen gav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 14 En redovisning av gllande gngstandard och hur den anvnds 3.1 Allmnt 3.2 Gngtoleranssystem och rekommenderade toleransklasser fr metriska ISO-gngor 3.2.1 Basprofil 3.2.2 Stigning blir delning 3.2.3 Toleranssystem 3.3 Ytbelagda gngor 3.3.1 Toleranser fr ytbelagda gngor 3.4 Gngbeteckningar 3.4.1 Utvndiga gngor 3.4.2 Invndiga gngor 3.4.3 Gngpassning 3.5 Ingreppslngder 3.6 Rekommenderade toleransklasser 3.7 Val av gngtoleranskvalitet 3.7.1 Hllfasthet 3.7.2 Tillverkning 3.7.3 Montering 3.8 Gngpressande skruv med ST-gnga 3.9 Lstips fr mervetaren

4. Om skruvars hllfasthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 24 Hllfasthetsfordringar och provningsbestmmeler fr skruvar 4.1 Allmnt 4.2 Hllfasthetsfordringar p skruvar med metrisk ISO-gnga 4.2.1 Omfattning och tillmpning 4.2.2 Beteckningssystem 4.2.3 Material 4.2.4 Hllfasthetsfordringar 4.2.5 Provningsmetoder 4.2.5.1 Dragprovning av provstavar 4.2.5.2 Dragprovning av fullgrova skruvar och pinnskruvar 4.2.5.3 Hrdhetsprovning 4.2.5.4 Sneddragningsprovning av fullgrova skruvar (ej pinnskruvar) 4.2.5.5 Snedslagningsprovning av fullgrova skruvar med d 16 mm och med s korta lngder att sneddragningsprovning ej kan utfras 4.2.6 Avkolningsprovning 4.3 Hllfasthetsfordringar p skruvar med ST-gngor tillverkade av stthrdningsstl 4.3.1 Omfattning 4.3.2 Material 4.3.3 Metallurgiska krav 4.3.3.1 Ythrdhet 4.3.3.2 Stthrdningsdjup 4.3.3.3 Krnhrdhet 4.3.4 Provning av vridhllfasthet 4.4 Hllfasthet fr stoppskruvar 4.5 Lstips fr mervetaren 5. Om muttrars hllfasthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 36 Hllfasthetsfordringar och provningsbestmmelser fr muttrar 5.1 Allmnt 5.2 Hllfasthetsfordringar p muttrar med metrisk ISO-gnga, grov delning 5.2.1 Omfattning och tillmpning 5.2.2 Beteckningssystem 5.2.2.1 Muttrar med nominell hjd 0,8D 5.2.2.2 Muttrar med nominell hjd 0,5D men < 0,8D 5.2.3 Material 5.2.4 Hllfasthetsegenskaper 5.2.5 Provningsmetoder 5.2.5.1 Provbelastning 5.2.5.2 Provkrafter 5.2.5.3 Hrdhetsprovning 5.3 Lstips fr mervetaren 6. Mrkningssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 43 En redovisning av det internationella mrkningssystemet fr skruvar och muttrar 6.1 Allmnt 6.2 Varfr? 6.3 Krav p mrkning 6.4 Idn med mrkningssystemet 6.4.1 Skruv 6.4.2 Mutter

BULTEN

6.5 UN-gnga 6.6 Mrkningsexempel 6.7 Lstips fr mervetaren 7. Varfr rostar det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 45 Ngot om korrosion och korrosionsskydd 7.1 Allmnt 7.2 Vad r korrosion? 7.3 Fukt och syre 7.4 Nr stlet rostar 7.5 Elektrolytens ledningsfrmga 7.6 Syrets inverkan 7.7 Anod- och katodytornas storlek 7.8 Elfrzinkning 7.8.1 Elfrzinkning plus kromatering 7.8.1.1 Var anvnds blankfrzinkning? 7.8.1.2 Var anvnds frgkromaterad zink? 7.8.2 Zink/jrn-metoden 7.8.2.1 Var anvnds svart zink/jrn? 7.9 Frnickling 7.10 Frtenning 7.11 Vtesprdhet och vteutdrivning 7.12 Varmfrzinkning 7.12.1 Var anvnds varmfrzinkning? 7.13 Mekanisk metallbelggning 7.13.1 Var anvnds mekanisk metallbelggning? 7.14 Fosfatering 7.14.1 Var anvnds fosfatering? 7.15 Andra icke rena metallbelggningar 7.15.1 POLYSEAL 7.15.1.1 Var anvnds POLYSEAL? 7.15.2 DACROMET 7.15.2.1 Var anvnds DACROMET? 7.15.3 DELTA-Tone/DELTA-Seal 7.15.3.1 Var anvnds DELTA-Tone/DELTA-Seal? 7.16 Smrjning av fstelement 8. Rostfritt och syrafast . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 54 En fristende del som beskriver allt som r vrt att veta om rostfria och syrafasta fstelement 8.1 Vad r rostfritt stl? 8.2 Rostfritt eller syrafast? 8.3 Vanliga stlsorter 8.4 Specialmaterial 8.5 Val av material 8.5.1 Val av material med avseende p livslngd 8.6 Korrosion hos rostfria och syrafasta fstelement 8.6.1 Passivitet 8.6.2 Punktkorrosion 8.6.3 Spaltkorrosion 8.6.4 Allmn korrosion 8.7 Permeabilitet 8.8 Hllfasthetsdata fr rostfria och syrafasta fstelement 8.9 Val av hllfasthetsklass 8.10 Slagseghet 8.11 Mrkning

8.12 tdragningsmoment och krafter 8.13 Varmstrckgrnser 8.14 Lngdutvidgningskoefficienter 8.15 Hllfasthetsklasser fr mutter 8.16 Hrda brickor 9. Hur hrt skall man dra t?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 65 En versikt ver frspnning och tdragningsmoment med tillhrande tabeller 9.1 Frspnning och tdragningsmoment 9.2 Frspnningsmetoder och frspnningsfrfarande 9.3 Frdelning av tragningsmoment 9.4 Faktorer som bestmmer tdragningsmoment 9.5 Berkning av tdragningsmoment 9.6 Frspnningsgrad 9.7 Tabellernas anvndning 9.7.1 Omrkning fr olika friktionsfrhllanden 9.7.2 Omrkning fr vissa skruvtyper/muttertyper 9.7.2.1 Skruvar med snkhuvud 9.7.2.2 Flnsskruvar och flnsmuttrar 9.7.2.3 Stoppskruvar 9.7.2.4 Pinnskruvar 9.8 tdragningsmoment fr stlskruvsfrband 9.9 tdragningsmoment fr rostfria skruvfrband 9.10 Tabeller 10. Varfr brister det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 76 Ngra bilder ver olika brottyper, deras orsaker och botemedel 10.1 Statiskt brott 10.2 Brott vid fr hg axialkraft 10.3 Brott vid fr hg frspnning 10.4 Torsionsbrott 10.5 Utmattningsbrott 10.5.1 Pulserande axialkraft vid hg frpnning 10.5.2 Pulserande axialkraft vid lg frspnning 10.5.3 Pulserande drag- och bjpknning 10.5.4 Ensidig bjpknning 10.5.5 Vxlande bjpknning 10.6 Vtefrsprdningsbrott 11 Vad finns och nr anvnda? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 79 I detta avsnitt finns fylliga redogrelser ver alla de kostnadsbesparande produkter som framstlls och frsljs av BULTEN 11.1 BULTEN, teknikens spegel 11.2 PPK Historien bakom en akronym 11.3 Envgssystemet 11.4 BULTENs stansmutter, BUFO Pierce Nut 11.4.1 Egenskaper 11.4.2 Dimensioner 11.4.3 Installation 11.5 Trilobulra gngpressande skruvar 11.5.1 Tv stt att gra godsgngor och montera skruv 11.5.2 Huvudformer 11.5.3 Gngor 11.5.4 Olika hrdningar 11.5.5 Hlrekommendationer

BULTEN

11.5.6 Montering och hllfasthet 11.5.7 Kvalitet 11.5.8 Anvndningsomrden 11.5.9 Egenskaper 11.5.10 EXTRUDE-TITE 11.6 PLASTITE fr gngformning i plast 11.6.1 Gngor 11.6.2 Hrdning 11.6.3 Hlrekommendationer 11.6.4 Montering 11.6.5 Kvalitet 11.6.6 Frdelar 11.6.7 Resultat frn prov med PLASTITE skruvar 11.7 REMFORM fr gngning i plast 11.7.1 Gngor 11.7.2 Hllfasthet 11.7.3 Rekommenderade hl 11.7.4 Montering 11.7.5 Kvalitet 11.7.6 REMFORM erbjuder 11.7.7 Resultat frn prov med REMFORM skuvar 11.7.8 Anvndningsomrde 11.8 REMFORM F fr skruvning i metaller 11.9 Skring av skruvfrband 11.9.1 FS lsmutter 11.9.1.1 Funktionen hos FS lsmutter 11.9.1.2 Mekaniska egenskaper 11.9.1.3 Viktiga frdelar 11.9.1.4 Specialsortiment 11.9.2 BUFO LOC 11.9.2.1 Funktion 11.9.2.2 Mekaniska egenskaper 11.9.2.3 Frdelar med BUFO LOC 11.9.3 POWERLOK 11.9.3.1 Funktion 11.9.3.2 Gngor 11.9.3.3 Hrdning 11.9.3.4 Montering 11.9.3.5 Anvndningsomrden 11.9.4 KLEERLOK (variant av POWERLOK) 11.9.5 ESLOK Skruv med plastbelggning 11.9.5.1 Funktion 11.9.5.2 Mekaniska egenskaper 11.9.5.3 Monteringsexempel 11.10 TORX 11.10.1 Egenskaper i jmfrelse 11.10.2 Vridhllfasthet hos TORX mejselspetsar 11.10.3 Livslngd 11.10.4 Ergonomi 11.10.5 Lg PPK

11.10.6 Huvudformer 11.10.7 TORX p specialskruvar 11.11 TORX PLUS 11.11.1 Geometri 11.11.2 Vridhllfasthet hos TORX PLUS mejselspetsar 11.11.3 Utmattningshllfasthet 11.11.4 TORX PLUS frdelar 11.11.5 AUTOSERT 11.11.5.1 Geometri 11.11.5.2 Ingreppsprov 11.11.5.3 Frdelar med AUTOSERT utfrandet 11.11.6 Jmfrelse mellan TORX och TORX PLUS 11.11.7 Tillverkare och verktygsdistributrer 12. Behver du hjlp?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . sid 104 Hr finns en frteckning ver de viktigaste standarderna inom fstelementomrdet, utver de som tidigare nmnts i avsnitten 12.1 Nomenklatur 12.2 Gngor 12.3 Allmnt 12.4 Toleranser 12.5 Mekaniska egenskaper 12.6 Ytbehandling 12.7 Produkter 12.8 Utdrag ur ngra produktstandarder 12.8.1 Delgngade sexkantsskruvar (SS-ISO 4014) 12.8.2 Sexkantsmutter, utfrande 1 (SS-ISO 4032) 12.8.3 Flnsskruvar med sexkantshuvud (SS-EN 1662) 12.8.4 Flnsmuttrar med sexkant (SS-EN 1661) 12.8.5 Sexkanthlsskruvar (SS-EN ISO 4762) 12.8.6 Krysspr fr krysskruvar (SS-EN ISO 4757) 12.8.7 Krysskruvar med rundat huvud och krysspr typ H eller Z (SS-EN ISO 7045) 12.9 Inbyggnadsmtt fr skruvfrband 12.9.1 Huvudmtt fr skruvar 12.9.2 Brickor 12.9.3 Muttrar 12.9.4 Klmlngder 12.9.5 Planings- och frsnkningsdiametrar 12.10 Skruvar i gngade bottenhl 12.11 ISO metriska gngor - basmtt och borrdiametrar fre gngning 12.12 Toleranser och lgesavmtt 13. Vilka finns i BULTEN och vad gr de? ...............................sid 135 I detta avslutande avsnitt presenteras BULTENs olika fretag, deras inriktning och produktprogram

BULTEN

frord
1.1 Allmnt 1.2 Definitioner 1.2.1 Definition av skruv 1.2.2 Definition av bult 1.3 SI-systemet

1.1

ALLMNT

Long time no see r en vlbekant hlsning mellan tv personer som inte sett varandra p lnge. Detsamma kan glla fr trycksaker. BULTENs Handbok har blivit en antikvarisk raritet, efterskt av mnga, kopierad av desto fler.

bild 1.1

Vr nya handbok r tnkt att tjna som en praktisk upplysare fr alla dem som sker kunskap vad gller mekaniska fstelements rtta anvndning. Fr att skruvfrband skall bli riktigt utfrda mste man vlja rtt betrffande: Skruvtyp Hllfasthet Ytbehandling Frspnning PPK (P-Platsen-Kostnad)
BULTEN

Vi kommer att behandla dessa faktorer jmte nrliggande viktiga data. Innehllet r tnkt att tcka det mesta man behver veta fr att kunna vlja rtt produkt fr ett givet ndaml. Skulle inte det rcka finns det specialister inom BULTEN som mer n grna hjlper till att att lsa ngot knepigt specialfall. De olika kapitlen r frgmrkta fr att underltta skningen. Det r vr frhoppning att lsaren, efter att ha tagit del av all denna visdom, inte behver instmma i det yttrande som en knd inkpschef en gng gav, sedan han gtt igenom en skruvfabrik: Inte visste jag mycket om skruvar och muttrar nr jag kom hit i dag. Och inte vet jag s mycket mer nu heller, men min okunnighet ligger i alla fall p ett hgre plan!

vergngen genomfrdes i Sverige den 1 januari 1976. Vid noggrann omrkning mellan SI-systemet och det gamla tekniska systemet gller: 1 N = 0,10197 kp 1 Nm = 0,101972 kpm 1 N/mm2 = 0,101972 kp/mm2 Nr hllfasthetsfordringarna fr skruvar och muttrar omarbetades valde man fr att f jmna tal, sambandet 1 N = 0,1 kp och 1 N/mm2 = 0,1 kp/mm2, vilket betyder att hllfasthetsvrdena kat med ca 2% jmfrt med tidigare krav. Drfr r det ocks enkelt att tillmpa ldre tabeller fr tdragningsmoment och att anvnda momentnycklar graderade i kpm. Sambandet r 1 kpm = 10 Nm.

1.2

DEFiNiTiONER
Skruv och mutter En liten skolflicka stadkom en gng fljande definitioner fr vad hon ansg vara en skruv och en mutter: En skruv r en slags pinne av hrd metall, som t ex jrn, med en kantig klump i ena nden, och en lng repa lindad omkring den andra. En mutter r likadan som en skruv, bara tvrtom, fr den r ett hl i en kantig klump, som r avsgad s den blir kort, och med rynkor inne i hlet.

Anvnder vi ej rtta benmningar p freml och freteelser i vr omgivning kan vi ltt bli missfrstdda. Bult r ett sdant begrepp som n idag kan leda till lnga diskussioner. r det en pinne, en grov skruv med mutter, en delgngad skruv, eller ... ? Sedan 1950-talet har vi tack vare medverkan frn TNC (Tekniska Nomenklatur Centralen) fljande entydiga definitioner av skruv och bult, s att vi alla vet vad vi talar om.
1.2.1

DEFiNiTiON AV skRUV

Utvndigt gngad cylindrisk eller konisk kropp, avsedd fr faststtning, hopfogning, kraftverfring eller verfring av rrelse i sin lngdriktning.
1.2.2

DEFiNiTiON AV BULT

Ogngad cylindrisk kropp med ansats(er) i form av huvud e d, avsedd att anvndas utan att underg plastisk formndring.

1.3

si-sysTEMET
BULTEN

I hela vrlden gjordes i brjan av 70-talet en allmn vergng till SI-systemet. SI r en frkortning av Systme International dUnits, dvs internationella mttenhetssystemet ett internationellt faststllt system av mttenheter som bygger p ldre metriska system. 4

ordning
2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 Allmnt Svensk och internationell standardisering SMS - SS - ISO - EN Tv problem 2.4.1 Nyckelviddsproblemet 2.4.2 Hllfasthetsproblemet Sexkantsskruvar och sexkantsmuttrar Viktiga frndringar vrig fstelementsstandard Lstips fr mervetaren

ur kaos

2.1

ALLMNT

Termodynamikens ena huvudsats sger att i ppna system strvar allting mot maximal entropi, dvs mot en hgsta grad av oordning. Standardisering fr drmed uppfattas som ett slutet system, eftersom man inom detta verksamhetsomrde efterstrvar en maximal grad av ordning och reda. En tidigare VD inom GM yttrade en gng: Fr varje dollar jag lgger ner p standardisering fr jag tillbaka minst det dubbla. Ngot att tnka p fr alla dem som frsker hitta p sina egna varianter av ngon produkt.

2.2

sVENsk OcH iNTERNATiONELL sTANDARDisERiNg

En sak som nationernas samliv frbuttrar r olika gngor p skruvar och muttrar. Men en sak som nationernas mte frljuvar r standardisering av muttrar och skruvar. Alf Henriksson

10

BULTEN

I vrt land brjade strvan efter ordning tidigt. Redan p 1920talet fick vi flera nationella standarder, bl a p gngor, skruvar, muttrar och liknande maskinelement. Sveriges Maskinindustrifrenings Standardcentral SMS, vars frkortning fortfarande lever kvar men som nu betyder Sveriges Mekan- och Materialstandardisering, var det frsta nationella organ som uteslutande var inriktat p ordningsamhet. Organisationen har spelat och spelar alltjmt en betydande roll inom den internationella standardiseringen s som den numera kommer till uttryck i ISO (International Organization for Standardization) och CEN (Comit Europen de Normalisation).

2.3

sMs - ss - isO - EN

Beteckningarna speglar den fortgende globaliseringen av standardiseringsarbetet. S lnge vi utarbetade och faststllde standarden p nationell niv blev beteckningarna nationella. Inom det mekaniska omrdet anvnde vi beteckningen SMS plus ett nummer. Senare ndrades det till SS = Svensk Standard. Den vsteuropeiska standardiseringen sker inom CEN Comit Europen de Normalisation som grundades 1961. Arbetet intensifierades 1985 genom arbetsprogrammet The New Approach. Kommittn fr fstelement med beteckningen CEN/TC 185 brjade arbeta 1989 vid ett sammantrde i Berlin. Sverige r fullvrdig medlem alltsedan grundandet av CEN. EN-standarden r tvingande fr medlemslnderna. P det internationella planet sker arbetet inom ISO International Organization for Standardization som grundades efter andra vrldskrigets slut och ersatte den gamla organisationen ISA International Standards Association, grundat 1926. Mnga gnger har de svenska delegationerna och sekretariatsgrupperna ftt agera mentala bryggor mellan ofta stridiga och prestigefyllda stormakter. Inte minst kom detta till uttryck under den s k OMFS-striden (Optimum Metric Fastener System) under 70-talet, d risken var verhngande att vi skulle f tv globala men ofrenliga metriska gng- och skruvsystem. Canada och USA ville nmligen infra stora ndringar hos det metriska gngsystemet och fstelement i allmnhet. Ett av de fretag som aktivt deltog i grundandet av SMS under 20-talet var dvarande Bultfabriksaktiebolaget. Alltsedan dess har BULTEN fortsatt med sitt engagemang att bringa reda ur kaos genom att stlla expertis och tid till SMS frfogande. Standard inom EN blir i de flesta fall identisk med motsvarande ISO-standard. Den betecknas d EN-ISO och ges i Sverige ut som SS-EN ISO. Betecknas standarden SS-EN verensstmmer den bara med EN, betecknas den SS-ISO verensstmmer den bara med ISO och betecknas den bara med SS och numret, r det en rent svensk standard utan ngon internationell motsvarighet, vilket r sllsynt nu fr tiden. Nr ett enskilt fretag skall se ver och revidera sin fstelementstandard br man flja ISO eller EN-standarden. Saknas dessa br man flja tysk DIN-standard eftersom det landet
BULTEN

r sekretariatsland fr CEN/TC 185 och drmed har ett stort inflytande p de frslag som utarbetas. Standardiseringsarbetet inom vrt produktomrde fortgr stndigt. kad frstelse fr de krafter och pfrestningar som upptrder vid anvndningen av gngade maskinelement samt nya eller frndrade materialtyper krver en fortlpande vervakning och modifiering av standarder och bestmmelser. Detta r speciellt viktigt genom handelns internationalisering och utvecklingen inom CEN och ISO. I det fljande kommer ofta hnvisning att gras till dylik standard och genom en enkel kontakt med personalen inom SMS kan man f fullstndiga upplysningar om aktuell standard och aktuella handbcker i olika mnen.
2.4

TV pROBLEM

Inom ISO var det speciellt tv problem som sysselsatte lnderna under lng tid, nmligen: vilka nyckelvidder skulle man ha p sexkantsskruv och sexkantsmutter? hur skulle hllfasthetsbestmmelserna utformas?
2.4.1

NyckELViDDspROBLEMET

Under den tidigare omtalade OMFS-striden ville USA och Canada ha mindre nyckelvidder p en del skruvstorlekar. De freslagna nyckelvidderna skulle bttre harmoniera med vad man anvnt fr tumgngade skruvar och spara en hel del material och utrymme. Som exempel kan nmnas att man fr M10 p den europeiska kontinenten anvnt 17 mm, i Sverige 15 och i USA 14,3 mm fr 3/8 tumgngad skruv.
I S O

17

15

14,3

16

bild 2.1
M10 M10 3/8" M10

Efter i det nrmaste ondliga diskussioner och underskningar enades man om tre serier, en stor, en normal och en serie fr flnsskruvar och flnsmuttrar.

Stor

Normal

Flns

bild 2.2

11

ndring av nyckelvidder fr sexkantsskruvar och sexkantsmuttrar:

Gnga d M10 M12 M14 M22
Gamla

Nyckelvidd i mm Gammal 17 19 22 32
Nya

Ny 16 18 21 34

17

16

Det kan ppekas att skruvens frmga att motst axiell dragkraft minskar med ca 15% under tdragningen, beroende p den vridning som orsakas av gngfriktionen. Nr man brjade utnyttja frbandet till skruvmaterialets strckgrns visade det sig att gngskjuvning kunde upptrda svl i skruven som i muttern. D man av praktiska skl hellre vill ha skruvbrott n avskjuvade muttergngor som man inte ser lika ltt, krvde detta att mutterhjderna kades. De hllfasthets-, provningsoch mrkningsbestmmelser som nu gller i svensk standard r i full verensstmmelse med standard enligt EN eller ISO. Jmfrt med gammal standard kan man konstatera att hllfasthetsklasserna 6.6, 6.9 och 14.9 har frsvunnit, medan en klass 9.8 tillkommit fr gngstorlekar t o m M16, men denna klass anvnds normalt inte i Europa. Den r en eftergift t USA. Nr det gller den nya mutterstandarden har man ocks internationell verensstmmelse. Man har infrt tv utfrandeformer dr utfrande 1 har hjden ungefr 0,9 x d och utfrande 2 har ca 10% hgre mutterhjd n utfrande 1. Den frra r avsedd fr mutterhllfasthetsklasserna 4, 5, 6, 8, 10 och 12 (upp till M16) i kombinationer med bestmda mekaniska egenskaper. Utfrande 2 anvnds fr klasserna 8, 9 (som r ny) och 12, men d i kombination med andra mekaniska egenskaper. Klass 9 anvnds normalt inte i Europa och klass 14 har utgtt. Fr lga muttrar har tv nya klasser, 04 och 05, tillkommit. I likhet med skruvarna gller bestmmelserna t o m M39, men rekommenderas ven fr grvre dimensioner. Fr normal sexkantsskruv och mutter gller hllfasthetsfordringar enligt standarderna: SS-EN 20898-1 respektive SS-EN 20898-2

19

22

18

21

bild 2.3

32

34

2.4.2

HLLFAsTHETspROBLEMET

Utredningsarbetet utfrdes inom en speciell arbetsgrupp, ISO/TC2/SC1 Mechanical properties, med deltagande frn de flesta tongivande industrilnderna. Man kom s smningom fram till internationella bestmmelser fr hllfasthetsklasser, mrkning och provning. De omfattande underskningar som gjordes gav en frbttrad knnedom om spnningsfrhllandena i ett skruv/mutterfrband d man utnyttjade nya och mer effektiva tdragningsmetoder. Detta ledde till en genomgripande revidering av mutterhjderna, d det visade sig att den gamla regeln att mutterhjden skulle vara 0,8 ggr gngdiametern, inte lngre var tillrcklig fr att garantera att muttern var starkare n skruven. De nya underskningsresultaten ledde till en ndring av muttrarnas hllfasthet och hjder, vilket framgr av avsnitt 5. Tyvrr frekommer det att vissa leverantrer beropar gammal mutterstandard t ex DIN 934, som bde r inaktuell, felaktig och dessutom indragen. Samma marknadsfenomen upptrder d man fr en bestllning p skruv enligt DIN 931 eller DIN 933, d ven dessa r indragna och frlegade. Ett gott rd r drfr att alltid beropa internationell standard enligt EN eller ISO vid bestllningar och ocks kontrollera att man ftt vad man begrt vid leveransen.
BULTEN

2.5

sExkANTsskRUVAR OcH sExkANTsMUTTRAR

Nr man blivit frdig med den grundlggande standarden brjade man utarbeta sjlva produktstandarderna. Tre produktklasser infrdes, betecknade A, B och C. A = tolerans fin (toleransklass 1) B = tolerans medel (toleransklass 1G) C = tolerans grov (toleransklass 2) Fem internationella standarder fr sexkantsskruvar med metriska grovgngor har getts ut: ISO 4014 t o m ISO 4018. ven fr sexkantsmuttrar med metriska grovgngor har fem internationella standarder getts ut: ISO 4032 t o m ISO 4036.

12

2.6

VikTigA FRNDRiNgAR

2.8

Ngra av de viktigaste frndringarna i frhllande till tidigare standarder r: ndrade grnsvrden och material fr skruvars hllfasthetsklasser, se avsnitt 4.2 nya nyckelvidder fr gngstorlekarna M10, M12, M14 och M22, se avsnitt 2.4.1 uppdelningen av sexkantsmuttrarna i tv utfranden med nya mutterhjder och reviderade hllfasthetsfordringar. Se avsnitt 5.2 ndring av frsnkningsvinkeln fr skruvar med snkhuvud frn 82 grader till 90 grader ny standard fr krysspr, se avsnitt 12.8.6 reviderad standard fr gngpressande skruv med ST-gnga, se avsnitt 3.8 och 4.3.
2.7

LsTips FR MERVETAREN

75 r med SMS, en kavalkad 1919-1994. Standardiseringen i Sverige 1922-1992. En krnika till SIS 70-rsjubileum. SMS handbok 520: 1988, Gngor och gngtoleranser. SMS handbok 516: 1990, Fstelement M, Terminologi, allmnna data, toleranser och hllfasthet fr skruvar och muttrar. SMS handbok 524: 1991, Fstelement M, Sexkantsskruvar, Flnsskruvar, Sexkanthlsskruvar, Sexkantsmuttrar, Flnsmuttrar, Kronmuttrar, Hattmuttrar, Rundbrickor. SMS handbok 517: 1992, Fstelement M och ST, Sprskruvar, Krysskruvar, Stoppskruvar, Gngande skruvar.

VRig FsTELEMENTssTANDARD

Till dags dato har ver 200 ISO-standarder utarbetats fr gngade fstelement. I de flesta fall har de verfrts till EN ISO-standard eller svensk SS ISO-standard. Nrmare upplysningar kan erhllas frn SMS i Stockholm. Vad gller gngpressande skruv med snkhuvud och ST-gnga har snkvinkeln 90 grader gllt fr o m den 1 januari 1989.

bild 2.4

BULTEN

13

linjen

som naturen gav

3.1 Allmnt 3.2 Gngtoleranssystem och rekommenderade toleransklasser fr metriska ISO-gngor 3.2.1 Basprofil 3.2.2 Stigning blir delning 3.2.3 Toleranssystem 3.3 Ytbelagda gngor 3.3.1 Toleranser fr ytbelagda gngor 3.4 Gngbeteckningar 3.4.1 Utvndiga gngor 3.4.2 Invndiga gngor 3.4.3 Gngpassning 3.5 Ingreppslngder 3.6 Rekommenderade toleransklasser 3.7 Val av gngtoleranskvalitet 3.7.1 Hllfasthet 3.7.2 Tillverkning 3.7.3 Montering 3.8 Gngpressande skruv med ST-gnga 3.9 Lstips fr mervetaren

3.1

ALLMNT

Virar man en rtvinklig kilformad triangel runt en cylinder med en omkrets motsvarande triangelns lngsida fr man en bild av gngspiralen och dess stigning.
Ph

d2

Ph medeldiameter d 2 x

Stigningsvinkeln berknas med hjlp av trigonometri genom att avstta stigningen Ph som ena kateten och gngans omkrets som den andra kateten i en rtvinklig triangel. bild 3.1
BULTEN

14

Det var denna spiralform som lade grunden till en kraftverfringsmetod genom uppfinningen av gngade maskinelement. Gngans historiska utveckling frn ca 4:e rhundradet fre vr tidrkning skall inte terges hr, det finns tskilligt med litteratur i detta mne. Det rcker med att nmna, att vi numera lyckats ena mnga motstridiga viljor om ett enda internationellt system av metriska gngor och gngtoleranser, inklusive hur de skall kontrolleras. Det blev den ISO-standard, som av samtiden betecknats som den mest betydelsefulla standarden i vr tid. Fr att kunna garantera rtt gngpassning mellan in- och utvndiga gngor mste deras mtt hllas inom vissa faststllda grnser. Man mste komma verens om ett system av toleranser och passningar, vilket beskrivs i det fljande. Det br srskilt framhllas att vid uppbyggandet av detta internationella gngtoleranssystem hade Sverige alltsedan begynnelsen ett avgrande inflytande p utvecklingen och lyckades frena de tyska, ryska och amerikanska srintressena till ett helt nytt system, som kunde accepteras utan prestigefrlust. Tabell 3.1 terger ISO:s generalplan ver diametrar och delningar (tidigare kallade stigningar), bde grov och fin. Kombinationer enligt preferens 1 skall vljas i frsta hand, preferens 2 kan anvndas med tvekan och preferens 3 skall undvikas helt.

BULTEN

15

tabell 3.1 Metriska isO-gngOr isO generalplan Gngans ytterdiameter Preferens 1 2 1 1,1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 6 7 8 9 10 11 12 14 15 16 17 18 20 22 24 25 26 27 28 30 32 33 35 36 38 39
1) 2)

Delning (P) grov fin 3 2 1,5 1,25 1 0,75 0,5 0,35 0,25 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

3 0,25 0,25 0,25 0,3 0,35 0,35 0,4 0,45 0,45 0,5 0,6 0,7 0,75 0,8 1 1 1,25 1,25 1,5 1,5 1,75 2 2 2,5 2,5 2,5 3 3 3,5 3,5 4 4

0,25 0,25 0,35 0,35 0,35 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75

5,5

2)

(3) (3) 3 3

2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5

1,25 1,25 1,25

1)

Endast fr tndstift. Endast fr rullningslagerinbyggnad.

16

Delning 3 fr diameter 30 och 33 br undvikas.

fOrtsttning p tabell 3.1 Gngans ytterdiam. Preferens 1 2 3 40 42 45 48 50 52 55 56 58 60 62 64 65 68 70 72 75 76 78 80 82 85 90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 155 160 165 170 175 180 185 Delning (P) grov 4,5 4,5 5 5 5,5 5,5 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 fin 6 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Gngans ytterdiam. Preferens 1 2 3 190 195 200 205 210 215 220 225 230 235 240 245 250 255 260 265 270 275 280 285 290 295 300 Delning (P) grov fin 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 1,5

BULTEN

17

3.2

gNgTOLERANssysTEM OcH REkOMMENDERADE TOLERANskLAssER FR METRiskA isO-gNgOR

BAspROFiL

I samband med den internationella standardiseringen fick man ndra p detta och kalla stigning fr delning samt infra beteckning P (eng. pitch) i stllet fr s. Standarderna SS 1702 eller ISO 5408 definierar de flesta begrepp som rr gngor. Hr fljer definitionerna fr delning P, stigning Ph och stigningsvinkel . Delning P Avstnd lngs delningslinjen mellan tv p varandra fljande lika riktade flanker, bild 3.3. Stigning Ph Avstnd lngs delningslinjen mellan tv p varandra fljande lika flanker tillhrande samma gngspr, bild 3.4. Stigningen r en multipel av delningen, dvs Ph = z x P dr z = antalet ingngar. Vid gngor med endast en ingng r z = 1 och d sammanfaller stigning och delning. I svensk standard anvnds ordet stigning oftast i detta fall och betecknas d P. Stigningsvinkel Vinkel mellan en skruvlinjes tangent och ett mot skruvlinjens axel vinkelrtt plan, bild 3.1

3.2.1

Basprofil r en fr utvndig och invndig gnga gemensam teoretisk profil till vilken toleranser hnfrs.
delning P H/8 P/8

delning P Gnga med en ingng

delningslinje

60 30 P/2 D2,d2 D1,d1 D,d H/4 5H 8 H

bild 3.3

90

P/4 Gngans axel

bild 3.2

delning P stigning Ph Gnga med tv ingngar

delningslinje

D1 d1 D2 d2 D D1 D2 P d d1 d2 H

= = = = = = = = = = = =

D 1,0825 d 1,0825 D 0,6495 d 0,6495

H = 0,86603 P H/4 = 0,21651 P H/8 = 0,10825 P 5H = 0,54127 P 8 invndig gngas ytterdiameter, basmtt. invndig gngas innerdiameter, basmtt. invndig gngas medeldiameter, basmtt. delning (stigning). utvndig gngas ytterdiameter, basmtt. utvndig gngas innerdiameter, basmtt. utvndig gngas medeldiameter, basmtt. grundtriangelhjd.

P P P P

bild 3.4

Stigningsvinkeln fr en utvndig gnga vxer frn gngtoppen mot gngbotten. r stigningsvinkelns lge ej preciserat avses stigningsvinkeln vid delningslinjen.
3.2.3

TOLERANssysTEM

3.2.2

sTigNiNg BLiR DELNiNg

BULTEN

18

Tidigare har man alltid i Sverige kallat avstndet mellan tv gngtoppar tillhrande samma gngspr stigning och betecknat det med s. Benmningen delning anvndes d fr avstndet mellan tv nrliggande toppar fr gngor med flera ingngar.

Systemet som beskrivs i SS-ISO 965 1-5 utgrs av en kombination av toleransgrader, som anger toleransviddens storlek (stapelns lngd som kar med hgre siffra i bild 3.5) och toleranslgen, som anger toleransomrdets placering i frhllande till den nominella gngprofilen (kortaste avstndet mellan en stapel och basmtt i bild 3.5).

a) Toleransgrader: Diametrar Innerdiameter (toppdiameter) invndiga gngor (D1) Ytterdiameter (toppdiameter) utvndiga gngor (d) Medeldiameter invndiga gngor (D2) Medeldiameter utvndiga gngor (d2) Toleransgrader 4, 5, 6, 7, 8 4, 6, 8 4, 5, 6, 7, 8 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9

3.3

yTBELAgDA gNgOR

Fr ytbelagda gngor gller toleranserna fre ytbelggning om inte annat angetts. Efter ytbelggning fr den verkliga gngprofilen inte i ngon punkt underskrida respektive verskrida max materialgrns fr H respektive h. Toleranslgena r anpassade till gngse ytbelggningstjocklekar och till vad som krvs fr enkel montering.
3.3.1

TOLERANsER FR yTBELAgDA gNgOR

t

Vi ser hr ett snitt genom en gngtopp p en skruv.

b) Toleranslgen: G och H fr invndiga gngor; e, f, g och h fr utvndiga gngor. Toleranslgena r anpassade till gngse ytbelggningstjocklekar och till vad som krvs fr enkel montering. c) Ett urval kombinationer av grader och lgen (toleransklasser) som ger de vanligen anvnda toleranskvaliteterna Fin, Medel och Grov fr ingreppslngderna Kort, Normal och Lng. Ngot samband mellan gngtoleranssystemets toleransklasser och ISO:s toleranssystem fr slta axlar och hl existerar inte.
t

2t

t
t

t = min skikttjocklek

2t

bild 3.6

G H

Invndig gnga

Det snedstreckade bandet r ytbelggningen. Vid ytbelggning av gngor mste utrymme fr belggningen skapas. Detta sker genom att gngans grundprofil frskjuts. Vid elfrzinkning blir zinkskiktet ej riktigt jmnt frdelat p detaljerna i ett parti. Gngans grundprofil mste frskjutas s att ven det mest ogynnsamma fallet klaras. Om min. skikttjocklek r t och max skikttjocklek r 2t blir erforderlig diameterfrskjutning fr ytter- och innerdiametrarna 4t och fr medeldiametern 8t. Lmpliga gngtoleransklasser fr skikttjocklekar 5 m och 8 m framgr av bild 3.7. Vilken toleransklass som fordras fr en viss skikttjocklek r beroende av gngdiametern p s stt, att grvre diametrar automatiskt ger strre grundspel. ISO 4042 ger mer information om gngor och elektrolytisk ytbelggning.

Basmtt

utvndig gnga

bild 3.5

BULTEN

19

Min skikttjocklek

5 m Fre ytbeh. Fre ytbeh.

8 m

Varje klassbeteckning bestr av: en siffra som anger toleransgraden. en bokstav som anger toleranslget, versal (stor) fr invndiga gngor, gemen (liten) fr utvndiga gngor.
Efter ytbeh.

Mutter

Efter ytbeh.

Om de tv klassbeteckningarna fr en gnga r lika, r det inte ndvndigt att upprepa beteckningen.

3.4.1

6G

6H Basmtt
d2, D2

UTVNDigA gNgOR
M6 - 5g 6g

Exempel p beteckning fr utvndiga gngor Gngbeteckning

Skruv

6g 6f 6e

Klassbeteckning fr medeldiametertolerans Klassbeteckning fr toppdiametertolerans Gngbeteckning M6 - 6g

Lmpliga gngtoleransklasser fr skikttjocklek 5 m och 8 m.

Klassbeteckning fr medel- och toppdiametertolerans Fr tjockare belggningar, t ex varmfrzinkning, krvs mycket strre gngspel, vilket skapas genom underdimensionering av den utvndiga gngan. Enligt SS 3192 finns fr varmfrzinkning minimiskikten: 25 m fr M6 M8 45 m fr M10 M22 65 m fr M24 M68 Mtt p gngor fre varmfrzinkning framgr av SS 3193. Underdimensioneringen r 220 m, 300 m och 380 m fr respektive tjocklek enligt ovan. Trots att vi har standarderna SS 3192 och SS 3193 tillmpas vanligen DIN 267 T10, som ger ungefr samma underdimensionering. Under brjan av 1999 berknas ISO 965-4, som r en ny standard, utkomma och i framtiden erstta de ovan nmnda.
3.4

3.4.2

iNVNDigA gNgOR

Exempel p beteckning fr invndiga gngor Fr invndiga gngor anvnds i regel samma toleransklass fr medeldiameter och toppdiameter. M6 - 6H Gngbeteckning Klassbeteckning fr medel-och toppdiametertolerans
3.4.3

gNgpAssNiNg

Exempel p beteckning fr passning En passning mellan gngade delar anges med den invndiga gngans toleransklass fljd av den utvndiga gngans toleransklass, tskilda med ett snedstreck. M6 - 6H/6g
BULTEN

gNgBETEckNiNgAR

M20x2 - 6H/5g6g

Den fullstndiga gngbeteckningen bestr av en beteckning fr gngsystemet och storleken samt beteckningar fr gngans toleransklass vid medeldiameter och toppdiameter. 20

3.5

iNgREppsLNgDER

3.6

Ingreppslngden r det axiella mttet inom vilket den utvndiga och invndiga gngan teoretiskt har kontakt. Ingreppslngderna klassas i tre grupper: S (Kort), N (Normal) och L (Lng). Grupp N rekommenderas nr den verkliga ingreppslngden r obekant. Fr grupp N gller fljande empiriska formler: Nmin = 2,24P x d0,2 Nmax = 6,7P x d0,2

REkOMMENDERADE TOLERANskLAssER

Toleransklass br helst vljas frn tabell 3.2 och 3.3. I frsta hand vljs toleransklasser angivna med fet stil. I andra hand vljs toleransklasser angivna med vanlig stil. I tredje hand vljs toleransklasser angivna med vanlig stil inom parentes; de br undvikas. Inramade toleransklasser har valts fr gngor fr kommersiella skruvar och muttrar. Fljande allmnna regler gller fr val av toleranskvalitet: Fin: fr precisionsgngor nr liten variation i passningskaraktren krvs. Medel: fr allmnt bruk. Grov: fr fall d tillverkningssvrigheter kan uppst, t ex vid gngning av varmvalsade stnger och lnga hl. Vilken som helst av toleransklasserna fr invndiga gngor kan kombineras med vilken som helst av toleransklasserna fr utvndiga gngor. Fr att garantera tillrcklig gngtckning, br den invndiga och utvndiga gngan bilda passningarna H/g, H/h eller G/h.
tabell 3.2 rekOMMenderade tOleransklasser fr invndiga gngOr Toleranskvalitet Toleranslge G Toleranslge H

P r delningen och d minsta standardiserade gngdiameter fr denna delning enligt SS-ISO 965/1.
L Nmax

15 Ingreppslngd i antal delningar

10 N Nmin

S 1 bild 3.8 2 3 4 5 6 P mm

invndig gnga

S Fin Medel Grov

gngtckning Gt
BULTEN

S 4H

N 5H 6H 7H

L 6H 7H 8H

utvndig gnga

(5G)

6g (7G)

(7G) (8G)

5H

ingreppslngd l

bild 3.9

inskruvningslngd

21

tabell 3.3 rekOMMenderade tOleransklasser fr utvndiga gngOr Toleranskvalitet Toleranslge e S Fin Medel Grov 6e (7e6e)
(8e) (9e8e)

3.7.2

TiLLVERkNiNg

Toleranslge f L S N L

Toleranslge g S N L

Toleranslge h S N L

Tillverkningskostnader vxer med minskat toleransomrde, vilket framgr av tabell 3.4

(4g) (5g4g) (3h4h) 4h (5h4h)

tabell 3.4 gngtOleranskvalitet grOv, Medel OcH fin tillverkningsnOggrannHet OcH ndvndigHet Gngtoleranskvalitet grov Erforderlig tillverkningsnoggrannhet. medel fin Mycket stor. Speciellt noggranna tillverknings- och kontrollmetoder ndvndiga. Tekniskt vlmotiverade skl fr denna toleranskvalitet saknas i de flesta fall. Toleranskvaliteten br undvikas. Toleranskvaliteten tillmpas endast i begrnsad omfattning fr kommersiella element.

6f

(5g6g) 6g (7g6g) (5h6h) 6h (7h6h)

8g (9g8g)

3.7

VAL AV gNgTOLERANskVALiTET
HLLFAsTHET

God. Stor. Kontrollerad tillverk- Vl konning erforderlig. trollerad tillverkning erforderlig. Detaljer med lng ingreppslngd. Detaljer framstllda av mnen med stor mttvariation. Spelet i toleransklass 6g anses frdelaktigt.

3.7.1

Toleranskvalitetens ndvndighet.

Ngon avsevrd skillnad i hllfasthet mellan gngor utfrda i de olika frekommande gngtoleranskvaliteterna har genom hittills utfrda underskningar ej kunnat pvisas. Fr utmattningspknda gngor torde formnoggrannhet och ytjmnhet ha strre betydelse fr hllfastheten n de rena diametervariationerna. Gngor framstllda i den grvsta gngtoleransklassen, t ex fr varmfrzinkning, fr en minskad gngtckning, vilket man br ta hnsyn till. Det har man gjort i DIN 267 T10 genom att minska brottlasterna med 8% jmfrt med SS-EN 20898-1.

Anm.

Vanlig toleranskvalitet fr kommersiella element framstllda av varmvalsat utgngsmaterial. Svrigheter kan uppst att innehlla skruvgngans ytterdiametertolerans.

Vanligaste toleranskvalitet fr kommersiella element.

22

BULTEN

3.7.3

MONTERiNg

Skruv- och muttergngor tillverkade i olika toleranskvaliteter kan monteras tillsammans, enligt tabell 3.5
tabell 3.5 gngtOleranskvalitet grOv, Medel OcH fin spel- OcH passningskaraktr Gngtoleranskvalitet grov medel Nominellt spel. Variation i passningskaraktr. Anm. Finns Finns fin Saknas

Typ C spets (tidigare typ AB) p

Typ F fasad plan nde (tidigare typ B) p

d1 d2 y

455

d1 d2 y
p
r

d3

bild 3.10

Typ R rundad nde d1 d2

y

455

bild 3.11

Stor (1,6)

Normal (1)

Mycket liten (0,63) Gnga ST 2,2 0,8 2,24 2,1 1,63 1,52 1,47 1,37

tabell 3.7 Mtt fr st-gnga MM ST 2,9 1,1 2,9 2,76 2,18 2,08 2,01 1,88 ST 3,5 1,3 3,53 3,35 2,64 2,51 2,41 2,26 ST 4,2 1,4 4,22 4,04 3,10 2,95 2,84 2,69 ST 4,8 1,6 4,8 4,62 3,58 3,43 3,30 3,12 ST 5,5 1,8 5,46 5,28 4,17 3,99 3,86 3,68 ST 6,3 1,8 6,25 6,03 4,88 4,70 4,55 4,34

Grader, hanteringsskador (slagmrken) o d kan upptas av spelet. Snabb seriemontering mjlig. Det nominella spelet r frdelaktigt d man anvnder speciella smrjmedel vid monteringen, t ex fr hgtrycksbehllare, stlrrsflnsar, armaturdelar och ventiler fr hgtemperatur och hgtryck.

Kan frsvra seriemontering.

P d1 max min d2 max min d3 max min y ref 1) typ C typ F typ R

Siffrorna inom parentes anger det relativa frhllandet i passningskaraktren. Den grova toleransklassen har 60% strre gngglapp n den normala medan den fina klassen r 37% ttare n den normala som satts lika med 1.

3.8

gNgpREssANDE skRUV MED sT-gNgA

2 1,6

2,6 2,1

3,2 2,5 2,7

3,7 2,8 3,2

4,3 3,2 3,6

5 3,6 4,3

6 3,6 5

Mtt fr gngor och skruvndar anges i SS-EN ISO 1478. Tidigare anvndes fr dessa gngor beteckningen B-gngor. versttningen mellan de tv systemen framgr av tabell 3.6, fr att underltta jmfrelse mellan gammalt och nytt.
tabell 3.6 versttning Mellan systeM st OcH b
BULTEN

1) Lngd av ofullstndig gnga.

En viss skruvdimension med gnga ST 3,5 och lngd 19 mm betecknas: ST 3,5 x 19.
3.9

LsTips FR MERVETAREN

ST2,2 B2

ST2,9 B4

ST3,5 B6

ST4,2 B8

ST4,8 B10

ST5,5 B12

ST6,3 B14

Kulturgeschichte der Schraube, av Wilhelm Treue. SMS handbok 520, den senaste utgvan. Svensk standard SS-ISO 724 SS-ISO 965-1 tom -5 SS-EN ISO 1478

23

om

skruvars hllfasthet

4.1 Allmnt 4.2 Hllfasthetsfordringar p skruvar med metrisk ISO-gnga 4.2.1 Omfattning och tillmpning 4.2.2 Beteckningssystem 4.2.3 Material 4.2.4 Hllfasthetsfordringar 4.2.5 Provningsmetoder 4.2.6 Avkolningsprovning 4.3 Hllfasthetsfordringar p skruvar med ST-gngor tillverkade av stthrdningsstl 4.3.1 Omfattning 4.3.2 Material 4.3.3 Metallurgiska krav 4.3.4 Provning av vridhllfasthet 4.4 Hllfasthet fr stoppskruvar 4.5 Lstips fr mervetaren

4.1

ALLMNT

Att veta ett fstelements hllfasthet och vilka krafter det kan verfra r avgrande fr valet av rtt produkt. Frr hade varje land sina egna bestmmelser vad gller materialval, hllfasthetskrav, mrknings- och provningsmetoder. Man kunde allts inte veta om en skruv tillverkad i England var lika stark som en tysk motsvarighet. Det brjade fr lngesedan under den s k agronomskruvens tid. Den tid d skruvarna gjordes av bonnjrn, d de blev sega som tuggummi och fick en s lg styrka att man kunde dra av dem med handkraft, tminstone upp till M10, men p den tiden anvndes gnga W 3/8. Det var den tiden, d man kallade skruvarna fr D40, D60, D80 osv. Dr D:et stod fr dragkraft och siffran stod fr brottkraften, uttryckt i kp/mm2, berknad p gngans s k krnarea d gngans inner- eller krndiameter anvndes vid utrkningen. Det var den tiden, d kallstukningsfrfarandet infrdes och man genom deformationshrdnande kunde f det enkla kolstlet St 37 att ge ifrn sig skruvar med brotthllfastheten 60 kp/mm2 till priset av en otroligt liten frlngning men desto strre sprdbrottsbengenhet. Det var den tiden, d alla lnder hade sina egna hllfasthets- och provningsbestmmelser, alla mer eller mindre olika varandra. D mste man veta vad som gllde nr man kpte skruv frn olika hll. En 8G-skruv frn Tyskland var inte detsamma som en D80 i Sverige eller en grade 5 frn USA. S smningom begrep man att det skulle vara praktiskt att ena sig om gemensamma hllfasthetsbestmmelser, gemensam klas-

24

BULTEN

sificering och identifiering av fstelement som skulle standardiseras och sljas mellan lnderna. Man brjade med att komma verens om vilken area man skulle berkna spnningarna p. Efter tskilliga utredningar och desto fler sammantrden kom man fram till begreppet spnningsarea och en formel fr dess berkning. d + d3 2 As = 2

Standarden prEN ISO 898-1 gller fr skruvar och pinnskruvar: med gngor med grov delning M1,6 tom M39 och gngor med fin delning M8x1 tom M39x3 med triangulra ISO-gngor enligt ISO 68 med diameter/delningskombinationer enligt ISO 261 och ISO 262 med gngtoleranser enligt ISO 965-1 och 965-2 tillverkade av olegerat eller legerat stl. Den gller ej fr stoppskruvar och liknande fstelement (se SS-ISO 898-5). Den specificerar ej krav fr sdana egenskaper som svetsbarhet korrosionsbestndighet (se ISO 3506) frmga att motst temperatur ver +300C (+250C fr 10.9) eller under -50C. hllfasthet mot skjuvspnning utmattningshllfasthet.
4.2.2

d2 * r basmtt fr utvndig gngas medeldiameter; d3 r utvndig gngas innerdiameter d3 = d1 H 6 dr d1* r basmtt fr utvndig gngas innerdiameter; H r gngans grundtriangelhjd. ___________ * Se ISO 724. Nsta steg var att bestmma vad hllfasthetklasserna skulle heta och vilka data som skulle glla fr dem. D mste man ocks diskutera vilka materialtyper som var lmpliga fr de olika klasserna och gngstorlekarna. Den internationella kommitt som fick ansvaret att reda ut alla dess synnerligen intrikata och ofta infekterade problem hette och heter fortfarande ISO/TC 2-Fasteners. Vi skall inte hr g in p vilka polska riksdagar som tid efter annan uppstod under dessa internationella sammankomster, utan njer oss med att konstatera att det 1967 gick att f fram ett internationellt accepterat system. Efter regelbundet genomfrda revideringar finns nu systemet med fstelement med metriska gngor frankrat i ISO:s standarder, stadfst inom CEN och infrt i de flesta europeiska lnder.
4.2

dr

BETEckNiNgssysTEM

Beteckningssystemet fr hllfasthetsklasser fr skruvar och pinnskruvar framgr av tabell 4.1. x-axeln ger vrden fr nominell brottgrns Rm i N/mm2, under det att y-axeln ger vrden fr brottfrlngning Amin i procent. Hllfasthetsbeteckningen bestr av tv tal: det frsta anger 1/100 av den nominella brottgrnsen i N/mm2 (se Rm i tabell 4.3). det andra talet anger i tiondelar frhllandet mellan undre strckgrnsen ReL (eller frlngningsgrnsen Rp0,2) och nominell brottgrns Rm (strckgrnsfrhllande). Multiplicering av de tv talen ger strckgrnsen i N/mm2. Undre strckgrns ReL (eller frlngningsgrns Rp02) och min. brottgrns Rm r lika med eller strre n de nominella vrdena (se tabell 4.3).

HLLFAsTHETsFORDRiNgAR p skRUVAR MED METRisk isO-gNgA

Utdrag ur det internationella frslaget till standard prEN ISO 898-1 som gller hllfasthetsfordringar fr skruvar och pinnskruvar. Den frdiga standarden berknas vara utgiven som svensk standard under hsten 1999. Beteckningen blir SS-EN ISO 898-1 och den kommer att erstta SS-EN 20898-1 eller ISO 898-1.
4.2.1

OMFATTNiNg OcH TiLLMpNiNg

BULTEN

Standarden prEN ISO 898-1 anger hllfasthetsegenskaper fr skruvar och pinnskruvar vid provning i temperaturomrdet 10C35C. Egenskaperna varierar vid hgre och lgre temperatur.

Rekommendation: beropa alltid gllande internationell ISO- eller EN-standard vid upphandling och kontrollera sjlv att dessa bestmmelser har fljts av leverantren. Det finns tyvrr mnga exempel p att det fuskas med provningsintyg och kvalitetscertifikat. Se drfr till att skruvarna hller vad man lovat!

25

tabell 4.1 kOOrdinatsysteM fr HllfastHetsklasser Nominell brottgrns, Rm, N/mm2 7 8 9 10 12 Min brottfrlngning, Amin % 14 16 18 20 22 25 30 3.6 4.6 5.6 4.8 5.8 8.8 9.8
1)

300

400

500

600

700

800

900

1000

1200

1400

6.8 10.9

12.9

Frhllande mellan strckgrns och brottgrns Beteckningens andra siffra Undre strckgrns ReL2) eller frlngningsgrns Rp0,2 x 100 Nominell brottgrns R
m

.6 % 60

.8 80

.9 90

1) Gller endast d 16 mm gngdiameter. 2) Nominella vrden enligt Tabell 4.3 gller. Anm. Trots att ett stort antal hllfasthetsklasser r specificerade i prEN ISO 898-1 betyder det inte att alla klasser r lmpliga fr alla produkter. Ytterligare upplysningar betrffande tillmpning av de specifika hllfasthetsklasserna ges i respektive produktstandarder. Fr ej standardiserade produkter r det tillrdligt att s nra som mjligt flja det val som redan gjorts fr liknande standardiserade produkter.
BULTEN

26

4.2.3

MATERiAL

Tabellen 4.2 specificerar stl och anlpningstemperaturer fr de olika hllfasthetsklasserna fr skruvar och pinnskruvar. Den kemiska sammansttningen skall faststllas i verensstmmelse med tillmpliga ISO standarder.
tabell 4.2 stl Hllfasthetsklass Material och vrmebehandling Kemisk sammansttning (kontrollanalys) % C P min max max Kolstl
4) 4)

S max 0,06 0,06 0,06

B 1) max 0,003 0,003 0,003

Anlpningstemperatur C min

3.6 4.6 4.8 5.6 5.8 6.8

2) 2) 2)

0,20 0,55 0,55 0,55

4)

0,05 0,05 0,05 0,05 0,035 0,035 0,035 0,035 0,035 0,035 0,035 0,035 0,035

0,13

0,06 0,035 0,003 425 0,035 0,035 0,003 425 340 425 0,003 0,003 380 0,035 0,035 0,035 0,035 0,035 0,035 0,003 0,003

Kolstl med tillsatser (t ex B eller Mn eller Cr), hrdat och anlpt 8.8
3)

0,15 0,25 0,15 0,25 0,15 0,25 0,20 0,20 0,28

0,40 0,55

Kolstl, hrdat och anlpt Kolstl med tillsatser (t ex B eller Mn eller Cr), hrdat och anlpt 9.8 Kolstl, hrdat och anlpt 10.9 10.9 12.9
5),6)

4)

0,35 0,55

Kolstl med tillsatser (t ex B eller Mn eller Cr), hrdat och anlpt Kolstl, hrdat och anlpt Kolstl med tillsatser (t ex B eller Mn eller Cr), hrdat och anlpt Legerat stl hrdat och anlpt
7) 7)

4)

0,35 0,55 0,55 0,55 0,50

6)

4)

8),9)

Legerat stl hrdat och anlpt

BULTEN

1) Borinnehllet fr vara 0,005% frutsatt att det aktiva boret kontrolleras genom tillsats av titan och/eller aluminium 2) Skruvar i dessa hllfasthetsklasser fr tillverkas av automatstl med fljande maxhalter av svavel, fosfor och bly: svavel 0,34%, fosfor 0,11%, bly 0,35%. 3) Fr nominella diametrar ver 20 mm kan det vara ndvndigt att anvnda stl freskrivna fr klass 10.9 fr att uppn tillrcklig hrdbarhet. 4) Fr borlegerade kolstl med en kolhalt under 0,25% (chargeanalys), ska min manganhalt vara 0,6% fr hllfasthetsklass 8.8 och 0,7% fr 9.8 och 10.9. 5) Produkter skall ytterligare mrkas genom att symbolen fr hllfasthetsklass stryks under. Alla egenskaper fr 10.9 som anges i tabell 4.3 skall innehllas av 10.9 men den lgre anlpningstemperaturen ger andra krypningsegenskaper vid frhjda temperaturer.

6) Materialen i dessa klasser skall ha tillrcklig hrdbarhet fr att garantera frekomsten av ca 90% martensit i den gngade delens krna efter hrdning, men fre anlpning. 7) Denna legering skall innehlla minst ett av fljande mnen med angiven minimimngd: krom 0,3%, nickel 0,3%, molybden 0,2%, vanadin 0,1%. Nr mnen anges i kombinationer av tv, tre eller fyra och har legeringsmngder som r lgre n ovanstende angivna, r tillmpligt grnsvrde fr bestmning av klass 70% av summan fr de individuella grnsvrdena enligt ovan fr tillmpliga kombinationer av tv, tre eller fyra element. 8) Ett metallografiskt sprbart vitt fosfatberikat ytskikt tillts inte fr hllfasthetsklass 12.9 p ytor utsatta fr dragspnningar. 9) Underskningar pgr betrffande sammansttning och anlpningstemperatur.

27

4.2.4

HLLFAsTHETsFORDRiNgAR
tabell 4.3 HllfastHetsfOrdringar fr skruvar OcH pinnskruvar Hllfasthetsklass 3.6 4.6

Vid provning enligt avsnitt Provningsmetoder 4.2.5 ska skruvarna vid rumstemperatur uppfylla hllfasthetsfordringarna i tabell 4.3.

Hllfasthetsfordringar

4.8

5.6

5.8

6.8
d 16 mm

8.8

1)

9.8
d> 16 mm 3)

2)

10.9

12.9

Brottgrns Rm4),5) N/mm2 Vickershrdhet, HV, F 98 N Brinellhrdhet, HB, F = 30 D2 min

nom min min max min max HRB HRC

300 330 95 90 52 400 120 114 67

400 420 130 220 124 209 71 95

6)

500 500 155

6)

600 520 160 152 82 600 190 181 89 99,5

800 800 250 320 238 304 22 32 640 640

800 830 255 335 242 318 23 34 640 660 0,91 600 12 30 1/2H1

900 900 290 360 276 342 28 37

7)

1000 1040 320 380 304 361 32 39 900 940 0,88 830 9 20 2/3H1

1200 1220 385 435 366 414 39 44 1080 1100 0,88 970 8 15 3/4H1

147
6)

79

Rockwellhrdhet, HR

max HRB HRC Ythrdhet, HV 0,3 Undre strckgrns ReL ,

8)

max nom min nom min 0,94 180 25 0,94 225 22 180 190 240 240

320 340 0,91 310

300 300

400 420

480 480

720 720 0,90 650 10 25

N/mm2

Frlngningsgrns, Rp0,2 9), N/mm2 Spnning vid provbelastning, Sp Brottfrlngning, A% Spnning vid sneddragning Slagseghet, KU Snedslagning av huvud
5)

Sp/ReL eller Sp/Rp0,2 N/mm2 min J min

0,93 280 20 25

0,90 380

0,92 440

0,91 580 12

Vrdena fr skruvar med fullstam (ej pinnskruvar) skall inte vara mindre n minvrdena fr brottgrns enligt ovan. Inget brott 0,015
7) Ythrdheten fr ej vara mer n 30 Vickersenheter hgre n den uppmtta krnhrdheten p produkten nr bde yt- och krnhrdhet bestms med HV 0,3. Fr hllfasthetsklass 10.9 godtas ingen hrdhetskning vid ytan som indikerar att ythrdheten verskrider 390 HV. 8) Om undre strckgrnsen, ReL, ej kan bestmmas r det tilltet att mta frlngningsgrnsen, Rp0,2. Fr hllfasthetsklaserna 4.8, 5.8 och 6.8 anges ReL nom endast som en del av beteckningssystemet och ReL min endast som grund fr Sp. 9) Strckgrnsfrhllandet enligt beteckningen av hllfasthetsklass och minvrdet fr frlngningsgrn sen 0,2%. Rp0,2 gller fr svarvade provkroppar. Dessa vrden kan vara olika nr de kommer frn provskruvar med fullstam eller provskruvar som r helgngade beroende p tillverkningsmetod och inflytande av storlek.

30

Min hjd av ej avkolad zon p gngan, E Max djup av fullstndig avkolning, G, mm

28

1) Fr skruvar av hllfasthetsklass 8.8 med diameter 16 mm freligger en kad risk att mutterns gngor skjuvas av i hndelse av oavsiktlig verfrspnning som ger en last strre n provbelastningen. Referens till ISO 898-2 rekommenderas. 2) Gller endast fr nominella gngdiametrar d 16 mm. 3) Fr stlbyggnadsskruv r grnsen 12 mm. 4) Min brottgrns gller produkter med nominell lngd l 2,5d. Min hrdhet gller fr produkter med lngd l < 2,5d och vriga produkter som ej kan dragprovas (t ex beroende av huvudformen). 5) Vid provning av fullgrova skruvar och pinnskruvar gller de brottlaster som anges i tabell 4.4 t o m 4.7 fr berkning av Rm. 6) Vid bestmning av hrdhet p nde av skruv eller pinnskruv skall respektive vrde vara max 250 HV, 238 HB eller 99,5 HRB

tabell 4.4 Min brOttkrafter, Metrisk isO-gnga Med grOv delning Gnga Delning Nominell spnningsarea As nom mm2 5,03 6,78 8,78 14,2 20,1 28,9 36,6 58,0 84,3 115 157 192 245 303 353 459 561 694 817 976 Hllfasthetsklass 5.8

3.6

4.6

4.8

5.6

6.8

8.8

9.8

10.9

12.9

mm M3 M3,5 M4 M5 M6 M7 M8 M10 M12 M14 M16 M18 M20 M22 M24 M27 M30 M33 M36 M39 0,5 0,6 0,7 0,8 1 1 1,25 1,5 1,75 2 2 2,5 2,5 2,5 3 3 3,5 3,5 4 4

Min brottkraft (As x Rm min), N 1 2 2 4 6 9 12 19 27 38 51 63 80 100 116 152 185 229 270 322 660 240 900 690 630 540 100 100 800 000 800 400 800 000 000 000 000 000 000 000 2 2 3 5 8 11 14 23 33 46 62 76 98 121 141 184 224 278 327 390 010 710 510 680 040 600 600 200 700 000 800 800 000 000 000 000 000 000 000 000 2 2 3 5 8 12 15 24 35 48 65 80 103 127 148 193 236 292 343 410 110 850 690 960 440 100 400 400 400 300 900 600 000 000 000 000 000 000 000 000 2 3 4 7 10 14 18 29 42 57 78 96 122 152 176 230 280 347 408 488 510 390 390 100 000 400 300 000 200 500 500 000 000 000 000 000 000 000 000 000 2 3 4 7 10 15 19 30 43 59 81 99 127 158 184 239 292 361 425 508 620 530 570 380 400 000 000 200 800 800 600 800 000 000 000 000 000 000 000 000 3 4 5 8 12 17 22 34 50 69 94 115 147 182 212 275 337 416 490 586 020 070 270 520 100 300 000 800 600 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 4 020 5 420 7 020 11 350 16 100 23 100 29 200 46 400 67 4001) 92 0001) 125 0001) 159 000 203 000 252 000 293 000 381 000 466 000 576 000 678 000 810 000 4 6 7 12 18 26 32 52 75 104 141 530 100 900 800 100 000 900 200 900 000 000 5 7 9 14 20 30 38 60 87 120 163 200 255 315 367 477 583 722 850 1 020 230 050 130 800 900 100 100 300 700 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 6 8 10 17 24 35 44 70 103 140 192 234 299 370 431 560 684 847 997 1 200 140 270 700 300 500 300 600 800 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

1) Fr stlbyggnadsskruv gller vrdena 70 000, 95 500 resp. 130 000 N.

BULTEN

29

tabell 4.5 nOM strckkraft i kn, Metrisk isO-gnga Med grOv delning Gnga Delning Nominell spnningsarea mm2 5,03 6,78 8,78 14,2 20,1 28,9 36,6 58 84,3 115 157 192 245 303 353 459 561 694 817 976 Strckgrns ReL N/mm2 320 300 400 Rp0,2 N/mm2 900

180

240

480

640

1080

mm M3 M3,5 M4 M5 M6 M7 M8 M10 M12 M14 M16 M18 M20 M22 M24 M27 M30 M33 M36 M39 0,5 0,6 0,7 0,8 1 1 1,25 1,5 1,75 2 2 2,5 2,5 2,5 3 3 3,5 3,5 4 4

Hllfasthetsklass 3.6 4.6 0,905 1,22 1,58 2,56 3,62 5,20 6,59 10,4 15,2 20,7 28,3 34,6 44,1 54,5 63,5 82,6 101 125 147 176 1,21 1,63 2,11 3,41 4,82 6,94 8,78 13,9 20,2 27 ,6 37,7 46,1 58,8 72,7 84,7 110 135 167 196 234

4.8 1,61 2,17 2,81 4,54 6,43 9,25 11,7 18,6 27,0 36,8 50,2 61,4 78,4 97,0 113 147 180 222 261 312

5.6 1,51 2,03 2,63 4,26 6,03 8,67 11,0 17,4 25,3 34,5 47,1 57,6 73,5 90,9 106 138 168 208 245 293

5.8 2,01 2,71 3,51 5,68 8,04 11,6 14,6 23,2 33,7 46,0 62,8 76,8 98,0 121 141 184 224 278 327 390

6.8 2,41 3,25 4,21 6,82 9,65 13,9 17,6 27,8 40,5 55,2 75,4 92,2 118 145 169 220 269 333 392 468

8.8 3,22 4,34 5,62 9,09 12,9 18,5 23,4 37,1 54,0 73,6 100 123 157 194 226 294 359 444 523 625

10.9 4,53 6,10 7,90 12,8 18,1 26,0 32,9 52,2 75,9 104 141 173 220 273 318 413 505 625 735 878

12.9 5,43 7,32 9,48 15,3 21,7 31,2 39,5 62,6 91,0 124 170 207 265 327 381 496 606 750 882 1050

30

BULTEN

tabell 4.6 Min brOttkraft, Metrisk isO-gnga Med fin delning Gnga Nominell spnningsarea As nom mm2 39,2 64,5 61,2 92,1 88,1 125 167 216 272 333 384 496 621 761 865 1030 3.6 4.6 4.8 5.6 Hllfasthetsklass 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9

Min brottkraft (As x Rm min), N 12 900 21 300 20 200 30 400 29 100 41 200 55 100 71 300 89 800 110 000 127 000 164 000 205 000 251 000 285 000 340 000 15 700 25 800 24 500 36 800 35 200 50 000 66 800 86 400 109 000 133 000 154 000 198 000 248 000 304 000 346 000 412 000 16 500 27 100 25 700 38 700 37 000 52 500 70 100 90 700 114 000 140 000 161 000 208 000 261 000 320 000 363 000 433 000 19 600 32 300 30 600 46 100 44 100 62 500 83 500 108 000 136 000 166 000 192 000 248 000 310 000 380 000 432 000 515 000 20 400 33 500 31 800 47 900 45 800 65 000 86 800 112 000 141 000 173 000 200 000 258 000 323 000 396 000 450 000 536 000 23 500 38 700 36 700 55 300 52 900 75 000 100 000 130 000 163 000 200 000 230 000 298 000 373 000 457 000 519 000 618 000 31 360 51 600 49 000 73 700 70 500 100 000 134 000 179 000 226 000 276 000 319 000 412 000 515 000 632 000 718 000 855 000 35 300 58 100 55 100 82 900 79 300 112-000 150 000 40 800 67 100 63 600 95 800 91 600 130 000 174 000 225 000 283 000 346 000 399 000 516 000 646 000 791 000 900 000 1070 000 47 800 78 700 74 700 112 400 107 500 152 000 204 000 264 000 332 000 406 000 469 000 605 000 758 000 928 000 1055 000 1260 000

M8 M10 M10 M12 M12 M14 M16 M18 M20 M22 M24 M27 M30 M33 M36 M39

x x x x x x x x x x x x x x x x

1 1 1,25 1,25 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 2 2 2 2 3 3

tabell 4.7 nOM strckkraft i kn, Metrisk isO-gnga Med fin delning Gnga Nominell spnningsarea mm2 39,2 64,5 61,2 92,1 88,1 125 167 216 272 333 384 496 621 761 865 1030 Strckgrns ReL N/mm2 320 300 400 Hllfasthetsklass 4.8 5.6 5.8 12,5 11,8 15,7 20,6 19,3 25,8 19,6 18,4 24,5 29,5 27,6 36,8 28,2 26,4 35,2 40,0 37,5 50,0 53,4 50,1 66,8 69,1 64,8 86,4 87,0 81,6 109 107 100 133 123 115 154 159 149 198 199 186 248 244 228 304 277 260 346 330 309 412 Rp0,2 N/mm2 900 10.9 35,3 58,0 55,1 82,9 79,3 113 150 194 245 300 346 446 559 685 779 927

180 3.6 7,06 11,6 11,0 16,6 15,9 22,5 30,1 38,9 49,0 59,9 69,1 89,3 112 137 156 185

240 4.6 9,41 15,5 14,7 22,1 21,1 30,0 40,1 51,8 65,3 79,9 92,2 119 149 183 208 247

480 6.8 18,8 31,0 29,4 44,2 42,3 60,0 80,2 104 131 160 184 238 298 365 415 494

640 8.8 25,1 41,3 39,2 58,9 56,4 80,0 107 138 174 213 246 317 397 487 554 659

1080 12.9 42,3 69,7 66,1 99,5 95,1 135 180 233 294 360 415 536 671 822 934 1112

M8 M10 M10 M12 M12 M14 M16 M18 M20 M22 M24 M27 M30 M33 M36 M39

x 1 x 1 x 1,25 x 1,25 x 1,5 x 1,5 x 1,5 x 1,5 x 1,5 x 1,5 x 2 x 2 x 2 x 2 x 3 x 3

31

4.2.5

pROVNiNgsMETODER

Vid svarvning av provstavar av vrmebehandlade skruvar med d >16 mm fr stammens reduktion ej verstiga 25% av den ursprungliga diametern (ca 44% av ursprunglig tvrsnittsarea). Produkter i hllfasthetsklasserna 4.8, 5.8 och 6.8 (kallslagna produkter) skall dragprovas fullgrova.
4.2.5.2 Dragprovning

4.2.5.1 Dragprovning av provstavar Fljande egenskaper skall kontrolleras p provstavar genom dragprovning enligt ISO 6892:

a) brottgrns, Rm b) undre strckgrns, ReL, eller frlngningsgrns 0,2%, Rp0,2 c) procentuell brottfrlngning Lu - Lo A= x 100% Lo d) procentuell areareduktion efter brott So - Su Z= x 100% So Svarvad provstav enligt bild 4.1 skall anvndas vid dragprovningen. Om det ej r mjligt att bestmma frlngningen efter brott beroende p skruvens lngd skall areareduktionen efter brott mtas frutsatt att Lo r minst 3do
Lc So
r

av fullgrova (stamtvrsnitt spnningsarean) skruvar och pinnskruvar. Dragprovningen skall utfras p fullgrova skruvar enligt fregende avsnitt Dragprovning av provstavar. Den utfrs fr att bestmma brottgrnsen Rm som berknas p spnningsarean As: d2 + d3 2 ) As = ( 4 2 dr d2 = basmtt fr utvndig gngas medeldiameter (se ISO 724)
d3 dr d1 = utvndig gngas innerdiamter = d1 6
H

= basmtt fr utvndig gngas innerdiameter (se ISO 724) = gngans grundtriangelhjd (se ISO 68-1)

do

Lo bild 4.1 Lt

Vid provning av fullgrova skruvar och pinnskruvar gller angivna krafter i tabellerna 4.4 och 4.6. Vid provningen skall en fri gnglngd lika med en gngdiameter (1d) belastas. Fr att mta kraven enligt denna provning skall brottet uppst i stammen eller i gngan och ej i vergngen mellan huvud och stam. Provmuttern mste utformas i enlighet hrmed. Provningshastigheten, bestmd med obelastad maskin, fr ej verskrida 25 mm/min. Dragprovningsmaskinens inspnningsanordning skall vara sjlvcentrerande, s att provstycket ej utstts fr sidokrafter.
BULTEN

d do b Lo Lo Lc Lt Lu So Su r 32

nominell gngdiameter provstavens diameter (do<gngans innerdiameter) gnglngd (b d) 5do eller (5,65 So): ursprunglig mtlngd fr bestmning av frlngning 3do: ursprunglig mtlngd fr bestmning av areareduktion = lngd av rak del (Lo + do) = provstavens totala lngd (Lc + 2r + b) = mtlngd efter brott = tvrsnittsarea fre dragprovning = tvrsnittsarea efter brott = radie (r 4 mm)

= = = =

4.2.5.3 Hrdhetsprovning Fr rutinkontroll av skruvar och pinnskruvar kan hrdheten mtas p huvudet, skruvnden eller p stammen efter det att

eventuell ytbelggning borttagits och efter lmplig frbehandling av provstycket. Fr hllfasthetsklasserna 4.8, 5.8 och 6.8 skall hrdheten mtas endast p skruvnden. Om den maximala hrdheten verskrids skall ett nytt prov utfras. Provet skall tas en diameter frn skruvnden och mitt emellan skruvens centrum och dess ytterdiameter. I denna position fr den specificerade maximala hrdheten ej verskridas. Vid oskerhet r hrdhetsprovning enligt Vickers avgrande fr godknnande.

Fr skruvar i produktklass C skall en radie r1 anvndas enligt r1 = r max + 0,2 dr r max = da max - ds min 2

ANM. Symbolerna r, da och ds r definierade i ISO 225.

tabell 4.8 HldiaMetrar vid sneddragningsprOv Nominell gngdiameter d dh r1 3 3,4 0,7 3,5 3,9 0,7 4 4,5 0,7 5 5,5 0,7 6 6,6 0,7 7 7,6 0,8 8 9 0,8 10 12 14 11 13,5 15,5 0,8 0,8 1,3

Sneddragningsprovning av fullgrova skruvar (ej pinnskruvar) Sneddragningsprovning skall utfras enligt bild 4.2
4.2.5.4

d 2 1d dh d

Nominell gngdiameter d dh r1

16 18 20 22 24 27 30 33 36 39 17,5 20 22 24 26 30 33 36 39 42 1,3 1,3 1,3 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 tabell 4.9 Mtt p snedHet

r1
bild 4.2

Radie eller 45 fas

dh enligt ISO 273, serie medel

Min avstnd frn skruvens gngutlopp till kontaktytan p muttern hos fstanordningen skall vara d. En hrdad sned bricka med mtt och vinklar enligt tabellerna 4.8 och 4.9 skall placeras under skruvhuvudet. Dragprovning skall utfras till dess att brott uppstr. Fr att uppfylla kraven fr denna provning skall brott uppst i stammen eller i gngan p skruven med fullstam och inte i vergngen mellan huvud och stam. Skruven skall uppfylla kraven p min. brottgrns, antingen genom sneddragningsprovning eller genom extra dragprovning utan sned bricka, i enlighet med de vrden som gller fr den tillmpliga hllfasthetsklassen innan brott uppstr.
BULTEN

Nominell skruvdiameter d

Hllfasthetsklass fr: skruvar med slt (ogngad) stamlngd ls 2d 3.6 4.6 4.8 5.6 6.8 12.9 5.8 8.8 9.8 10.9 10 6 6 4 helgngade skruvar eller skruvar med slt stamlngd ls < 2d 3.6 4.6 4.8 5.6 6.8 12.9 5.8 8.8 9.8 10.9 6 4 4 4

mm d 20 20 < d 39

30

Helgngade skruvar skall anses uppfylla kraven fr denna provning om en bristning, som orsakar brott, uppstr i den fria gnglngden, ven har utvidgat eller spritt sig till vergngen mellan stam och huvud eller till huvudet fre delningen.

Fr produkter med anliggningsdiametrar ver 1,7d, som inte uppfyller sneddragningsprovningen, fr huvudet bearbetas till 1,7d och omprovning utfras med mtt p snedhet som anges i tabell 4.9. Dessutom fr fr produkter med anliggningsdiameter ver 1,9d mtt p snedhet reduceras frn 10 till 6. 33

4.2.5.5

Snedslagningsprovning av fullgrova skruvar med d 10 mm och med s korta lngder att sneddragningsprovning ej kan utfras

Fullstndigt avkolad Partiellt avkolad Delningslinje E

G

Snedslagningprovningen skall utfras enligt figur nedan.

H1

Basmaterial

bild 4.4

r2

Fr dh och r2 (r2 = r1) se tabell 4.8. Provplattans tjocklek br vara strre n 2d.

4.3

bild 4.3

dh

HLLFAsTHETsFORDRiNgAR p skRUVAR MED sT-gNgOR TiLLVERkADE AV sTTHRDNiNgssTL

Genom upprepade hammarslag skall skruvens huvud bja sig till vinkeln 90 - utan att sprickor syns i vergngen mellan stam och huvud vid besiktning med en frstoring ej under 8 ggr men ej mer n 10 ggr. Helgngade skruvar skall godknnas ven om sprickor uppstr i den frsta gngan, dock under frutsttning att huvudet ej lossnar.
tabell 4.10 vrden fr vinkeln ss

Utdrag ur den svenska och internationella standarden SS-EN ISO 2702 fr skruvar med ST-gnga.
4.3.1

OMFATTNiNg

I denna internationella standard anges egenskaper och tillhrande provningsmetoder fr stthrdade gngpressande skruvar av stl med gnga ST2,2-ST8 enligt SS-EN ISO 1478.
4.3.2

MATERiAL

Hllf. klass Vinkel

3.6 4.6 5.6 60

4.8 5.8 6.8 8.8 9.8 10.9 12.9 80

Gngpressande skruvar skall vara tillverkade av kallstukningsstl fr stthrdning.

4.3.3

METALLURgiskA kRAV

4.2.6

AVkOLNiNgspROVNiNg

Genom att anvnda lmplig mtmetod skall ett axiellt snitt genom gngan underskas fr att bestmma om hjden av zonen fr basmaterialet (E) och djupet av den fullstndigt avkolade zonen (G) ligger inom de faststllda grnserna, se bild 4.4. Maxvrdet fr G och formlerna fr minvrdet fr E r angivna i tabell 4.3. H1 = Profilhjd hos utvndig gnga vid max mtt. Avkolning utanfr tilltna grnser kan menligt ventyra ett skruvfrbands hllfasthet. 34
BULTEN

4.3.3.1 Ythrdhet Ythrdheten skall efter vrmebehandling vara min 450 HV 0,3. (Se ISO 6507-2). 4.3.3.2 Stthrdningsdjup Stthrdningsdjupet skall verensstmma med tabell 4.11.

tabell 4.11 sttHrdningsdjup Gnga ST2,2 ST2,6 ST2,9 ST3,3 ST3,5 ST3,9 ST4,2 ST4,8 ST5,5 ST6,3 ST8 Hrddjup min 0,04 0,05 0,10 0,15

Mtt i mm max 0,10 0,18 0,23 0,28

Krnhrdhet Krnhrdheten efter vrmebehandling skall vara 270 HV 5 - 390 HV 5 fr gngor ST3,9 och 270 HV 10 - 390 HV 10 fr gngor ST4,2.
4.3.3.3 4.3.4

pROVNiNg AV VRiDHLLFAsTHET

Delbar gngad hylsa Bottenhl

Provskruvens stam (ytbelagd eller inte, ssom den tagits emot) spnns in i en passande delbar gngad hylsa eller motsvarande utrustning, p ett sdant stt att den inspnda delen av skruven inte skadas och s att minst tv fulla gngvarv sticker upp ovanfr klmanordningen och minst tv kompletta gngvarv frutom spetsen hlls i klmanordningen. En insats med gngat bottenhl fr anvndas i stllet fr klmanordningen (se bild 4.5) frutsatt att hlets djup r sdant att brott uppstr ovanfr spetsen. Med hjlp av en lmplig, kalibrerad momentutrustning, anbringas ett moment till dess att brott uppstr. Skruven skall motst den min. vridhllfasthet som anges i tabell 4.12. Fr bestmning av hllfasthets- och monteringsegenskaper fr gngpressande skruvar hnvisas till SS 3392.
tabell 4.12 vridHllfastHet Gnga Min vridhllfasthet Nm 0,45 0,9 1,5 2 2,7 3,4 4,4 6,3 10 13,6 30,5
BULTEN

bild 4.5

4.4

HLLFAsTHET FR sTOppskRUVAR

Bestmmelser fr hllfasthetsklasser, material, provning m m terfinns i SS-ISO 898-5.

4.5

LsTips FR MERVETAREN

ST2,2 ST2,6 ST2,9 ST3,3 ST3,5 ST3,9 ST4,2 ST4,8 ST5,5 ST6,3 ST8

Svensk standard SS-EN 20898-1 (SS-ISO 898-1) SS-EN 20898-2 (SS-ISO 898-2) SS-ISO 898-5 SS-EN ISO 898-6 SS-EN 20898-7 SS-1523 SS-3392

35

om

muttrars hllfasthet

5.1 Allmnt 5.2 Hllfasthetsfordringar p muttrar med metrisk ISO-gnga, grov delning 5.2.1 Omfattning och tillmpning 5.2.2 Beteckningssystem 5.2.3 Material 5.2.4 Hllfasthetsegenskaper 5.2.5 Provningsmetoder 5.3 Lstips fr mervetaren

5.1

ALLMNT

Det r de sm, sm detaljerna som gr det, skaldade Povel Ramel en gng i tiden och nog r det sant att sm detaljer kan f stora verkningar. En lossnad mutter drogs in i luftintaget till en jetmotor och demolerade turbinskovlarna. Muttern kostade en krona. Reparationen av motorn ca en halv miljon. P samma stt som fr skruvarna vill man ha ordning och reda p muttrars hllfasthet. Man vill tillmpa ett motsvarande identifikationssystem som fr skruvarna. Att komma verens om detta tog tid, men det blev klart samtidigt med identifikationssystemet fr skruvarna, 1967. Normalt vill man vid verbelastning av ett skruv/mutterfrband att skruven skall g snder frst. En brusten skruv ser man direkt medan en mutter med avskjuvade gngor kan hnga kvar p skruven s att man inte ser att frbandet r trasigt och helt saknar frspnning. Det r endast de tyska stlbyggnadsnormerna som tillter dylika brott i muttergngan, eftersom en brusten skruv i deras fall kan innebra att en montr tappar fotfstet och ramlar ner frn kraftledningsstolpen eller fackverket han klnger i.

bild 5.1

36

BULTEN

Har muttern fr lg hjd och r gjord av ett hrdare material n skruven finns risk fr att muttern skjuvar av skruvgngan.

5.2

HLLFAsTHETsFORDRiNgAR p MUTTRAR MED METRisk isO-gNgA, gROV DELNiNg

bild 5.2

Utdrag ur den svenska och internationella standarden EN 20898-2 eller ISO 898-2 fr muttrar med metrisk ISO-gnga.
5.2.1

OMFATTNiNg OcH TiLLMpNiNg

I likhet med skruvarna hade det utvecklats olika praxis i olika lnder vad gller rtt mutterhjd. Inom ISO ansg man att metriska muttrars hjd skulle vara 0,8 ggr gngans ytterdiameter och denna tumregel fungerade bra, nda till dess att man brjade utveckla mer sofistikerade tdragningsmetoder, som gjorde att man kunde belasta skruvfrbandet nrmare dess strckgrns. Samtidigt brjade man anvnda allt bttre material vid skruvtillverkningen, vilket hjde den faktiska strckgrnsen och drmed belastningen p mutterns gngor i ett hgt frspnt skruv/mutter-frband. En stor internationell underskning sattes igng, bl a med kraftigt svenskt engagemang, fr att utrna de olika fenomen som upptrdde vid belastningen av ett skruv/mutter-frband. S smningom utvecklades ett berkningssystem av en kanadensare Alexandermetoden som accepterades som normgivande fr berkning av mutterhjder. Det visade sig att det inte lngre gick att anvnda en konstant relation mellan mutterns hjd och skruvens diameter. Muttrarna indelades drfr i tv grupper utfrande 1 och 2 beroende p hllfasthetskrav, framstllningsmetod, anvnt utgngsmaterial och ev vrmebehandling. Livet blev svrare att leva fr bde tillverkare och inkpare. I praktiken anvnds idag utfrande 1, som har en mutterhjd ca = 0.9d. Muttrar frn M16 och grvre r dessutom hrdade. Om du vill veta mer kan du lsa om det i aktuell svensk standard SS-EN 20898-2 eller i ISO 898-2. Mnga leverantrer sljer fortfarande sina muttrar beropande DIN 934, trots att de vet att den standarden inte lngre finns. Detta betyder att man levererar muttrar som endast har hjden 0,8d och med hllfasthetsegenskaper enligt en ISOstandard som drogs in 1978, eller enligt en tysk standard DIN 267 Teil 4 som drogs in i februari 1992. Produkter enligt dessa indragna standarder fyller ej alls nu gllande krav och invaggar anvndaren i en falsk trygghet.

Denna internationella standard anger hllfasthetsegenskaper fr muttrar med freskriven provkraft vid provning i rumstemperatur (se ISO 1). Egenskaperna r olika vid hgre respektive lgre temperatur. Den gller fr muttrar: med nominella gngdiametrar t o m 39 mm fr triangulra ISO-gngor och med diametrar och delningar enligt ISO 68 och ISO 262 (grov delning) med diameter/delningskombinationer enligt ISO 261 (grov delning) med gngtolerans 6H enligt ISO 965-1 och ISO 965-2 med nyckelvidder enligt ISO 272 eller motsvarande med specificerade mekaniska krav med nominella hjder 0,5D tillverkade av olegerat eller lglegerat stl Den gller ej fr sdana muttrar dr speciella krav stlls p lsegenskaper (se ISO 2320) svetsbarhet korrosionsbestndighet (se ISO 3506) frmga att motst temperaturer ver +300C och under -50C
5.2.2

BETEckNiNgssysTEM

BULTEN

Muttrar med nominell hjd 0,8D. Muttrar med nominell hjd 0,8D (effektiv gnglngd 0,6D) betecknas med en siffra som indikerar den hgsta hllfasthetsklassen fr de skruvar med vilka de kan paras. Fstelement kan brista genom fr hg frspnning. Denna bristning kan best av brott i skruvstammen eller i avskjuvning av gngorna i muttern eller i skruven. Brott i stammen sker pltsligt och r drfr ltt att uppmrksamma. Avskjuvning av gngor sker gradvis och r drfr svrare att upptcka. Detta medfr en fara att delvis skadade fstelement blir kvar i skruvfrbandet. Det r drfr nskvrt att skruvfrband konstrueras s att brott alltid uppstr i skruvstammen, men-tyvrr beror skjuvhllfastheten p s mnga faktorer (hllfasthet i mutter- och skruvmaterial, spel
5.2.2.1

37

i gngor, nyckelviddsmtt etc) att muttrarna skulle tvingas bli orimligt hga fr att garantera ett sdant brott vid alla tillfllen. En skruv i en viss hllfasthetsklass ihopmonterad med en mutter i motsvarande hllfasthetsklass (se tabell 5.1) avser att utgra ett frband i vilket man kan erhlla en frspnning i skruven motsvarande dess provkraft utan risk fr gngavskjuvning. Skulle emellertid frspnningen ske till ett vrde ver provkraften, r avsikten att muttrarna skall vara s utformade att 10% av de fr hgt frspnda frbanden brister genom skruvbrott fr att varna anvndaren att hans monteringsmetodik r olmplig.
tabell 5.1 beteckningssysteM fr Muttrar Med nOMinella Hjder 0,8d Hllfasthetsklass fr mutter Motsvarande skruv Hllfasthetsklass Gngomrde Muttrar Utfrande 1 Utfrande 2 Gngomrden

med belastbarheten med en hrdad dorn och ocks i jmfrelse med ett skruvmutter-frband beskrivet i 5.2.2.1. Den effektiva belastbarheten bestms inte enbart av mutterns hrdhet och den skruv p vilken muttern r monterad. Beteckningssystem och spnningar vid provbelastning av muttrarna framgr av tabell 5.2.
tabell 5.2 beteckningssysteM OcH spnningar vid prOvbelastning av Muttrar Med nOMinell Hjd 0,5d Men < 0.8d Hllfasthetsklass fr mutter 04 05 Nominell spnning vid provbelastning N/mm2 400 500 Aktuell spnning vid provbelastning N/mm2 380 500

5.2.3

MATERiAL

4 5

3.6 4.6 4.8 > M16 3.6 4.6 4.8 M16 5.6 5.8 M39 6.8 8.8 M39 M39

> M 16 M39

Muttrar skall vara tillverkade av stl med kemisk sammansttning enligt tabell 5.3. Muttrar i hllfasthetsklass 05, 8 (utfrande 1 > M16), 10 och 12 skall seghrdas.
tabell 5.3 grnser fr keMisk saMMansttning Hllfasthetsklass Kemisk sammansttning (kontrollanalyser), % C Mn P S max min max max 04 05
1) 2)

6 8

M39 M39

> M16 M39 M16 M39

1)

1)

1)

0,50 0,58 0,58 0,58

0,25 0,30 0,45

0,060 0,060 0,048 0,048

0,150 0,150 0,058 0,058

9 10 12

9.8 10.9 12.9

M16 M39 M39

M39 M16

8 9 10 12
2) 2)

Anm. Allmnt gller att muttrar i hgre hllfasthetsklass kan erstta muttrar i lgre hllfasthetsklass. Detta rekommenderas fr skruvmutter-frband som kommer att belastas hgre n strckgrnsen eller provspnningen.

1) Muttrar i dessa hllfasthetsklasser fr tillverkas av automatstl om ej annat verenskommits mellan tillverkare och frbrukare. I sdana fall tillts fljande maxhalter av svavel, fosfor och bly: Svavel 0,34%, fosfor 0,12% och bly 0,35%. 2) Legeringsmnen fr tillsttas om det r ndvndigt fr att uppn hllfasthetsfordringarna.

BULTEN

Muttrar med nominell hjd 0,5D men < 0,8D Muttrar med nominell hjd 0,5D men < 0,8D (effektiv gnglngd 0,4D men < 0,6D) betecknas med en kombination av tv siffror: den andra anger nominell spnning vid provbelastning med en hrdad dorn; medan den frsta anger att belastbarheten hos ett skruvmutter-frband r lgre i jmfrelse
5.2.2.2

5.2.4

HLLFAsTHETsEgENskApER

38

Nr muttrarna provas enligt metoder beskrivna i avsnitt Provningsmetoder, 5.2.5, skall de uppfylla hllfasthetsfordringarna enligt tabell 5.4 och 5.5.

tabell 5.4 HllfastHetsegenskaper Gnga Hllfasthetsklass 04 Spnning vid Vickersprovbelasthrdhet ning HV Sp N/mm2 min max 380 188 302

Mutter

ver M4 M7 M10 M16 Gnga

tom M4 M7 M10 M16 M39

05 Spnning vid provbelastning Sp tillstnd utfrande N/mm2 500 NQT 1) lg

Vickershrdhet HV min 272 max 353

Mutter

tillstnd QT 2)

utfrande lg

4 Spnning vid provbelastning Sp N/mm2 _

Vickershrdhet HV min _ max _

Mutter

tillstnd _

utfrande _

510 Hllfasthetsklass 53) Spnning Vickersvid provhrdhet belastHV ning Sp 6 Spnning vid provbelastning Sp N/mm2 600 670 680 700 720 8 Spnning vid provbelastning Sp N/mm2 800 855 870 880 920

117

302

NQT

1)

Mutter

Vickershrdhet HV

Mutter

Vickers hrdhet HV

Mutter

ver M4 M7 M10 M16 Gnga

tom M4 M7 M10 M16 M39

N/mm2 520 580 590 610 630

min 130

max 302

tillutfrstnd ande NQT 1) 1

min 150

max 302

tillutfrstnd ande NQT 1) 1

min 180 200 233

max 302

tillstnd NQT 1)

utfrande 1

Spnning vid provbelastning Sp N/mm2

Vickershrdhet HV

Mutter

min

max

tillutfrstnd ande

146

170

353

QT

2)

890

180

302

NQT

1)

Hllfasthetsklass 9 Spnning Vickersvid provhrdhet belastning HV Sp tom M4 M7 M10 M16 M39 N/mm2 900 915 940 950 920 min 170 188 max 302

Mutter

ver M4 M7 M10 M16

tillutfrstnd ande NQT 1) 2

10 Spnning vid provbelastning Sp N/mm2 1040 1040 1040 1050 1060

Vickershrdhet HV min 272 max 353

Mutter

tillutfrstnd ande QT 2) 1

12 Spnning vid provbelastning Sp N/mm2 1140 1140 1140 1170

Vickers hrdhet HV min 295 max 353

Mutter

Spnning Vickers- Mutter vid prov- hrdhet belastning Sp tillutfrtillutfrstnd ande N/mm2 min max stnd ande QT 2) 1 1150 272 353 QT 2) 2 1150 1160 1190 1200

1) NQT = Ej seghrdad. 2) QT = Seghrdad. 3) Max hrdhet fr skruvar i hllfasthetsklasserna 5.6 och 5.8 kommer att ndras till 220 HV vid nsta revidering av ISO 898-1:1988. Detta r den maximala hrdheten hos skruvgngans ingreppsomrde medan skruvnden och huvudet fr ha en max hrdhet p 250 HV. Vrdena fr spnning vid provbelastning r drfr baserade p en max hrdhet hos skruven p 220 HV.

Anm Min hrdhet freskrivs endast fr hrdade muttrar och fr muttrar som r fr stora fr belastningsprovning. Fr alla andra muttrar freskrivs ej min hrdhet utan har angivits endast fr information. Fr muttrar som inte r seghrdade och som uppfyller kraven vid belastningsprovning, skall min hrdhet inte vara skl fr underknnande.

39

tabell 5.5 prOvkrafter, grOvgngOr Gnga Gng delning Dornens nominella spnningsarea As mm2 5,03 6,78 8,78 14,2 20,1 28,9 36,6 58,0 84,3 115 157 192 245 303 353 459 561 694 817 976 04 05 Provkraft (As x Sp) N 4 5 Hllfasthetsklass 6 8 9 10 12

M3 M3,5 M4 M5 M6 M7 M8 M10 M12 M14 M16 M18 M20 M22 M24 M27 M30 M33 M36 M39

mm 0,5 0,6 0,7 0,8 1 1 1,25 1,5 1,75 2 2 2,5 2,5 2,5 3 3 3,5 3,5 4 4

1 910 2 580 3 340 5 400 7 640 11 000 13 900 22 000 32 000 43 700 59 700 73 000 93 100 115 100 134 100 174 400 213 200 263 700 310 500 370 900

2 500 3 400 4 400 7 100 10 000 14 500 18 300 29 000 42 200 57 500 78 500 96 000 122 500 151 500 176 500 229 500 280 500 347 000 408 500 488 000

utfrande 1 97 900 125 000 154 500 180 000 234 100 286 100 353 900 416 700 497 800

utfrande 1 2 600 3 550 4 550 8 250 11 700 16 800 21 600 34 200 51 400 70 200 95 800 121 000 154 400 190 900 222 400 289 200 353 400 437 200 514 700 614 900

utfrande 1 3 000 4 050 5 250 9 500 13 500 19 400 24 900 39 400 59 000 80 500 109 900 138 200 176 400 218 200 254 200 330 500 403 900 499 700 588 200 702 700

utfrande 1 4 000 5 400 7 000 12 140 17 200 24 700 31 800 50 500 74 200 101 200 138 200 176 600 225 400 278 800 324 800 422 300 516 100 638 500 751 600 897 900

utfrande 2 170 900 218 100 269 700 314 200 408 500 499 300 617 700 727 100 686 600

utfrande utfrande 2 1 4 500 5 200 6 100 7 050 7 900 9 150 13 000 14 800 18 400 20 900 26 400 30 100 34 400 38 100 54 500 60 300 80 100 88 500 109 300 120 800 149 200 164 900 176 600 203 500 225 400 259 700 278 800 321 200 324 800 374 200 422 300 486 500 516 100 594 700 638 500 735 600 751 600 866 000 897 900 1035 000

utfrande utfrande 1 2 5 700 5 800 7 700 7 800 10 000 10 100 16 200 16 300 22 900 23 100 32 900 33 200 41 700 42 500 66 100 67 300 98 600 100 300 134 600 136 900 183 700 186 800 230 400 294 000 363 600 423 600 550 800 673 200 832 800 980 400 1171 000

40

BULTEN

5.2.5

pROVNiNgsMETODER

5.2.5.1 Provbelastning Provbelastning skall alltid utfras nr tillgnglig provutrustning s medger och r referensmetod fr storlekar M5.

Hrdad

Muttern skall monteras p en hrdad och gngad dorn enligt bild 5.3 och 5.4 p denna sida. Fr referensndaml r det axiella dragprovet avgrande. Provkraften skall anbringas p muttern i axiell riktning under 15 sek. Muttern skall motst belastningen utan att brott uppstr i gnga eller mutterkropp och skall efter avlastning kunna lossas fr hand. Om dornens gngor skadas under provningen, skall provningen ej beaktas. (Det kan vara ndvndigt att anvnda ett handverktyg fr att f muttern i rrelse. Sdan vridning r tillten frutsatt att den begrnsas till ett halvt varv och att muttern sedan kan avlgsnas med fingrarna). Dornens hrdhet skall vara min. HRC 45. Dornens gngor skall vara utfrda med gngtoleransen 5h6g med undantag fr att toleransen fr ytterdiametern skall vara den sista fjrdedelen av toleransvidden fr toleransklass 6g.

hd dh

dh = d D11* *D11 r hmtat frn ISO 286-2. Axiell dragprovning

bild 5.3 Kraft

Kraft

3.2.5.2

Provkrafter Vrden fr provkrafter framgr av tabell 5.5. Den nominella spnningsarean As r berknad enligt:

d + d3 As = 2 4 2

)
2

Hrdad

h d

d2 = basmtt fr utvndig gngas medeldiameter. H d3 = utvndig gngas innerdiameter = d1 6 d1 = basmtt fr utvndig gngas innerdiameter. H = gngans grundtriangelhjd.
BULTEN

d dh

Axiell tryckprovning bild 5.4

41

Hrdhetsprovning Vid rutinkontroll skall hrdheten mtas p en av anliggningsytorna. Hrdhetsvrdet skall vara medelvrdet av tre mtningar gjorda med 120 frskjutning. I hndelse av tvist skall mtningen ske p ett axiellt snitt genom muttern och intrycket skall placeras s nra muttergngans ytterdiameter som mjligt.
5.2.5.3

Hrdhetsprovning enligt Vickers r referensmetod och om mjligt skall en kraft av HV 30 anbringas. Om Brinell- och Rockwellprovningar utfrs skall omvandlingstabellerna enligt ISO 4964 anvndas. Hrdhetsprovning enligt Vickers skall utfras enligt ISO 6507-1. Hrdhetsprovning enligt Brinell skall utfras enligt ISO 6506.

Rekommendation: beropa alltid gllande internationell ISO- eller EN-standard vid upphandling och kontrollera sjlv att dessa bestmmelser har fljts av leverantren.

5.3

LsTips FR MERVETAREN

Svensk standard SS-EN 20898-1 (SS-ISO 898-1) SS-EN 20898-2 (SS-ISO 898-2) SS-ISO 898-5 SS-EN ISO 898-6 SS-EN 20898-7 SS-1523 SS-3392

42

BULTEN

mrkningssystemet
6.1 6.2 6.3 6.4 Allmnt Varfr? Krav p mrkning Idn med mrkningssystemet 6.4.1 Skruv 6.4.2 Mutter 6.5 UN-gnga 6.6 Mrkningsexempel 6.7 Lstips fr mervetaren

6.1

ALLMNT

Nr man nu enats om hllfasthetsbestmmelser och provningsfreskrifter mste man p ngot stt kunna tala om detta fr anvndaren. Det r drfr man infrt ett internationellt beteckningssystem fr fstelement med vidhngande mrkningsbestmmelser.
6.2

VARFR?

Genom de fria varustrmmarna mellan lnder och kontinenter har det blivit allt viktigare att kunna identifiera varans ursprung om ngot skulle hnda och skadestnd behva utkrvas. Att olyckor intrffat, t o m med ddliga konsekvenser, beroende p frfalskade mrkningar och provningsintyg finns det exempel p.
6.3

kRAV p MRkNiNg

Fr skruvar krvs enligt SS-EN 20898-1 mrkning med hllfasthetsklass fr gngdiametrar d 5 mm enligt fljande: Sexkantsskruvar i alla hllfasthetsklasser. Sexkanthlsskruvar i hllfasthetsklass 8.8 eller hgre. Pinnskruvar i hllfasthetsklass 8.8 eller hgre. vriga skruvtyper i hllfasthetsklasserna 4.6, 5.6, 8.8 eller hgre enligt verenskommelse mellan berrda parter. Fr muttrar krvs enligt SS-EN20898-2 mrkning med hllfasthetsklass fr gngdiametrar d 5 mm i samtliga hllfasthetsklasser.
BULTEN

P bde skruvar och muttrar skall tillverkarens varumrke alltid finnas nr det stlls krav p mrkning med hllfasthetsklass.

43

1 2

6.4

iDN MED MRkNiNgssysTEMET

skRUV

6.6

MRkNiNgsExEMpEL
Sexkantsskruv
Hllfasthetsklass 4.6
B

BH
M

46

O UF M

3
6.4.1

Hllfasthetsklass 8.8
BU BU
B

88

1. Tillverkarbeteckning. Inregistrerat varumrke. 2. Frsta siffran anger en hundradel av skruvens nominella brottgrns i N/mm2. I detta fall 100 x 8 = 800 N/mm2.
1

BH

46
M

BH

46

U FO

FO 88

O F 88

88

U NC

UNC

UNF

bild 6.1

Hllfasthetsklass 10.9
U FO 10
M
B

Flnsskruv Hllfasthetsklass 8.8

BU FO
BH

BH

3. Andra siffran anger frhllandet mellan skruvens strck- och brottgrns uttryckt i tiondelar. I detta fall r frhllandet = 0,8. Multiplicerar man de tv talen fr man skruvens strckgrns i N/mm2. I detta fall 800 x 0,8 = 640 N/mm2.
2
6.4.2

BU FO
U

88

8 bild 6.2

MUTTER

Hllfasthetsklass 8.8

.9

N C

N F

Sexkanthlsskruv
Hllfasthetsklass 12.9

Exempel p tillggsmarkering Borlegerat stl

O U F 10

1. Tillverkarbeteckning, t ex B = BULTEN H = Hallstahammar 2. Siffran anger en hundradel av brottgrnsen fr den skruv som muttern kan anvndas till utan att g snder. I detta fall 100 x 8 = 800 N/mm2. Fr rostfria och syrafasta detaljer gller speciella mrkningar, vilket framgr av kapitel 8.4.
6.5

BH 88 M

BH 88 UNC

BH 12 9 M

INSEX 8.8 M-gnga

INSEX 8.8 UNC-gnga

INSEX 12.9 M-gnga

INSEX 12.9 UNC-gnga

Streck under hllfasthetssiffrorna

Sexkantsmutter
Hllfasthetsklass 8
BH

Hllfasthetsklass 10
BH

UN-gNgA

Bland mrkningsexemplen visas hur BULTEN tidigare mrkte produkter med tumgngor som numera ej tillverkas. P UNC- och UNF-gngad BUFO 8.8-skruv anger de tre strecken den amerikanska hllfasthetsklassen Grade 5 (8.8). Strecken motsvaras p muttern av de tre trianglarna eller punkterna. De sex strecken p UNC- och UNF-gngad BUFO 10.9-skruv anger hllfasthetsklass SAE grade 8 (10.9), vilka p muttersidan motsvaras av de sex trianglarna.

10

M-gnga

UNC- och UNF-gnga Kallsmidd

UNC- och UNF-gnga Varmsmidd

M-gnga

UNC- och UNF-gnga Kallsmidd

bild 6.3

6.7

LsTips FR MERVETAREN

44

Diverse artiklar ur Fogningsteknik Fastener Technology International Fastener World Svensk standard SS-EN 20898-1 (SS-ISO 898-1) SS-EN 20898-2 (SS-ISO 898-2) SS-ISO 898-5 SS-EN ISO 898-6 SS-EN 20898-7

BULTEN

varfr
7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8

rostar det?

Allmnt Vad r korrosion? Fukt och syre Nr stlet rostar Elektrolytens ledningsfrmga Syrets inverkan Anod- och katodytornas storlek Elfrzinkning 7.8.1 Elfrzinkning plus kromatering 7.8.2 Zink/jrn-metoden 7.9 Frnickling 7.10 Frtenning 7.11 Vtesprdhet och vteutdrivning 7.12 Varmfrzinkning 7.12.1 Var anvnds varmfrzinkning? 7.13 Mekanisk metallbelggning 7.13.1 Var anvnds mekanisk metallbelggning? 7.14 Fosfatering 7.14.1 Var anvnds fosfatering? 7.15 Andra icke rena metallbelggningar 7.15 1 POLYSEAL 7.15.2 DACROMET 7.15.3 DELTA-Tone/DELTA-Seal 7.16 Smrjning av fstelement

7.1

ALLMNT

Rostskador p produkter kostar stora summor varje r och kan dessutom orsaka haverier genom att brande konstruktionslement frsvagats genom korrosion av olika slag. Det finns drfr stor anledning att fundera ver vilken typ av ytbehandling som fstelement skall vara frsedda med. I det fljande redogrs fr korrosionens mekanismer och ngra allmnna rd ges som kan vara till hjlp vid val av korrosionsskydd fr fstelement. Dessutom presenteras ngra typer av ytbehandlingar som frekommer p specialdetaljer. De vanligaste ytbehandlingarna som BULTEN utfr p specialdetaljer r tre varianter av elektrolytisk frzinkning, nmligen med blank kromatering, gul kromatering eller den nya zink/jrn, som r svart kromaterad samt zinkfosfatering och DACROMET. Andra elektrolytiska ytbehandlingar som kan tillhandahllas r frzinkning med grn eller svart kromatering samt zink/nickel, nickel/krom och tenn. Ytterligare ytbehandlingar som kan levereras r mekanisk frzinkning, varmfrzinkning, POLYSEAL, DELTA-Tone/DELTA-Seal m fl.

BULTEN

45

Ofta krvs ocks en ytterligare smrjning av ytbehandlade produkter fr en styrd friktion vid montering och drfr kan vi erbjuda flera olika kombinationer.
7.2

7.3

FUkT OcH syRE

Kolstav (katod) Strm Zinkhlje (anod)

Stl rostar, koppar rgar och andra metaller, utom de allra dlaste, bryts ned p liknande stt. Denna typ av materialfrstrelse kallas med ett gemensamt namn fr korrosion. Den uppstr nr materialet reagerar med omgivningen och omvandlas till andra mnen till korrosionsprodukter. Praktiskt taget all korrosion som intrffar i vanliga bruksmiljer r av elektrokemisk art. Den sker i galvaniska celler, korrosionsceller, vilka fungerar ungefr som ett ficklampsbatteri. Batteriet har en kolstav i mitten och ett hlje av zinkplt. Kolstaven kallas katod, zinkhljet anod. Inuti batteriet finns dessutom en pasta eller smet som kallas elektrolyt. Nr man tnder ficklampan gr strm frn kolstaven genom gldlampan till zinkhljet. Drifrn gr strmmen genom elektrolyten tillbaka till kolstaven. Strmmen tar d med sig zinkpartiklar frn hljet som frts snder och s smningom brjar lcka. Katoden r del (- pol), anoden odel (+ pol). Galvaniska celler som orsakar korrosion kan bildas d tv olika metaller (eller en metall och ett annat mne som leder strm p samma stt som metaller, t ex grafit) kommer i berring med en elektrolyt. Korrosion vllad av sdana materialkombinationer kallas med ett gemensamt namn fr galvanisk korrosion. Galvaniska celler, ofta mycket, mycket sm, uppstr emellertid ocks p enskilda metallytor. Detta hnger samman med att bruksmetallerna bestr av mikroskopiska korn med olika sammansttning, men kan ocks bero p olika froreningar p ytan som gldskal, slaggrester m m. Kornen och partiklarna r, liksom olika metaller, olika dla i frhllande till varandra.
Partiklar av dlare mne (katod)

vad

r korrosion?

Utan fukt korroderar det inte, inte heller utan syre. Bde syre och fukt finns i luften. Av fukt behvs det en viss halt fr att det skall korrodera. r luftens relativa fuktighet ver ca 60%, bildas p metallytan en mycket tunn fuktfilm som fungerar som elektrolyt. r en stlyta smutsig av damm, salter, etc kan den korrodera om relativa fuktigheten r lgre n 60%, eftersom smuts suger t sig fukt. Utomhus i Sverige r det nstan alltid s hg luftfuktighet att t ex stl rostar. Inomhus r luften uppvrmd och i regel s torr att stl inte rostar. Nr temperaturen sjunker, t ex i en semesterstngd fabrik, finns genast risk fr korrosion.
7.4

NR sTLET ROsTAR

Nr fuktfilmen lgger sig p stlytan bildas otaliga mngder galvaniska celler som alla fungerar som ficklampsbatteriet.
Fukt Anod Rost Gldskalsrest (katod) Strm

bild 7.1

bild 7.3

Det gr en strm frn dlare korn eller partiklar (katoder) genom stlet till odlare delar av stlytan (anoder). Strmmen gr drefter frn de odlare delarna ut i fuktfilmen (elektrolyten) och genom den tillbaka till de dlare delarna. Dr strmmen lmnar anoden rostar det. S smningom tcks hela ytan av rost som ocks sprider sig nedt i stlet. S lnge det finns tillgng till fukt och syre rostar det. Korrosionshastigheten r beroende av skillnaden i delhet mellan metallerna eller metallkornen, elektrolytens elektriska ledningsfrmga, syretillgngen samt skillnaden i storlek mellan anod och katod. En skruv kan bli anod eller katod.

Stl (anod)

46

Vid korrosion genom galvaniska celler r den dlaste metallen eller partikeln alltid katod, den odlare alltid anod.

BULTEN

bild 7.2

Om man drar fast en skruv av stl i en kopparplt blir skruven anod, eftersom koppar r dlare. Skruven kommer att rosta snabbt drfr att potentialskillnaden r stor.
Stlskruv Strm Fukt Koppar bild 7.4

Guld dlare Silver Rostfritt stl (passivt) Koppar Tenn Rostfritt stl (aktivt)

Drar man fast samma skruv av stl i en odlare metall, t ex zink, blir skruven katod och rostar inte. Plten dremot korroderar eftersom den r odlare n skruven.
Stlskruv Strm Fukt

Bly Stl Kadmium Aluminium Frzinkat stl

Odlare plt bild 7.5 Odlare Magnesium bild 7.6 Zink

Ju strre skillnad i delhet det r mellan metallerna, desto snabbare korroderar den odlare/anoden. Utan srskilda skyddstgrder br man drfr endast kombinera metaller som har samma, eller nstan samma delhet, om de kommer att utsttas fr fuktig milj. Fr att lttare kunna bedma metallernas inbrdes frhllande till varandra har man placerat dem p en stege kallad den galvaniska spnningsserien, se bild 7.6. Genom ett elektriskt mtfrfarande har man ftt fram vad man kallar metallens potential. Det r ett elektrokemiskt begrepp som ger en uppfattning om hur pass del eller odel en metall r. Den vanligaste spnningsserien r uppmtt med havsvatten som elektrolyt vid en temperatur av +20C. Guld r den dlaste metallen och str hgst upp p stegen. Magnesium r den odlaste och str lngst ner.
BULTEN

7.5

ELEkTROLyTENs LEDNiNgsFRMgA

Om elektrolytens elektriska ledningsfrmga r dlig, som ofta hos stvatten, blir korrosionen koncentrerad till omrdet nrmast kontaktstllet mellan anoden och katoden.
Fuktfilm med dlig ledningsfrmga

Anod

Katod

bild 7.7

47

r dremot ledningsfrmgan god, som t ex hos havsvatten, blir korrosionens utbredning strre. Utomhus pverkas korrosionshastigheten av froreningarna i luften. I starkt frorenad industri- och stadsatmosfr rostar det vrst, drnst i salthaltig havsatmosfr. P rena landsbygden klarar sig metallerna bttre.
Fuktfilm med god ledningsfrmga

7.8

ELFRziNkNiNg

Elfrzinkning eller mer korrekt elektrolytisk frzinkning utfrs i en vattenhaltig elektrolyt innehllande zinkjoner. Godset r kopplat som katod till en likstrmsklla. Som anod kan tjnstgra metallisk zink i form av kulor eller plattor men vid mo-derna metoder r i stllet anoden en stlplatta. Nr strmmen sluts utflls zink p godset. Ny zink lses kemiskt i en zinkupplsningstank och erstter de frbrukade zinkjonerna i elektrolyten. Vid elfrzinkning av fstelement r dessa inneslutna i perforerade behandlingtrummor av plast, vilka roterar i behandlingsbaden. Behandlingsgngen vid elfrzinkning r droppavfettning, syrabetning, elavfettning, aktivering, frzinkning, kromatering och torkning. Mellan behandlingsstegen sker noggrann skljning i vatten. Zinkskiktets tjocklek styrs av elektrolytstrmmen i frhllande till godsytan under konstant behandlingstid i elektrolyten. Zinkskiktets tjocklek p frdigt gods mts med en magnetisk metod i samband med tmningen av varje behandlingstrumma. Vid noggrannare bestmning anvnds mikroskop eller rntgen. Zinkskiktets tjocklek r vanligen min. 5 m fr fstelement med gngor under M6 och min. 8 m fr M6 och grvre. Vid specialkrningar kan skikttjocklekar upp till 20-25 m utfras. Zinkskiktets tjocklek mts p huvud eller skruvnde nr det gller skruvar, och p sexkantssida eller anliggningsplan nr det gller muttrar. Den hgsta hllfasthetsklass vi elfrzinkar r 10.9. Hllfasthetsklasser ver 8.8 vteutdrivs efter elfrzinkningen fr att minska risken fr vtesprdhet.
7.8.1

bild 7.8 Anod 7.6 Katod

syRETs iNVERkAN

Kan man hindra syret frn att n metallytan korroderar den inte. Ju mer syre som kommer till, desto snabbare korroderar det inom vissa grnser. I en hermetiskt sluten stlbalk kan det t ex inte rosta, eftersom inget syre kommer in. Likas minskar syret eller tar slut i slutna vrmeledningssystem och korrosionen avtar eller upphr.

7.7

ANOD- OcH kATODyTORNAs Katod Anod sTORLEk

Ju strre katodytan r, desto mer syre str den i kontakt med och ju mindre anodytan r i frhllande till katodytan, desto mer koncentrerad blir korrosionsstrmmen p anoden. Kombinationen liten anodyta/stor katodyta innebr drfr kad korrosionsrisk.

Stor korrosionsrisk Anod Katod

ELFRziNkNiNg pLUs kROMATERiNg

48

Mindre korrosionsrisk

bild 7.9

P zinkytor bildas i dligt ventilerade utrymmen vita korrosionsprodukter p relativt kort tid. Vanligen kallas denna korrosion vitrost eller vitblemma. Genom att kromatera zinkytorna kan tiden till zinkkorrosionens upptrdande frlngas. Kromatering r en kemisk process, som omvandlar den allra yttersta ytan av den plagda zinken och drmed frbttrar dess korrosionsskydd. Vid kromateringen doppas de nyfrzinkade detaljerna i en sur kromateringslsning. Lsningens sammansttning r avgrande fr vilken typ av kromatfilm som bildas. Generellt r blankkromatering (ofta kallad blankfrzinkning, Fzb) den mest anvnda metoden men estetiska skl kan ocks tala fr annan kromatering n den blanka. Gul- och grn-

BULTEN

kromatering frbttrar skyddet mot vitblemma betydligt, medan blank- och svartkromatering endast i ngon mn frbttrar skyddet. Lngtidsskyddet, dvs tiden till basmaterialkorrosion (rdrost), frlngs endast marginellt av frgkromateringarna i jmfrelse med blankkromateringen. Lngtidsskyddet beror nra nog uteslutande p zinkskiktets tjocklek.
7.8.1.1

Var anvnds blankfrzinkning? Blankfrzinkning med en skikttjocklek av ca 10 m br, om ett lngvarigt korrosionsskydd efterstrvas, endast anvndas i mindre aggressiva miljer eller som underlag fr mlning. kas skikttjockleken, kas ocks korrosionsskyddstiden i motsvarande grad. Tabell 7.1 ger riktvrden fr hur lng livslngd ett 10 m tjockt blankfrzinkningsskikt har i olika miljer.
tabell 7.1 livslngd fr blankfrzinkningsskikt, riktvrden Milj Inomhus Landsbygd Mindre stder Storstder Kustatmosfr, vstkusten Industriatmosfr, ltt Industriatmosfr, normal Industriatmosfr, svr Ungefrlig livslngd i r Blankfrzinkningsskikt 10 m 50 8 5 2 5 4 2 1

Ytbehandlingen grs som vid annan elektrolytisk frzinkning av fstelement men i en elektrolyt med zink/jrn. Skillnad r att istllet fr anoder av zink anvnds alltid stlanoder. Zinken lses kemiskt i en zinkupplsningstank och erstter de frbrukade zinkjonerna i elektrolyten. Jrnhalten i skiktet r 0,3 0,6 viktprocent fr att erhlla bsta mjliga korrosionsskydd samt en jmn svrta vid den efterfljande kromateringen. Vid fr lg jrnhalt blir frgen grnaktig och vid fr hg halt blir den gr. Den anvnda svartkromaten r fri frn silver och pminner mycket om grnkromat i sin sammansttning. Under behandlingen i trumma nts detaljerna olika mycket vilket kan ge varierande resultat p tiden till vitblemma erhllen vid prov i neutral saltdimma. Fr att uppn 200 timmar till vitblemma i neutral saltdimma krvs ngon form av efterttning, sealer eller vax med korrosionshmmande effekt. Efterttning med sexvrt krom r mindre lmplig pga att den kan ge upphov till en hg lakningsbar mngd sexvrt krom som innebr allergirisk fr monteringspersonalen.
7.8.2.1

Var anvnds svart zink-jrn? Zink/jrn med svart kromatering r en god ersttning fr annan elfrzinkning med kromatering. Dels ger ytbehandlingen ett betydligt bttre korrosionsskydd, dels passar den bttre i modern formgivning d det r nskvrt att fstelement skall smlta in i miljn och ej synas som blanka flckar.
7.9

FRNickLiNg (FN)

7.8.1.2

Var anvnds frgkromaterad zink? Frgkromaterad elzink och d speciellt gul- eller grnkroma-terad, anvnds dr man efterstrvar ett bttre skydd mot vitblemma n vad blankkromatering kan erbjuda. Svartkromatering anvnds framfrallt av estetiska skl, vilket ofta r fallet ven med gul- och grnkromatering. Livslngden i olika miljer fr ett frgkromaterat 10 m zinkskikt r endast marginellt lngre n vad som redovisats fr blankfrzinkning i tabell 7.1.

Frnickling med eller utan underliggande kopparskikt utfrs p srskild bestllning. Frnickling r en elektrolytisk process och behandlingsgngen r i princip densamma som gller fr elfrzinkning. Elektrolyten har naturligtvis en annan sammansttning och kromatering frekommer ej. I vissa fall belggs stlytorna med ett tunt kopparskikt p 1 2 m innan nicklet lggs p. Frkoppringen utfrs ocks p elektrolytisk vg. Kopparskiktet kar vidhftningen av nicklet till detaljerna och frbttrar korrosionsskyddet ngot. Tjockleken p nickelskikt som plggs fstelement brukar vara 5 10 m. Korrosionsskyddsfrmgan fr ett nickelskikt med denna tjocklek, med eller utan underliggande kopparskikt, r mycket begrnsad. Anvndningsomrdet r drfr oftast som dekorativ ytbehandling fr inomhusmiljer. 49

7.8.2

ziNk/jRN-METODEN
BULTEN

Stndigt arbetas det med frbttringar av knda metoder och man har gjort frsk med zink i kombination med andra metaller. Av dessa kan nmnas Zn + Ni, Zn + Co och Zn + Fe. Den sistnmnda som kallas zink/jrn-metoden uppfanns i Japan och har kommit till stor anvndning i Sverige.

7.10

FRTENNiNg (FT)

7.12.1

BULTEN kan p specialorder utfra elektrolytisk frtenning. Behandlingsgngen r i stort sett densamma som anvnds vid elfrzinkning och elfrnickling. Efterbehandling med kromatering r ej tillmplig nr det gller tenn. P fstelement lggs vanligtvis en skikttjocklek av 5 10 m. Tennbelggningar anvnds frmst fr att ka ldbarheten, men anvnds ven som korrosionsskydd i vissa applikationer.
7.11

Var anvnds varmfrzinkning? Varmfrzinkade fstelement r srskilt lmpade att anvnda i konstruktioner i utomhusmiljer eller i krvande inomhusmiljer. Tabell 7.2 ger ungefrliga livslngder fr 55 m tjocka varmfrzinkningsskikt i olika miljer.
tabell 7.2 livslngd fr varMfrzinkningsskikt, riktvrden Milj Ungefrlig livslngd i r Varmfrzinkningsskikt 55 m 40 28 11 28 20 11 5

VTEspRDHET OcH VTEUTDRiVNiNg

Vid elektrolytisk ytbehandling och ibland vid betning frigrs vte s att vteatomer kan kila in i basmetallen dr de slr sig samman till vtemolekyler. Nr t ex en hghllfast skruv belastas kan vtet samlas i zoner med hga spnningar vilket kan leda till sprda brott. Ju hrdare en detalj r, desto knsligare r den fr vteupptagningen i samband med en elektrolytisk ytbehandling. Detaljer med en hrdhet ver HRC 31, HV 320, HB 300 eller en brottgrns ver 1000 N/mm2 skall vteutdrivas efter elektrolytisk ytbehandling. Vteutdrivning r en vrmebehandling som utfrs vid en temperatur av ca 200C. Det r viktigt att behandlingen pbrjas snarast efter ytbehandlingen och att godset r tillrckligt lnge i vrmen. Fyra timmar i 200C r den tid och temperatur som BULTEN vanligtvis anvnder.
7.12

Landsbygd Mindre stder Storstder Kustatmosfr Industriatmosfr, ltt Industriatmosfr, normal Industriatmosfr, svr

7.13

MEkANisk METALLBELggNiNg (FzM)

VARMFRziNkNiNg

Fstelement som skall varmfrzinkas mste frst genomg en frbehandling bestende av avfettning, skljning, syrabetning, skljning, flussning i zinkammoniumklorid samt torkning i varmluft. Ibland anvnds sandblstring istllet fr syrabetning. Efter frbehandlingen lastas fstelementen i en perforerad stlkorg och snks ner i smlt zink med en temperatur av ca 550C. Efter ngon minut tas korgen upp och centrifugeras omedelbart fr att f bort verskott av zink. Medelskikttjockleken fr fstelement med gngor under M10 r ca 40 m och fr M10 och grvre ca 55 m. Hgre hllfasthetsklasser n 10.9 kan ej varmfrzinkas p grund av anlpningseffekter och av att zink kan trnga in i korngrnserna och ge upphov till mikrosprickor, vilka kan frsvaga stlet katastrofalt.

Mekanisk metallbelggning r en process, dr man p mekanisk vg belgger fstelement och andra detaljer med zink, tenn eller en kombination av dessa metaller. De stora frdelarna med denna metod r att ingen vteupptagning sker vid metallbelggningen och att den utfrs vid rumstemperatur. Mekanisk metallbelggning med zink br ses som ett komplement till el- och varmfrzinkning. Ytbelggningen utfrs i en roterande trumma liknande en cementblandare. Processfljden r fljande: Det sandblstrade godset tms i behandlingstrumman tillsammans med olika stora glasprlor och vatten. Frst lses den ltta oxid som eventuellt har bildats p godset, genom att en svag oxidlsare tillstts, vilken innehller en inhibitor fr att frhindra betning p stlet. Drefter tillstts kopparsalt och detaljerna blir frkopprade p kemisk vg. Kopparskiktet blir mycket tunt, mindre n 1 m, och fungerar som ett bra bindemedel mellan stlet och den efterkommande frzinkningen.
BULTEN

50

Nsta steg r att tillstta zinkpulvret. Detta sker i tv eller flera omgngar alltefter nskad skikttjocklek. Vissa speciella kemikalier tillstts ocks i samband med frzinkningssteget.

Zinkpulvret fastnar p detaljerna genom att glasprlorna i princip hamrar fast zinkpulvret. Olika detaljer krver olika hamringsenergi, vilket stadkoms genom att variera behandlingstrummans varvtal och storleken p glasprlorna. Vanligast r att glasprlorna bestr av en blandning med olika diametrar. Nr belggningen r klar, vilket tar ca en timme, hlls trummans innehll ut p en separator och det belagda godset separeras frn glasprlorna och vattnet. Godset kan drefter blankeller gulkromateras. Glasprlorna tervinns och anvnds igen. En zinkskikttjocklek frn 5 m upp till ca 30 m r mjlig att stadkomma med denna process. Korrosionsskyddsfrmgan fr ett mekaniskt plagt zinkskikt r jmbrdigt med zinkskikt plagda med andra metoder, under frutsttning att zinkskikt med samma vikt per ytenhet jmfrs. Skikt bestende av en kombination av tenn/zink ger en ngot bttre korrosionsskyddsfrmga n enbart zink. Skikt plagda mekaniskt har ngot lgre densitet n t ex el- eller varmfrzinkningsskikt. Fr att erhlla samma zinkvikt per ytenhet med mekanisk plggning mste skikttjockleken kas med ca 20%.
7.13.1

detalj som fosfateras med en skiktvikt av 12 25 g/m2, blir 4 till 8 m. Fr att fosfatskikten skall ge ngot nmnvrt korrosionsskydd mste skikten anoljas eller belggas p annat stt.

Var anvnds fosfatering? Fosfatering som ytbehandling vljs oftast p kvalificerade fstelement i motorer och liknande konstruktioner. Valet grs i frsta hand fr att friktionen r lg och spridningen liten i samband med montering, vilket betyder att en hg och jmn frspnning kan erhllas.
7.14.1

Korrosionsskyddsfrmgan fr fosfatering plus anoljning r begrnsad. I utomhusmiljer upptrder rdrost i allmnhet p kortare tid n ett r.
7.15

ANDRA ickE RENA METALLBELggNiNgAR

Var anvnds mekanisk metallbelggning? Att det inte sker ngon vteupptagning vid denna process och att processen utfrs vid rumstemperatur gr den speciellt lmplig fr ytbehandling av hghllfasta eller ythrdade fstelement.-Elfrzinkning av sdana produkttyper medfr ju risk fr vtefrsprdning. Varmfrzinkning kan heller inte anvndas, d zinkbadets hga temperatur anlper godset och gr att hrdheten minskar. Risken fr zinksprdhet r ocks uppenbar.
Detaljer som r lmpliga att kra i vr utrustning, br ha min. diameter ca 4 mm och max lngd ca 150 mm. Max detaljvikt r ca 0,5 kg. Detaljer med klena bottenhl, t ex krysskruvar, r svra att belgga. Belggning av sdana detaljer mste drfr studeras i varje enskilt fall.
7.14

Inom ytbehandlingsindustrin sker en stndig utveckling och man har frskt utveckla andra metoder n t ex de elektrolytiska metallbelggningarna. Det har lett fram till system med organiska ytskikt, jmfr med mlning, som fungerar som en barrir och skyddar basmetallen frn fukt som underhller korrosion. I andra system har man i organiskt bindemedel slammat upp s stora mngder metallflagor att skiktet ocks ger ett katodiskt skydd. Gemensamt fr metoderna r belggning genom doppning, centrifugering fr att jmna ut skikten fljd av uppvrmning ngra 100C fr torkning eller hrdning. Ofta kallas frfarandet dip-spinn (doppning centrifugering). Ngra av de vanligaste belggningarna som BULTEN kan tillhandahlla beskrivs i det fljande.
7.15.1

pOLysEAL

FOsFATERiNg (FOs)

Vi kan utfra zinkfosfatering med tv olika skiktvikter. Fosfatering r en kemisk process, dr jrnet i stlets yta reagerar med processkemikalierna. Genom speciell behandling kan vi stadkomma en finkristallinsk zinkfosfat, som r att fredra i mnga fall.
BULTEN

POLYSEAL r en ytbehandling som utfrs i tre steg: Steg 1: Zinkfosfatering (utan anoljning). Steg 2: Doppning i epoxibaserad specialfrg samt centrifugering och ugnshrdning vid ca 200C. Doppning, centrifugering och ugnshrdning utfrs tv gnger. Steg 3: Impregnering med en emulsion innehllande korrosionsinhibitorer. De tre stegen tillsammans ger en jmn, seg organisk film effektivt bunden till fosfatskiktet och stlet. Den totala skikttjockleken fr POLYSEAL r ca 15 m. 51

Mngden fosfat som godset erhller vid fosfatering uttrycks vanligtvis i g/m2. BULTENs fosfatprocesser ger en skiktvikt p 12 25 g/m2 respektive 6 11 g/m2. Diameterkningen p en

Korrosionsmotstndet motsvarar i neutral saltdimma ungefr vad som erhlls vid provning av bra gulkromaterad elzink. De frsta rdrostprickarna upptrder normalt frst efter ca 200 timmar. Utbredningen av rdrosten gr sedan mycket lngsamt. I sur saltdimma visar POLYSEAL bttre vrden r den gulkromaterade elzinken. I utomhusmiljer upptrder rdrost efter ngra r, frst p skarpa kanter och hrn fr att sedan sprida sig mycket lngsamt. POLYSEAL kan i princip framstllas i de flesta frgnyanser. Av produktionstekniska skl anvnds svart och bl i BULTENs lpande produktion. Andra frger kan produceras om volymerna r tillrckligt stora. Friktionsegenskaperna p POLYSEAL r ungefr som fr elfrzinkning. Lmpligt dimensionsomrde fr BULTENs POLYSEAL utrusning r diameter 4 mm och grvre i lngder upp till ca 250 mm. Detaljer med bottenhl kan vara problematiska att belgga. Belggning av sdana detaljer mste drfr diskuteras i varje enskilt fall.

Frgen r antingen matt silvergr eller svart. Genom att tillstta flingor av PTFE (polytetrafluoretylen) erhller man en lg och jmn friktion hos gngade fstelement. Metoden finns i en s k LC-variant (Low Cromium) vilken efter plggning ger en lg mngd av lakningsbart sexvrt krom. Vid korrosionsprov i neutral saltdimma med 8 m DACROMET 500 LC uppkom ingen rdrost frrn efter 1000 timmar.
7.15.2.1

Var anvnds DaCRoMET? DACROMET lmpar sig vl fr hghllfast skruv (10.9 och 12.9) d det vid annan behandling finns risk fr vtefrsprdning. Inom fordonsindustrin anvnds den ofta i svra miljer t ex under ett fordon tack vare sin slitstyrka. Den silvergr ytan anvnds ocks fr dekoration.

7.15.3

DELTA-TONE/DELTA-sEAL

DELTA-Tone r ingen mlarfrg utan ett zinkrikt system i organisk-oorganisk bas. DELTA-Seal r en s k top-coat med organisk bas som ttar DELTA-Tone-skiktet och hjer korrosionskyddet. Det kan fs i olika frger och med olika tillsatser fr att minska friktionen. DELTA-Tone/DELTA-Seal innehller inga tungmetaller. Ytbehandlingen utfrs i tre steg: 1. Zinkfosfatering utan anoljning. 2. Doppning i DELTA-Tone, centrifugering och hrdning vid 200C. 3. Doppning i DELTA-Seal, centrifugering och ugnshrdning som ofta utfrs tv gnger. DELTA-Tone finns i silvergrtt samt svart. DELTA-Seal frekommer i ett flertal frger: silver, svart, vit, ljusbl, ljusgrn, mrkbl, ljusgr och rd. Andra frger kan erhllas p specialbestllning. Fosfatering, fljt av DELTA-Tone (2x4 m) + DELTA-Seal (2x5 m) ger i neutral saltdimma rdrost frst efter 500 timmar.

Var anvnds PoLySEaL? POLYSEAL processen r speciellt lmplig som ytbehandling fr hghllfast skruv. Belggningen kan utfras utan att stlet tar upp praktiskt taget ngot vte.
7.15.1.1

POLYSEAL anvnds ocks ofta av estetiska skl och fr mrkningsndaml. Ett exempel r invndigt i bilar, dr ett bra korrosionsskydd i kombination med svart frg nskas. Bl POLYSEAL anvnds t ex fr att mrka en speciell hllfasthetsklass eller gngtyp och samtidigt ge ett bra korrosionsskydd t detaljen.
7.15.2

DAcROMET

Behandlingen med DACROMET som i Sverige kallas DACROLIT grs p ett stt liknande det fr POLYSEAL. Medlet som bestr av 80% zinkflagor och 10% aluminiumflagor r uppslammat i vatten som ocks innehller ett bindemedel med kromaterande effekt. Det pfrs fstelementen genom doppning fljt av centrifugering, torkning och hrdning vid ca 300C. En frsta belggning ger ett skikt p 23 m. Belggningen grs ofta i flera omgngar med mellanliggande hrdning tills skiktet r ca 8 m tjockt fr att f det nskade korrosionskyddet.
BULTEN

Var anvnds DELTa-Tone/DELTa-Seal? Metoden r speciellt lmplig som ytbehandling fr hghllfast skruv och kan utfras utan att stlet praktiskt taget tar upp ngot vte. Ytskiktet har ocks en relativt hg temperaturbestndighet (ver 200C). Ytbehandlingen r vanlig inom tysk fordonsindustri.
7.15.3.1

52

7.16

sMRjNiNg AV FsTELEMENT

Olika ytbehandlingar ger mycket varierande friktionskoefficienter vid frspnning av gngade fstelement. Detta skapar problem hos t ex fordonsbyggare d man helst vill ha samma monteringsdata fr en viss skruv- eller mutterdimension oberoende av hur produkten r behandlad eller var den sitter. Det var enklare frr nr man huvudsakligen anvnde obehandlade eller blankfrzinkade produkter. Speciellt tydliga blev problemen vid vergng till svart zink-jrn-behandling som ibland ger hg friktion. Under de senaste ren har det utvecklats system fr smrjning (ibland kallat vaxning) i samband med ytbehandling s att friktionen kan styras mot nskade niver. Ibland kan medel vara tillsatta sjlva ytbehandlingsmedlet, ing i ngot medel fr ttning som sista operation eller pfras efter all annan behandling. Inom BULTEN arbetar vi med flera olika medel t ex produkter frn gleitmo som r helt berrningstorra eller medel fr kunders speciella krav. BULTEN har modern utrustning med hg kapacitet dr produkter faller fritt i tankar, dvs alla ytor exponeras fr att sedan p transportband torkas i varmluftsugn. Vanligen efterfrgas behandling som ger friktion p nivn 0,1 till 0,18 eller omkring 0,08 beroende p anvndningsomrde.

BULTEN

53

rostfritt och syrafast det skraste skyddet

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 Vad r rostfritt stl? Rostfritt eller syrafast? Vanliga stlsorter Specialmaterial Val av material 8.5.1 Val av material med avseende p livslngd 8.6 Korrosion hos rostfria och syrafasta fstelement 8.6.1 Passivitet 8.6.2 Punktkorrosion 8.6.3 Spaltkorrosion 8.6.4 Allmn korrosion 8.7 Permeabilitet 8.8 Hllfasthetsdata fr rostfria- och syrafasta fstelement 8.9 Val av hllfasthetsklass 8.10 Slagseghet 8.11 Mrkning 8.12 tdragningsmoment och krafter 8.13 Varmstrckgrnser 8.14 Lngdutvidgningskoefficienter 8.15 Hllfasthetsklasser fr mutter 8.16 Hrda brickor

8.1

VAD R ROsTFRiTT sTL?

Med rostfritt avser man rent generellt en stor grupp stl, som innehller minst 12% krom (Cr) samt ofta tillsatser av andra legeringsmnen t ex nickel (Ni) och molybden (Mo). De stlsorter som BULTEN STAINLESS i allmnhet anvnder, kan efter sin inre byggnad eller struktur indelas i fljande huvudgrupper:

1. Ferritiska stl (delvis hrdbara) Cr = 12 30% Mo ev = 1,3 2,5% C = max 0,08% 3. Austenitiska stl (ej hrdbara) Cr = 16,5 26% Ni = 7 25% Mo ev = 1,5 4,5% C = max 0,07%

2. Martensitiska stl (hrdbara) Cr = 12 18% Mo ev = 1,3 2,0% C = max 0,25% 4. Ferrit-austenitiska stl (delvis hrdbara) Cr = 17 27% Ni = 4 6% Mo ev = 1,3 2,0% C = max 0,10%

54

BULTEN

8.2

Inom olika leverantrs- och kundgrupper anvnds skilda tolkningar av begreppen rostfria och syrafasta stl. I vidaste bemrkelse betecknas alla stl som innehller ver 12% Cr, oberoende av vilka andra legeringsmnen som ingr, som rostfritt. I dagligt sprkbruk str emellertid rostfritt i frsta hand fr gruppens austenitiska 18/8-stl (18% Cr, 8% Ni) utan Mo och syrafast fr de Mo-legerade austenitiska och ferrit-austenitiska stlen. Benmningen syrafast stl hrrr ursprungligen frn cellulosaindustrin och sammanhnger med god hrdighet mot sulfitkoksyra. ven om man idag r medveten om de syrafasta stlens begrnsningar gller dock fortfarande att de generellt sett r mer korrosionshrdiga n andra rostfria stl, dvs har lgre upplsningshastighet. Jmfrt med vanliga stl, t ex lglegerade stlsorter har rostfria och syrafasta stl lgre upplsningshastighet, vilket innebr att korrosionshrdigheten r mycket bttre.
8.3

rostfritt

eller syrafast?

Vrt lagerprogram omfattar fstelement inom stlgrupperna:

A2 A4 BUMAX 88 BUMAX 109 (SS (SS (SS (SS 14 14 14 14 2333-AISI 2347-AISI 2343-AISI 2343-AISI 304) 316) 316 L Hi Mo) 316 L Hi Mo)

VANLigA sTLsORTER

Vid val av rostfritt material br man strva efter den bsta avvgningen mellan korrosionshrdighet, hllfasthet och kostnad. Rostfritt stl SS 14 2333 (A2) har god allmn hrdighet vid mttliga korrosionspknningar, t ex i luft utom vid kustklimat, i stt vatten, i oxiderande syror1) (ex salpetersyra), i organiska syror och i ett stort antal alkali- och saltlsningar. Detta stl br dock inte anvndas i icke oxiderande syror (t ex saltsyra, svavelsyra) och klorhaltiga agenser av typ brckt vatten och havsvatten. Syrafast stl SS 14 2347 (AISI 316) ingr i gruppen A4 och r det mest frekommande stlet fr A4-fstelement. Stlet r avsett fr normala korrosionspknningar i havsklimat. Stlet 14 2343 (AISI 316 L Hi Mo), vilket anvnds i BULTEN STAINLESS nya standardprogram BUMAX 88 och BUMAX 109 har frbttrad korrosionshrdighet jmfrt med normal handels A4. BUMAX produkterna kan drfr anvndas i ngot aggressivare miljer som t ex kloridhaltigt vatten samt i icke oxiderande syror. Fr svra korrosionsbetingelser i vtskor eller gaser mste man i mnga fall anvnda andra materialsorter, vilket behandlas under avsnittet 8.5 Val av material.
1) oBS! En syra kan vara oxiderande vid rumstemperatur och ej oxiderande vid
hgre temperatur.
BULTEN

55

tabell 8.1 vra vanligaste MaterialsOrter Svensk beteckning Internationell US/ASTM UNS AISI 420 S 44400 AISI 304 AISI 304CU AISI 316L AISI 316 AISI 904L S31254 AISI 329 S 32304 S 31803 S 32750 Tyskland Werkstoff Nr alt EN 1.4021 1.4521 1.4301 1.4436 1.4401 1.4539 1.4529 1.4460 1.4362 1.4462 Frankrike AFNOR Z2 Z3 Z7 Z3 Z7 Z2 Z5 Z2 Z2 Z3 0C13 CD T18-02 CN 18-09 CND 17-12-03 CND 17-11-02 NCDU 25-20 CND 27-05AZ CN 23-04A2 CND 22-05-03 CND 25-06AZ Internationell alt. BSAB mrkning fr skruvar och muttrar C1 F1 A2 A2 A4 S 5 S 10 S 8 SAF 2205 SAF 2507

SS 2303 SS 2326 SS 2333 (302HQ) SS 2343 SS 2347 SS 2562 SS 2378 SS 2324 SS 2327 SS 2377 SS 2328

1)

1)

tabell 8.2 Material fr Hga teMperaturer Svensk beteckning SS 2361 SS 2368 SS 2570 17-4PH NIMONIC 80A
1) Max C 0,030 A4-316L. 2) Reg varumrke av INCO.

Internationell US/ASTM UNS AISI 3105 S 30815 AISI 660 AISI 630
2)

Tyskland Werkstoff Nr alt EN 1.4845 EN 1.4835 1.4980 1.4542 2.4952

Frankrike AFNOR Z8 CN 25-20 Z5 NCTDV 25-15B Z7 CNU 17-04 NC 20 TA

Internationell alt. BSAB mrkning S 3 253MA S 7 S N

8.4

spEciALMATERiAL

Fr speciella miljer krvs andra material n de som frekommer fr lagerprodukter. I vra fabriker kan vi tillverka fstelement i de flesta stl och legeringar som finns tillgngliga p marknaden. Exempel p vra mest frekommande materialsorter fr anvndning vid temperaturer frn 200C till ~+400C visas i tabell 8.1. Tabell 8.2 visar ngra material fr anvndning vid temperaturer > 400C. I tabell 8.3 visas beteckningar och kemisk analys fr ngra av de mest anvnda stlsorterna. I tabellen anges ocks exempel p applikationsomrden fr de olika stlsorterna.
8.5
BULTEN

VAL AV MATERiAL

56

De redovisade stlsorterna kan anvndas i de flesta konstruktioner som fordrar rostfria eller syrafasta fstelement.

Vid tveksamhet om valet kan BULTEN STAINLESS i de flesta fall hjlpa till och ge rekommendation. Fr att kunna gra ett riktigt materialval br man veta fljande: 1. Applikation, fabriksprocess som fstelementet ska anvndas i. 2. Medium, vtska eller gas som fstelementet kommer i kontakt med, kemisk sammansttning, temperatur och tryckfrhllanden. Srskild uppmrksamhet br gnas t fall dr fstelementet kommer i berring med andra detaljer som ocks r i kontakt med den aktuella vtskan. Det r d viktigt att ange vilket material det r frga om. 3. Krav p mekaniska och fysikaliska egenskaper, hllfasthet, magnetism etc. 4. Uppgift om eventuellt tidigare anvnt material och dess livslngd och problem vid anvndningen kan ocks vara av stort vrde.

tabell 8.3 Materialdata Beteckning ISO BULTEN STAINLESS (gamla beteckningar) SS AISI Werkstoff nr Brittisk norm Fransk norm Analys Kol (C)% Krom (Cr)% Nickel (Ni)% Molybden (Mo)% Koppar (Cu)% Rmaterialets hllfasthet i gldgat tillstnd vid 20C Brottgrns Rm N/mm2 Strckgrns Rp0,2 N/mm2 Frlngning A5% Brinellhrdhet HB Fysikaliska data (i gldgat tillstnd) Magnetiskt Skalningstemp, i luft ca C Bearbetningsegenskaper Hrdbarhet Svetsbarhet Anmrkningar A4 S 4 2347 316 1.4401 316S16 Z7 CND 17-11-02 BUMAX A4 S 4 2343 316LHiMo 1.4436 En58J Z3CND 17-12-03 S 8 2324 329 1.4460 25CND27-05Az S 3 2361 310S 1.4845 S 523 Z8CN25-20 S 5 2562 N 08904 (1.4539) 904314 Z2NCDU25-20 S 7 2570 660 1.4980 Z5NCTDV25-15B Stlsorter

max 0,07 18 11 2,0-2,5

max 0,03 16-18,5 10,5-14 2,5-3,0

max 0,10 24-27 4,5-6,0 1,3-1,88

max 0,08 4-26 19-22

max 0,02 19-21 24-26 4,5-5,0 1,2-2,0

max 0,08 13,5-16,0 24-27 1,0-1,5

min 490 min 195 min 45 max 200

min 490 min 195 min 45 max 200

min 590 min 440 min 20 max 260

min 780 min 245 min 35 max 220

min 590 min 245 min 50 max 140

min min min ung

960 660 14 270

Nej 850

Nej 850

Ja 1070

Nej 1150

Nej 1000

Nej ung 1000

Nej Mycket god

1)

Nej Mycket god

1)

Nej God

2)

Nej Mycket god God vrmebestndighet. Br ej anvndas i svavelhaltiga gaser ver 700C.

Nej Mycket god Hg bestndighet mot svavelsyra och fosforsyror. Anvnds t ex inom kemisk industri fr betanlggningar samt inom cellulosaindustrin. Lmpligt ven i marin milj.

Utskiljningshrdbart Dlig Mycket goda hllfasthetsoch korrosionsegenskaper vid frhjd temperatur, upp till 750C. Lmpligt fr konstruktioner utsatta fr hga temperaturer t ex frbrnningsmotorer, samt dr fjdrande egenskaper r nskvrda.

Anvnds t ex inom sulfitcellulosa- och blekeriindustrin. God korrosionsbestndighet men ngot smre resistens mot punktfrtning n 2343.

Anvnds t ex inom sulfitcellulosa- och blekeriindustrin. God korrosionsbestndighet.

Anvnds inom sulfitindustrin fr i stort sett samma ndaml som 2343. Br endast vljas dr hg strckgrns ej kan uppns med kval. 2343.

1) Oknslig fr interkristallin korrosion upp till 500C.

2) Vid gldgad svetsfog. Ogldgad svetsfog tillfredsstllande.

57

tabell 8.3 Materialdata (fOrts.) Beteckning ISO BULTEN STAINLESS (gamla beteckningar) SS AISI Werkstoff nr Brittisk norm Fransk norm Analys Kol (C)% Krom (Cr)% Nickel (Ni)% Molybden (Mo)% Koppar (Cu)% Kvve (N)% Rmaterialets hllfasthet i gldgat tillstnd vid 20C Brottgrns Rm N/mm2 Strckgrns RP0,2 N/mm2 Frlngning A5% Brinellhrdhet HB Fysikaliska data (i gldgat tillstnd) Magnetiskt Skalningstemp. i luft ca C Bearbetningsegenskaper Hrdbarhet Svetsbarhet Anmrkningar C1 S6 2302 410 1.4006 En 56A Z10C13 C3 S9 2321 431 1.4057 En 57 Z15CN16-02 Stlsorter A2 S2 2333 304 1.4301 En 58E F1 S1 2326 14521 Z6CN 18-09 C1 S10 S31254(254SMO) Z20C13

2303 (420) 14021 BS 4200537

0,09-0,15 12-14

0,17-0,25 16-18 1.25-2,5

max 0,07 17-19 8-11

0,25 17-19 max 0,2 2,0-2,5

0,18-0,25 12-14 max 1,0

max 0,020 19,5-20,5 17,5-18,5 6-6,5 0,50-1,0 0,18-0,22

min 440 min 245 min 20 max 220

max 270

min 490 min 205 min 45 max 200

max 440 min 340 min 25 max 210

max 740 max 225

min 650 min 300 min 35 max 210

ja 820

ja 830

nej

3)

ja 1000

ja 820

nej 1000

850

ja Dlig Begrnsad korrosionsbestndighet i hrdat tillstnd, goda hllfasthetsegenskaper fr turbiner, pumpaxlar, knivar.

ja Dlig Hgre korrosionsbestndighet n 2302 I hrdat tillstnd goda hllfasthetsegenskaper.

nej Mycket god

4)

ja God Kan anvndas som ersttning fr kvalitet 2333 samt i vatten med hga kloridhalter.

ja Dlig Begrnsad korrosionsbestndighet. I hrdat tillstnd goda hllfasthetsegenskaper. Axlar, skruvar, turbindetaljer.

nej Mycket god Utomordentliga korrosionsegenskaper. Helt resistent i havsvatten. Lmpligt fr konstruktioner i havsvatten.

Fr normala korrosionspknningar, anvndbart inom livsmedels- och kemisk industri. Hushllsart., diskbnkar.

3) Vid Ni-halter under 10% och vid hgre hllfasthetsklasser kan magnetism frekomma.

4) Vid gldgad svetsfog oknsligt fr interkristallin korrosion.

58

8.5.1

VAL AV MATERiAL MED AVsEENDE p LiVsLNgD

8.6.2

pUNkTkORROsiON

Naturligast r att prova fstelementet i den milj det r avsett att anvndas i. Nackdelen r att det tar s lng tid innan man ser resultatet. En annan metod r accelererade prov i artificiell atmosfr (t ex saltdimprov). Det r viktigt att ha klart fr sig att sdana prov stmmer dligt verens med verkligheten. Dessa ger endast jmfrande vrden under en viss given frutsttning. Tabell 8.4 nedan bygger p resultat frn prov i artificiell och naturlig milj.
tabell 8.4 livslngder i r Industriatmosfr 2,5 r 15 r 25 r 50 r Kustatmosfr 5 r 30 r 50 r 100 r

Ett stls hrdighet mot punktkorrosion avgrs framfr allt av dess krom- och molybdenhalter, men ven kvvehalten har stor inverkan. Fr att enkelt kunna jmfra olika stls punktkorrosionshrdighet utifrn skillnader i sammansttning, anvnds idag allmnt det sk PRE-talet (Pitting Resistance Equivalent). Vanligen anges PRE-talet som: PRE= %Cr+3.3x%Mo+16x%N eller %Cr+3.3x%Mo+30x%N PRE-talen fr SS 2343, SS 2347 och SS 2333 ges i nedanstende tabell.
tabell 8.5 pre-talen Stl BUMAX SS2343 SS 2347 SS 2333 %Cr 17,5 17,5 18,0 %Mo 2,75 2,25 %N PRE 26,6 24.9 18,0

Livslngd p zinkskiktet Trolig tidrymd innan skruvens hllfasthet r allvarligt pverkad

Fzb (Blankfrzinkat) Fzv (Varmfrzinkat)

Rostfritt A2 Syrafast A4

8.6

kORROsiON HOs ROsTFRiA OcH syRAFAsTA FsTELEMENT

pAssiViTET

SS 2343 r, med denna bedmningsgrund, ngot bttre n SS 2347. Hur denna skillnad tar sig ut vid verklig provning visas nedan i bild 8.1. Dr framgr hur den kritiska punktfrtningstemperaturen varierar med kloridhalten vid konstant potential. Ju hgre upp i diagrammet en kurva r belgen, desto bttre punktkorrosionshrdighet har materialet. SS 2343 ligger ngot hgre n SS 2347, i synnerhet vid lga kloridhalter.
Temperatur, ( C F)
100 (210) 80 (175) 60 (140) 40 (105) 20 (68) 0 (32)
BULTEN

Punktfrtning

8.6.1

De rostfria stlens korrosionshrdighet bygger i huvudsak p passivitet. Detta innebr att stl som legeras med tillrckligt mycket krom, i nrvaro av oxidationsmedel, t ex luftens syre, verdras av en skyddande, osynlig kromoxidhinna, ett sk passivskikt. I mycket milda korrosionsmiljer t ex i ren luft eller syrehaltigt, rent vatten, erhller ven de lgst legerade kromstlen p s stt rostfria egenskaper. Passiviteten frbttras emellertid genom tillsats av mera Cr och i viss mn ven av Ni. Genom inlegering av Mo erhlles passivskikt som t o m motstr icke oxiderande agenser, t ex svavelsyra och fosforsyra, inom vissa grnser. En jmfrelse mellan A2 (SS 2333), A4 (SS 2347) och BUMAX (SS 2343) redovisas i det fljande i relation till de olika korrosionstyperna, punkt-, spalt- och allmn korrosion.

SS2347

SS 2343

BUMAX

SS 2333 Ingen punktfrtning 0.01 0.02 0.05 0.10 0.20 0.50 1.0 2.0 Cl (%)

Kritisk punktfrtningstemperatur i neutral kloridlsning. Potentiostatisk provning vid +300 mV SCE.

(Saturated Calomel Electrode), referens elektrod.

bild 8.1

59

8.6.3

spALTkORROsiON

Spaltkorrosion r nrbeslktad med punktkorrosion men initieras vanligen vid betydligt lgre temperaturer. Om en milj exempelvis kan framkalla punktkorrosion d temperaturen verstiger 60C, brukar spaltkorrosion kunna upptrda i samma milj redan vid 30-40C. Betydelsen av Cr, Mo och N anses likvrdiga med vad som gller fr punktkorrosion. I en studie av punkt- och spaltkorrosion hos olika rostfria stl, framgr att Mo och N r ngot effektivare i att frhindra spaltkorrosion n punktkorrosion. I motsvarigheten till PRE-formeln (se under punktkorrosion), anges koefficienterna framfr Mo och N till 4,1 resp. 27. Ur spaltkorrosionssynpunkt r drfr SS2343 i nnu hgre grad att fredra framfr SS 2347.
8.6.4

I tabell 8.7 anges km fr ngra rostfria och syrafasta fstelement. Hr mrks en tydlig skillnad mellan BULTEN STAINLESS produkter och produkter av stlgrupp A2. Vrdena fr BUMAX 88 och BUMAX 109 r s lga att de kan betraktas som helt omagnetiska.
tabell 8.7 relativ perMeabilitet fr ngra stl- OcH HllfastHetsklasser Stlsort och klass A2 - 70 A2 - 80 A4 - 80 BUMAX 88 BUMAX 109 Rp0,2 N/mm2 450 600 600 640 900 Max relativ permeabilitet km 1,400 1,800 1,012 1,006 1,007

ALLMN kORROsiON

Molybden frbttrar ett stls beteende i bl a icke oxiderande syror. I tabell 8.6 visas resultatet av provning avseende allmn korrosion i svavelsyra (H2SO4) vid 50C. Korrosionshastigheten r uttryckt i mm/r.
tabell 8.6 kOrrOsiOnsHastigHet i mm/r Stl SS 2333 BUMAX i SS 2343 SS 2347 3,0 1,08 0 0 10 3,0 0,04 0,32 %H2SO4 15 0,33 20 0,44 1,30

Den hgre Mo-halten i SS 2343 bidrar signifikant till en lgre avfrtningshastighet. Tabellen visar ocks att korrosionsegenskaperna hos SS 2333 (A2) r klart otillrckliga. Detta gller i ett flertal syror och andra svra miljer. Fr mera ingende information om korrosion och korrosionsegenskaper i rostfria och syrafasta fstelement hnvisar vi till BULTEN STAINLESS TEKNISK INFORMATION 11:4 och till datablad frn stltillverkaren.
8.7

pERMEABiLiTET
BULTEN

60

Permeabilitet r ett mtt p ett materials genomtrnglighet fr magnetflt och betecknas med permeabilitetstalet km. Detta r ett mtt fr permeabiliteten fr ett material i relation till vakum, dr km r 1,0 dvs helt omagnetiskt. Inom hgteknologibranscher som IT, partikelforskning och vissa delar av den marina industrin r det mycket viktigt med lg permeabilitet.

8.8

HLLFAsTHETsDATA FR ROsTFRiA OcH syRAFAsTA FsTELEMENT

tabell 8.8 Mekaniska egenskaper fr fsteleMent av austenitiska stl Skruv1) Mutter Brottjning AL 3) min 0,6d 0,4d 0,3d 0,3d 0,2d 0,2d Provspnning Sp N/mm2 min 500 700 800 800 1000 1000

Fr normal handelsstandard gller hllfasthet enligt ISO 3506-1 och 2.

Grupp klass

Typ

Hllfasthetsklass

Diam. omrde

Brottgrns Rm 2) N/mm2 min 500 700 800 800 1000 1000

Frlngningsgrns Rp0,2 N/mm2 min 210 450 600 640 900 800

A1, A2 Austenit A4 SS 2343 SS 2343 SS 2343

50 70 80 BUMAX 88 BUMAX 109 BUMAX 109

< M39 < M24 4) < M24 4) < M36 < M12 M 14-M 20

1) Avser frdig skruv (ej provstav). 2) Alla mekaniska hllfasthetsvrden r berknade med avseende p gngans spnningsarea i enlighet med ISO 3506-1.

3) Brottjning anges i mm som del av nominell skruvdiameter. Kortaste skruvlngd = 2,5d. 4) Fr klasserna 70 och 80 ver M24 gller att verenskommelse mellan anvndare och tillverkare mste ske.

tabell 8.9 Mekaniska egenskaper fr fsteleMent av Martensitiska OcH ferritiska stl Skruv Grupp Typ klass HllfastBrottgrns hetsklass N/mm2 min 500 700 800 500 700 450 600
1)

Mutter Brottjning grns Rp0,2 AL 3) min 0,2d 0,2d 0,2d 0,2d 0,2d 0,2d 0,2d Provspnning N/mm2 min 500 700 800 500 700 450 600 HV HB HRC

Martensitisk

C1 C3 C4

Ferritisk

F1

4)

50 70 80 50 70 45 60

FrlngningsRm 2) N/mm2 min 250 410 640 250 410 250 410

min/max 220/330 240/340 220/330

min/max 209/314 228/323 209/314

min/max 20/34 21/35 20/34

1) Avser frdig skruv (ej provstav). 2) Alla mekaniska hllfasthetsvrden r berknade med avseende p gngans spnningsarea.

3) Brottjning anges i mm som del av nominell skruvdiameter. Skruvens kortaste lngd = 2,5d 4) Max diameter fr F1 = 16 mm.

BULTEN STAINLESS r ledande inom utvecklingen av metoder fr tillverkning av hghllfasta fstelement i rostfria och syrafasta material. Fretaget var frst i vrlden att kunna tillverka klass 80 produkter. BULTEN STAINLESS tekniker var ocks pdrivande d det gllde att ta fram den nu gllande internationella standarden ISO 3506-1 som gller fr skruvar i rostfria och syrafasta stl. BULTEN STAINLESS har nu vidareutvecklat klass 80 och tagit fram BUMAX 88 och BUMAX 109, vilka provas p samma stt som freskrivs i ISO 3506-1,

BULTEN

men hller hgre vrden n de som gller enligt standarden. BUMAX 88 och BUMAX 109 r utvecklade fr att ha en hllfasthet likvrdig med hllfasthetsklasserna 8.8 och 10.9 fr lglegerade stlskruvar, samtidigt som de har bttre vriga egenskaper n normal A4. I ISO 3506-1 freskrivs ven hllfasthetsdata fr ngra andra rostfria stlsorter. Den hga hllfasthet som uppns med BULTEN STAINLESS tillverkningsmetoder mjliggr ett nytnkande p konstruktionssidan. 61

Genom att vlja hghllfasta skruvar kan antingen klenare dimensioner eller mindre antal skruv anvndas. Detta innebr bl a lgre vikt och lgre kostnad fr slutprodukten. I sammanhanget r det viktigt att gra fljande ppekande: I den ogngade delen av en rullgngad skruv r hllfastheten lgre n i den gngade. Trots detta r skruven jmnstark genom den strre arean i den ogngade delen. En frdig skruv som i efterhand utstts fr skrande bearbetning frlorar fljaktligen angiven hllfasthet, vilket kan innebra en allvarlig risk i den fortsatta hanteringen.
8.9

Ju hgre hllfasthet desto lgre blir slagsegheten. BUMAX 88 och BUMAX 109 har trots den hga hllfastheten mycket bra slagseghet i synnerhet d man jmfr med stlskruv i hllfasthetsklasserna 8.8 och 10.9.
tabell 8.10 Hllf. klass +20 96,9 79,5 36,0 Slagseghet i Joule (J) vid C 50 91,9 74,5 34,0 100 84,5 69,0 32,9 140 80,6 60,0 31,0 196 73,4 47,4 29,5

VAL AV HLLFAsTHETskLAss

A4 -70 BUMAX 88 BUMAX 109

Ur ekonomisk synpunkt br man alltid vlja hg hllfasthet, dvs BUMAX 88 eller BUMAX 109. Med starkare skruvar kan man vlja klenare dimensioner, vilket ger fljande frdelar: Skruven blir billigare. Konstruktionen kan gras mindre s att man spar dyrbart utrymme. Man behver inte borra s stora hl, vilket kan ge vsentliga tidsbesparingar. En starkare skruv ger dessutom: En hrdare skruv med mindre lngdutvidgning, vilket ger ett skrare frband ven om temperaturen stiger. En mindre frlngning, vilket oftast r en frdel. Bttre motstnd mot punktfrtning. BUMAX 88- och 109-skruv r att betrakta som skrare fstelement, framfrallt ur praktisk synpunkt. Med detta menas att klass 50 r s mjuk och har s stor brottfrlngning att montren, i varje fall fr dimensioner tom M16, inte mrker att frspnningen har slutat ka och ersatts av plasticering hos skruven. Sdana frband r oskra och orsakar ofta reparationskostnader. Den hga hllfastheten hos BULTEN STAINLESS skruvar beror p deformationshrdnandet vid den plastiska bearbetningen, d speciellt frlngningsgrnsen hjs. Man kan vlja mindre skruvar d man vljer BULTEN STAINLESS starka skruvar.
8.10

8.11

MRkNiNg

Enligt ISO 3506-1 och -2 skall sexkantsskruvar och muttrar med gngdiametrar 5 mm mrkas med stltyp och hllfasthetsklass. Jmfr tabell 8.8 och 8.9. Denna mrkning skall tfljas av tillverkarens varumrke. Andra typer av skruvar kan mrkas p samma stt nr det r mjligt. Det r ocks tilltet att lgga till mrkning om denna ej frvillar. Bild 8.2 r ett exempel p hur vrt sortiment mrks enligt nmnda krav.

bild 8.2

Dimensioner under M5 kan av utrymmesskl sakna delar av mrkningen. Legotillverkade produkter kan ocks ha ngot avvikande mrkning, men stlsort finns dock alltid angiven. De olika symbolerna str fr fljande: S = tillverkarbeteckning A4-316 L = materialtyp-grupp 80 = hllfasthetsklass M = gngtyp, metrisk UNF- och UNC-gngade produkter omfattas ej av ISO 3506-1 och -2. BULTEN STAINLESS tillverkar dock ven dessa produkter med hllfasthetsdata enligt ISO 3506-1 och -2.

sLAgsEgHET
BULTEN

62

Vid mycket lga temperaturer blir normala lglegerade stl sprda medan de austenitiska stlen behller sin seghet och kan anvndas vid mycket lga temperaturer. Ett stls frmga att kunna fungera vid dessa temperaturer (ner till -200C) bestms av dess slagseghet. I tabell 8.10 visas resultaten frn slagseghetsprovning av skruvar i olika hllfasthetsklasser.

8.12

TDRAgNiNgsMOMENT OcH kRAFTER

Fr att skruvfrband skall vara intakta r det viktigt att man vid montaget uppnr rtt frspnning. Vrdena i tabell 8.11 r berknade att ge en frspnning p ca 65% av frlngningsgrnsen (Rp0,2). Rtt frspnning kan endast uppns om man har ett frband med lg friktion.

Om inget smrjmedel anvnds, kan frspnningen variera kraftigt och kan bli s lg som ca 20% av det angivna vrdet. Detta beror p att tdragningsmomentet anvnds fr att verbrygga friktion istllet fr att spnna frbandet. BUMAX 88 och BUMAX 109 r behandlade med ett hgklassiskt smrjmedel fr att erhlla lg friktion. Fr dessa produkter uppgr spridningen p frspnningsvrdena till ca +/-15% vid montage i mutter med kalibrerad momentnyckel. Se ocks kapitel 9 Hur skall man dra t?

tabell 8.11 tdragningsMOMent OcH krafter fr a2 OcH a4 saMt buMaX 88 OcH 109, M-gnga. vaXade prOdukter Beskrivning Klass M3 tdragningsmoment Mv i Nm 50 70 80 BUMAX 88 BUMAX 109 0,4 0,9 1,2 1,3 1,7 0,8 1,5 2,0 2,1 2,9 2,5 3,5 4,0 4,0 5,0 1,3 2,2 3,0 3,2 4,5 5,03 0,6 M4 1,0 2,0 2,7 2,9 4,1 1,4 2,6 3,4 3,6 5,2 4,4 6,1 7,0 7,0 8,8 2,2 3,9 5,3 5,6 8,0 8,78 0,7 M5 1,9 4,1 5,4 5,7 8,1 1,9 4,2 5,5 5,9 8,6 7,1 9,9 11 11 14 2,9 6,4 8,5 9,1 13 14,2 0,8 M6 3,3 7,0 9,3 9,8 14 2,7 5,9 7,8 8,4 12 10 14 16 16 20 4,2 9 12 13 18 20,1 1,0 M8 7,8 17 22 25 34 5,0 11 14 15 21 18 26 29 29 37 7,7 16 22 23 33 36,6 1,25 M10 15 33 44 47 66 7,8 17 23 24 34 29 41 46 46 58 12 26 35 37 52 58 1,5
BULTEN

Skruvdiameter M12 27 57 76 82 115 12 25 33 35 49 42 59 67 67 84 18 38 51 54 76 84 1,8 M14 43 91 121 129 161 16 34 45 48 60 58 81 92 92 115 24 52 69 74 93 115 2,0 M16 65 140 187 198 248 21 47 61 65 81 79 110 126 126 157 33 71 94 100 125 157 2,0 M18 91 195 261 275 344 27 56 75 80 100 96 134 154 154 192 40 86 115 123 154 192 2,5 M20 127 273 364 385 481 33 72 96 102 128 123 172 196 196 245 51 110 147 157 196 245 2,5 M24 220 472 629 665 M27 318 682 909 961 M30 434 930 1240 1310 M36 755 1620 2160 2280

Frspnningskraft 50 medelvrde 70 kN 80 BUMAX 88 BUMAX 109 Brottkraft kN 50 70 80 BUMAX 88 BUMAX 109 50 70 80 BUMAX 88 BUMAX 109 mm2 mm

48 103 138 181

63 134 179 235

77 164 219 287

112 239 319 418

177 247 282 282

230 321 367 367

281 393 449 449

409 572 654 654

Strckkraft kN

74 159 212 226

96 207 275 294

118 253 337 359

172 368 490 523

Spnningsarea Delning

353 3,0

459 3,0

561 3,5

817 4,0

63

8.13

VARMsTRckgRNsER

8.16

HRDA BRickOR

Vid anvndning av fstelement i hga temperaturer r det viktigt att veta vilken hllfasthet som uppns vid de aktuella temperaturerna. De vrden som finns att tillg fr ett stls hllfasthet vid frhjd temperatur r vanligtvis de som stltillverkarna tar upp i sina datablad. Dessa vrden gller d endast fr stlet i leveranstillstnd, vilket normalt r mjukgldgat ut-frande och kan inte anvndas fr hghllfasta fstelement, vilka ftt sin hllfasthet genom kalldeformation. BULTEN STAINLESS har ltit underska varmstrckgrnserna fr: 1. Sexkantsskruv BUMAX 88 i dimension M 10 x 100 mm 2. Sexkantsskruv BUMAX 109 i dimension M 10 x 100 mm. Underskningen r gjord vid Sandvik Steel Research Center och redovisas i kurvform i bild 8.3. Resultatet av underskningen visar att BUMAX skruvarna har mycket hg kvarvarande hllfasthet ven vid relativt hga temperaturer. D det gller frband med krav p hg hllfasthet och som r utsatta fr hg temperatur under lng tid, br man i stllet fr frlngningsgrnsvrdena, berkna frbandet med hjlp av de sk krypbrottvrdena. I sdana fall br man vlja mer utprglade hgtemperaturstl fr att f ett skert frband. Se BULTEN STAINLESS broschyr Fstelement fr hga temperaturer.
8.14

Vid hga frspnningskrafter, d skruvarnas hllfasthet utnyttjas optimalt, krvs ett hrt underlag under skruvhuvud och mutter. Fr lg hrdhet i underlaget kan leda till sttningar och deformationer. Vid konstruktion med BUMAX 109 br hrdheten i underlaget vara min HB 300. Motsvarande hrdhet fr BUMAX 88 r HB 250. BULTEN STAINLESS lagerfr brickor som r anpassade till skruvarnas hga hllfasthetsvrden.
Rp0,2 N/mm2 Frlngningsgrns Rp0,2 vid hga temperaturer

800

600

400

200 200 250 300 350 400 450 Temperatur C 500 550 600

BUMAX 109 BUMAX 88

LNgDUTViDgNiNgskOEFFiciENTER
20 19 18 17 16 15
BULTEN

bild 8.3

Lngdutvidgningskoefficienten i austenitiska stl pverkas av temperaturen samt i vilket tillstnd materialet befinner sig. Fr SS 2343 och SS 2333 i gldgat tillstnd ligger vrdena p ungefr samma niv fr de bda stlen. Genom kallbearbetning minskas koefficienten och d ngot mer fr SS 2333 A2-80 n fr SS 2343 BUMAX 88. Kallbearbetningsgraden ligger p ca 30%. Detta visas i bild 8.4.
8.15

Lngdutvidgningskoefficient mm x 10-6

fr SS 2343 och SS 2333 samt fr BUMAX 88 och A2-80 skruv

Lngdutvidgningskoefficienter

HLLFAsTHETskLAssER FR MUTTER

64

Muttrar i stlgrupperna A2 och A4 kallformas i dimensionsomrdena M 6 M 24 resp 1/4 UNC 1 UNC. De tillverkas i olika hllfasthetsklasser motsvarande dem fr skruvar och mrks p samma stt. Se avsnitt 8.11 och tabell 8.8 samt 8.2. Skruvar och muttrar kombineras s att de har samma hllfasthetsklass men muttrar av hgre klass kan alltid erstta muttrar av lgre klass.

14 20-100 20-200 20-400 20-300 Temp. omr C 20-500 20-600

SS 2343 SS 2333 BUMAX 88 A2-80

bild 8.4

hur

hrt skall man dra t?

9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 Frspnning och tdragningsmoment Frspnningsmetoder och frspnningsfrfarande Frdelning av tragningsmoment Faktorer som bestmmer tdragningsmoment Berkning av tdragningsmoment Frspnningsgrad Tabellernas anvndning 9.7.1 Omrkning fr olika friktionsfrhllanden 9.7.2 Omrkning fr vissa skruvtyper/muttertyper 9.8 tdragningsmoment fr stlskruvfrband 9.9 tdragningsmoment fr rostfria skruvfrband 9.10 Tabeller

9.1

FRspNNiNg OcH TDRAgNiNgsMOMENT

Fr att ett skruvfrband skall fungera riktigt och kunna motst stora statiska eller vxlande krafter under lng tid mste skruvarna frspnnas. Frspnningen skall normalt hllas p en sdan niv, att den av dragspnning och vridspnning sammansatta spnningen i skruven inte verskrider skruvmaterialets strckgrns. En anpassning till skruvens hllfasthet, rdande friktionsfrhllande och anvnd tdragningsmetod krvs alltid. Frspnningskraftens huvudsakliga uppgift r att klmma samman de hopfogade delarna. Den hindrar emellertid ocks skruven och muttern frn att lossna och stadkommer friktionskrafter mellan de hopfogade delarna, vilket kar motstndet mot tvrkrafter. Ett frband med hg frspnning blir mindre, lttare och billigare fr en given dragkraft och dessutom inte lika utmattningsknsligt som ett frband med lg frspnning. Den frspnning som man fr vid monteringen kan efter hand minska genom sttning hos det klmda materialet, dvs en del av den elastiska deformationen blir permanent. Srskilt stor r risken nr frbandet klmmer ver viskoelastiska material (packning av kork eller gummi, mlade ytor o d). Fr att frspnningen inte skall minska fr mycket br skruvfrbandet ha en viss klmlngd. Skruvens elastiska frlngning kan d motverka en del av sttningen.

BULTEN

65

Frbandets utformning har stor inverkan, men fr stumma frband kan man tillmpa regeln: klmlngden > gngdiametern, dock minst 20 mm.
9.2

Frdelning av tdragningsmomentet vid normala frhllanden.

Frspnning ca 10% Friktion i gnga ca 40% ca 50% Friktion mot anliggningsytor

FRspNNiNgsMETODER OcH FRspNNiNgsFRFARANDEN

Fr frspnning av ett skruvfrband kan olika frfaranden anvndas. Enklast r att dra p knn fr hand eller att anvnda en slende maskin utan momentstav. Detta ger dock ingen eller endast dlig styrning av frspnningskraften. Fr att erhlla en bestmd frspnningskraft i frbandet mste man anvnda andra frfaranden, beroende p vilka krav som stlls p frbandet i frga om frspnningsgrad, spridning hos frspnningskraft och lossningsrisk. Vanligast r frfaranden enligt momentstyrningsmetoden, dvs tdragning med ett givet vridmoment tdragningsmoment. Man anvnder d en momentnyckel eller en maskin med momentstyrning, t ex en slende maskin med en momentstav eller en segdragande maskin. Vill man utnyttja skruvfrbandet optimalt, anvnds metoder som frspnner skruven s mycket att den brjar komma in i det plastiska omrdet. Detta kan uppns med vridvinkelmetoden (moment-vinkelmetoden) eller med strckgrnsmetoden. Spridningen i frspnningskraften blir d betydligt mindre.

bild 9.1

9.4

FAkTORER sOM BEsTMMER TDRAgNiNgsMOMENTET

En regel som konstruktrer brukar flja, r att ingen del i konstruktionen fr belastas ver strckgrnsen. En viss skerhetsfaktor brukar ocks tillmpas. En mycket stor del, ca 40% av momentet, gr t fr att vervinna gngfriktionen, vilket resulterar i en stor vridspnning i skruven. Vridspnningen varierar med friktionsfrhllandena, men utgr mellan 10% och 30% av den totala spnningen. Effektivspnningen, som r sammansatt av dragspnningen och vridspnningen, fr hgst vara lika med strckgrnsen. Spnningen under kontinuerlig drift br dock inte verstiga frspnningen. Friktionen r beroende av skruvens, mutterns och anliggningsytornas (eventuella brickors) material, ytjmnhet eller ytbehandling, samt smrjningstillstnd. Gngans ytbeskaffenhet och anvndningen av lsvtska, ttningsmedel eller smrjmedel pverkar friktionen i gngan. Mlade anliggningsytor kan minska friktionen och ka frspnningen, men enligt vad som sagts inledningsvis, finns det ocks stor risk fr att frspnningen minskar efter hand genom sttning. Hnsyn mste ocks tas till oskerheten. Friktionskoefficienten r inte konstant, vilket ger spridningar i frspnningskraften. Framfrallt skruv- och mutterdragare, men ven momentnycklar, kan ge stora spridningar i det anbringade momentet. Momentet fr drfr inte vara s hgt, att effektivspnningen verskrider strckgrnsen hos skruven nr frspnningen blir som hgst.

I de fall d det stlls hga krav p skruvfrbandet eller d en personskada eller ett allvarligt maskinfel kan befaras om skruvfrbandet inte fungerar, mste frspnningsfrfarandet och frspnningsdata bestmmas genom praktiska prov.
9.3

FRDELNiNg AV TDRAgNiNgsMOMENTET

66

BULTEN

Syftet med tdragningen r att stadkomma en frspnningskraft. Strre delen av momentet gr dock t fr att vervinna friktion i gnga samt mot huvudet eller mutterns anliggningsyta. Under ogynsamma friktionsfrhllanden kanske endast ca10% av momentet blir ver fr att stadkomma frspnningskraften. Med effektiva smrjningsmetoder kan emellertid en strre del, men knappast mer n 20%, utnyttjas fr att stadkomma frspnning.

Med en momentnyckel av hg kvalitet kan man komma ned till 5% spridning hos momentet (ca 16% spridning i frspnningskraften under normala frhllanden). Vid anvndning av slende maskin med momentstav kanske man endast kan komma ned till en spridning hos momentet p 20% (ca 32% spridning i frspnningskraften under normala frhllanden). Under de senaste ren har segdragande maskiner kommit fram, vilka ger lika liten spridning hos momentet som en momentnyckel av hg kvalitet, dvs omkring 5%. Vid serietillverkning blir spridningen strre, men ett krav p hgst 15% spridning hos momentet br kunna stllas vid anvndning av segdragande maskin. Om frbandets funktion r viktig, mste man freskriva tdragningsmomentet och ange tolerans fr momentet eller ange frspnningsfrfarandet samt ven freskriva smrjningsfrhllandena. Skruvtypen eller muttertypen kan ocks pverka det tdragningsmoment som krvs. Exempelvis krver skruvar med snkhuvud och flnsskruvar strre moment n motsvarande skruvar vars huvud har plan undersida, eftersom anliggningsytan r strre. Fr pinnskruvar och stoppskruvar mste dremot momenten minskas, eftersom anliggningsyta saknas. Vid montering av gngande (gngformande) skruvar kan inte momenten enkelt berknas, eftersom skruvarna samtidigt stadkommer gngorna. Avsnitt 9.7.2 ger anvisning fr omrkning eller utprovning av tdragningsmomenten fr olika skruvtyper eller muttertyper.
9.5

Fr andra frfaranden eller andra friktionsfrhllanden och fr vissa skruvtyper eller muttertyper mste vrdena omrknas. Se avsnitten 9.7.1 och 9.7.2 Hur tabellerna skall anvndas beskrivs lngre fram, men frst ngot om den teoretiska bakgrunden. tdragningsmomentet (Mv) i tabellerna har berknats ur efterfljande formel. Den r en vidareutveckling av den formel som tyskarna Kellerman och Klein presenterade i mitten av 1950talet. Olika formler kan ge ngot olika resultat, men oftast har det strre betydelse hur mycket de anvnda berkningsvrdena avviker frn de verkliga frhllandena. -3 k Mv = ( d + P ) x As x s x 10 SF 1+ FFm De ingende faktorerna har fljande betydelse: Mv k SF FFm d P As s Rp0,2 ReL = tdragningsmomentet, Nm = faktor i momentekvationen (se det fljande) = frhllandet mellan effektiv- och dragspnning (se det fljande) = frspnningskraftens spridning vid tdragning = F x As = medelfrspnningskraften, N = skruvgngans ytterdiameter, mm = gngdelningen, mm = spnningsarean hos gngan, mm2. Se tabell 9.2 = allmn beteckning fr Rp0,2 eller ReL i formler, N/mm2 = frlngningsgrnsen vid 0,2% frlngning, N/mm2 = undre strckgrnsen, N/mm2

BERkNiNg AV TDRAgNiNgsMOMENTET
Skruvtypen/muttertypen Skruvens/mutterns gngdiameter Skruvens/mutterns hllfasthetsklass Friktionsfrhllandena tdragningsfrfarandet

Fr att bestmma ett tdragningsmoment mste man veta fljande: 1. 2. 3. 4. 5.

Faktorn k tar hnsyn till delningens och friktionens inverkan p momentet och skrivs i sin grundform: k=
BULTEN

Olika tabeller finns i facklitteraturen. Tabeller fr ett par vanliga frekommande frhllanden tdragning av obehandlade, an-oljade stlskruvfrband och av vaxade, rostfria skruvfrband med momentnyckel eller skruv-/mutterdragare med momentstyrning (momentspridningen max 5%) finns i tabell 9.2 9.4, sid 71 73.

d x tan ( + ' ) + D x 2 k u 2(d+P)

67

Tack vare geometriska samband och d man mestadels har samma friktionskoefficient i gnga och anliggningsyta, kan k i stllet skrivas: k= 0,161 x P + ( 0,583 x d + 0,5 x D ) 2 tot k d+P

P g d2

= gngdelningen, mm = friktionskoefficienten i gngan (se tabell 9.1) = skruvgngans medeldiameter, mm

En analys av k-vrdet vid olika gngdiametrar och friktionsfrhllanden visar att felen inte blir strre n omkring 5% om uttrycket slutligen frenklas till: k = 1,078 x tot + 0,0168 De ingende faktorerna har fljande betydelse: d2 ' Dk u tot = skruvgngans medeldiameter, mm = gngans stigningsvinkel = gngans friktionsvinkel (beroende p friktionskoefficienten g i gngan och erhlls ur tan ' = g) = anliggningsytans friktionsdiameter, mm = friktionskoefficient i anliggningsytan (se tabell 9.1). = vid moment-kraft-utbyte verksam friktionskoefficient (se tabell 9.1)

De ur formlerna erhllna vrdena p k och vid olika friktions koefficienter (dvs olika material, ytbeskaffenhet och smrjnings tillstnd) framgr av tabell 9.1. Vrdet p beror huvudsakligen p friktionskoefficienten i gngan (g) och har drfr i tabellen angetts vara oberoende av gngstorlek, liksom vrdet p k.
9.6

FRspNNiNgsgRAD

Frhllandet mellan frspnningen (F) och skruvens strckgrns eller frlngningsgrns (s) benmns frspnningsgrad och berknas ur formeln: De ingende faktorerna har fljande betydelse: F 1 F G = Fm = = F F SF s s 1+ FFm GF FFm Fs F s
S
F

= frspnningsgraden = F x As = medelfrspnningskraften, N = s x As = skruvens strckkraft, N = skruvens frspnning, N/mm2 = allmn beteckning fr Rp0,2 eller ReL i formler, N/mm2 = frspnningskraftens spridning vid tdragning, N (se tabell 9.1).

Faktorn tar hnsyn till den vridningsspnning som uppstr i skruven till fljd av gngfriktionen. Vridspnningen snker mjligheten att belasta en skruv axialt. Med hjlp av deviationsarbetshypotesen fr berkning av effektivspnning (jmfrelsespnning), erhlles:

e = = F

12 1+ 2 dA s

P + 1,155 x g x d2

De ingende faktorerna har fljande betydelse: e F

dA s

= effektivspnningen, som kan bli hgst = s N/mm2 = skruvens frspnning, N/mm2

BULTEN

4 AS/

= spnningsareans diameter, mm

Frspnningsgraden kan inte vljas fritt. Den mjliga frspnningen begrnsas bde av friktionsfrhllandet och av tdragningens oskerhet. Ett visst friktionsfrhllande och ett visst tdragningsfrfarande ger drfr en bestmd frspnningsgrad eftersom effektivspnningen inte tillts bli strre n nominella strckgrnsen (s). Frspnningsgraden (GF) fr olika friktionskoefficienter vid tdragning med momentnyckel eller skruv/mutterdragare med max 5% momentspridning framgr av tabell 9.1.

68

9.7

TABELLERNAs ANVNDNiNg

Fr att du lttare skall kunna bestmma tdragningsmomentet har vi tagit med tabeller med berkningsvrden, omrkningsfaktorer fr olika friktionsfrhllanden och utrknade tdragningsmoment fr vanligen frekommande frhllanden. Tabellerna gller fr skruvfrband med skruvar och muttrar som har plan, mot gngaxeln vinkelrt anliggningsyta med ytterdiametern ca 1,5 d (d = gngans nominella ytterdiameter). Fr annan anliggningsyta och fr gngande (gngformande) skruvar mste tdragningsmomentet omrknas enligt avsnitt 9.7.2. De tdragningsmoment som angetts i tabellerna r rekommendationer med erfarenhet frn monteringsfall och laboratorieprov. Vrdena kan anvndas fr allmnna monteringsfall dr man kan acceptera de spridningar av frspnningskraften som anges av SF / FFm i tabell 9.1. Stlls krav p noggrannare bestmd frspnningskraft, krvs provmonteringar fr det aktuella monteringsfallet. Det kan till och med visa sig ndvndigt att studera friktionen separat fr gnga och anliggningsyta, nr olika material kommer i kontakt. Det kan ocks krvas att man vljer speciella kombinationer av ytbehandlingar och smrjmedel fr att f nskade egenskaper. tdragningsmaskiner med speciella egenskaper kan ocks behvas. Krvs extremt hgt utnyttjande av skruvarna kan det bli ndvndigt att frspnna dem in i det plastiska omrdet. Detta stadkoms enligt vridvinkelmetoden (momentvinkelmetoden) eller enligt strckgrnsmetoden. Vid seriemontering anvnds datoriserade system enligt dessa metoder.
9.7.1

Av tabellen framgr ocks att frspnningsgraden (GF) kar frn 0,71 till 0,75 vid smrjning med molybdendisulfid, tack vare lgre vridspnning (lgre ) och lgre spridning hos frspnningskraften (SF), trots att momentet snks. Vljer man skruv och mutter som r obehandlade och torra istllet fr obehandlade och anoljade, medfr det att friktionen kar men trots det skall momentet minskas eftersom omrkningsfaktorn minskar frn 1.00 till 0,96. Sklet hrtill r att den hgre friktionen kar vridspnningen samtidigt som frspnningskraftens spridning kar. Drfr mste frspnningsgraden (GF) minskas s att effektivspnningen inte verskrider strckgrnsen (s). Frspnningsgraden ger allts vrdefull information om hur vl frbanden utnyttjas. Omrkningsfaktorn (C) r lika med 1.00 ven fr skruv och mutter av rostfritt stl som r vaxade, eftersom den sista momenttabellen avser denna kombination. Smrjning med olja eller emulsion istllet kar friktionen och frspnningskraftens spridning, vilket medfr att momentet skall minskas ven i detta fall (omrkningsfaktorn minskar frn 1,00 till 0,84). Annars skulle strckgrnsen (s) kunna verskridas.
9.7.2

OMRkNiNg FR VissA skRUVTypER/MUTTERTypER

Det tdragningsmoment som erhlls ur momenttabellerna 9.2-9.4 kan, efter eventuell omrkning till andra friktionsfrhllanden enligt avsnitt 9.7.1, ibland ven behva omrknas med hnsyn till skruvtypen eller muttertypen. Sdan omrkning krvs nr den skruv eller mutter, som man drar t, har en anliggningsyta vilken inte r plan och vinkelrt mot gngaxeln eller vars ytterdiameter vsentligt avviker frn storleken 1,5 d (d = gngans nominella ytterdiameter). Fr skruvar och muttrar med mera avvikande storlek eller avvikande form hos anliggningsytan ges rekommendationer fr omrkning av tdragningsmomentet i det efterfljande. Nr stor noggrannhet krvs, r det dock ndvndigt att faststlla moment/kraft-utbytet genom provning fr att kunna bestmma lmpligt tdragningsmoment. Fr montering av gngande (gngformande) skruvar kan inte heller momentet enkelt berknas, eftersom skruvarna samtidigt stadkommer gngorna och skruvformen d inverkar. Standarden SS 3392, som ingr i SMS handbok 517, ger anvisningar om hur mo-mentet kan bestmmas fr sdana skruvar. 69

OMRkNiNg FR OLikA FRikTiONsFRHLLANDEN

Tabell 9.1 innehller vrden som kan anvndas i formlerna vid berkning av tdragningsmoment. Dessutom finns i tabellen en omrkningsfaktor (C) som anvnds fr omrkning av tdragningsmoment hmtade ur vriga tabeller, s att det kan glla andra friktionsfrhllanden. Omrkningsfaktorn (C) r lika med 1,00 fr skruv och mutter av stl som r obehandlade (inte ytbehandlade) fre anoljning, eftersom de nrmast fljande tv momenttabellerna fr stlskruvsfrband avser denna kombination. Vid effektivare smrjning, t ex med molybdendisulfid (MoS2), minskar friktionen, varvid omrkningsfaktorn blir 0,86, dvs en snkning av tabellvrdet fr tdragningsmomentet med 14%.

BULTEN

Skruvar med snkhuvud P grund av anliggningsytans storlek och snkvinkeln fr dessa skruvar strre friktionskraft mot anliggningsytan och drfr mste tdragningsmomentet kas med ca 30%.
9.7.2.1

Flnsskruvar och flnsmuttrar ven dessa har strre anliggningsyta n vanliga skruvar och muttrar och drmed strre friktionsradie, varfr tdragningsmomentet mste kas med ca 10%.
9.7.2.2

I mnga fall anger tillverkarna av skruv- och mutterdragare att en maskin r lmplig fr en viss skruvdiameter. Den uppgiften r emellertid helt utan vrde fr anvndaren. Vad han mste veta r vilket momentintervall en maskin r anvndbar fr. Enligt exemplet var ett moment p 79 Nm lmpligt fr hllfast- hetsklass 12.9 och skruv M10. Ungefr samma moment, 81 Nm, krvs fr en skruv i hllfasthetsklass 8.8 med gngdiametern M12. I de tv fallen kan en maskin som ger 75 90 Nm vljas. Fljande exempel visar hur tabellerna kan utnyttjas: Sexkantsskruv M10 i hllfasthetsklass 8.8 och mutter i hllfasthetsklass 8 samt brickor med hrdhet min. 200 HB. Samtliga fstelement r blankfrzinkade och torra. Fr tdragningen skall en skruvdragare anvndas som har en instllbar momentstyrning med spridning max 5%. Ur momenttabellen erhlls tdragningsmomentet Mv = 47 Nm fr obehandlade, anoljade stlskruvfrband. Likas erhlls s = 640 N/mm2 och As = 58 mm2. Detta ger strckkraften: Fs = s x As = 640 x 58 N = 37120 N = 37,1 kN Ur tabellen 9.1 erhlls fljande berkningsvrden och omrkningsfaktor fr friktionsfrhllandet: SF / FFm = 0,29 GF = 0,62 C = 0,96

Stoppskruvar Vid montering av stoppskruvar behver ingen friktion mot ngon anliggningsyta vervinnas. Dremot mste underlagets motstnd mot skruvnden vervinnas. Skruvens ndutfrande och underlagets form (plan eller cylindrisk yta, frborrat hl etc) inverkar, men det moment som krvs r 50% - 70% av det som krvs fr vanliga skruvar. Stoppskruvar med spets krver det lgre momentet, medan stoppskruvar med fasad plan nde eller med skl har strre friktionsradie och krver drfr det hgre momentet.
9.7.2.3

Pinnskruvar Fr montering av pinnskruvsfrband krvs frst att godsnden dras fast i det gngade hlet och sedan att frbandets mutter dras t. Fr fastdragning av godsnden behver momentet inte vervinna friktion mot ngon anliggningsyta. Enligt vad som sagts om tdragningsmomentets frdelning, kan man d rkna med ungefr halva det moment som fordras vid frspnning av skruven genom tdragning av muttern.
9.7.2.4 9.8

Ingen omrkning med hnsyn till skruvtypen krvs. Detta ger: tdragningsmomentet = Mv x C = 47 x 0,96 Nm = 45 Nm Medelfrspnningskraften FFm = Fs x GF = 37,1 x 0,62 kN = 23kN Frspnningskraftens spridning S F=
BULTEN

TDRAgNiNgsMOMENT FR sTLskRUVFRBAND

Ett skruvfrband av stl i hllfasthetsklass 8.8 enligt SS-EN20898-1 och med gnga M10 krver enligt momenttabell 9.2 fr stlskruvfrband med metriska grovgngor ett tdragningsmoment som r 47 Nm. En kning av hllfastheten till klass 12.9 kar momentkravet till 79 Nm. Ett skruvfrband i den lgsta medtagna hllfasthetsklassen 4.6 krver 17 Nm fr M10, vilket r mindre n 1/4 av vad som krvs fr hllfasthetsklass 12.9. Hrav framgr hur viktigt det r att anpassa momentet efter hllfasthetsklassen och inte enbart efter skruvdiametern. 70

SF FFm

x FFm = 0,29 x 23 kN = 6,7 kN

9.9

TDRAgNiNgsMOMENT FR ROsTFRiA skRUVFRBAND

9.10

TABELLER

Fr att rostfria skruvar (inklusive s k syrafasta skruvar) skall kunna frspnnas erfordras effektiv smrjning annars skr gngorna ihop. Hllfasthetsvrdena enligt SS-ISO 3506-1 fr rostfria skruvar verensstmmer inte med dem fr vanliga stlskruvar. En srskild momenttabell 9.4 har drfr tagits med fr rostfria skruvfrband. Momentvrdena r dr utrknade fr produkter som r vaxade, vilket anses vara ett normalt tillstnd. Se ocks kapitel 8.12. Det br ppekas att slende maskiner inte fr anvndas vid tdragning av rostfria frband. Frspnningsgraden vid detta tillstnd anvnds vid jmfrelse med andra friktionsfrhllanden. Se tabell 9.1. Smrjning med molybdendisulfid (MoS2) ger liknande friktionsfrhllande som vaxning. Fljande exempel visar hur tabellen kan utnyttjas: En sexkantsskruv M 10 i hllfasthetsklass A4 80 frspnns med vaxad mutter i samma hllfasthetsklass. tdragningen utfrs med momentnyckel p muttern. Ur momenttabell 9.4 erhlls tdragningsmoment Mv = 44 Nm, fr vaxade rostfria skruvfrband. Likas erhlls s = 600 N/mm2 As = 58 mm2. Detta ger strckkraften Fs = s x As = 600 x 58 N = 34800 N = 34,8 kN. Ur tabell 9.1 erhlls fljande berkningsvrden och omrkningsfaktor fr friktionsfrhllandet: SF / FFm = 0,23 GF = 0,65 C = 1,00 Ingen omrkning med hnsyn till skruvtypen krvs. Detta ger: tdragningsmomentet = Mv x C = 44 x 1,00 Nm = 44 Nm Medelfrspnningskraften FFm = FS x GF = 34,8 x 0,65 kN = 22,6 kN
BULTEN

Avsnittet innehller en hjlptabell med berkningsvrden och omrkningsfaktorer samt momenttabeller.

Tabellfrteckning: Tabell 9.1 Berkningsvrden och omrkningsfaktorer fr olika friktionsfrhllanden.

Tabell 9.2 tdragningsmoment I Nm fr obehandlade anoljade stlskruvfrband. Metriska grovgngor. Tabell 9.3 tdragningsmoment i Nm fr obehandlade anoljade stlskruvfrband. Metriska fingngor. Tabell 9.4 tdragningsmoment fr vaxade rostfria skruvfrband. Metriska grovgngor.

Frspnningskraftens spridning SF SF = x FFm = 0,23 x 22,6 kN = 5,2 kN FFm

71

tabell 9.1 berkningsvrden OcH OMrkningsfaktOrer (c) fr Olika friktiOnsfrHllanden (tdragning Med MOMentnyckel eller skruv/Mutterdragare Med MOMentstyrning. MOMentspridningen MaX 5%). Material, ytbeskaffenhet 1) Skruv Mutter eller godsgnga Stl, obeh Stl, obeh Smrjningstillstnd tot g u 0,14 0,125 0,10 0,06 0,125 0,10 0,08 0,06 0,14 0,10 0,06 0,125 0,14 0,14 0,14 0,20 0,14 0,06 0,16 0,20 0,14 0,10 0,06 0,14 0,20

FF Fm
0,29 0,16 0,16 0,11 0,29 0,16 0,11 0,11 0,29 0,16 0,11 0,23 0,29 0,29 0,16 0,29 0,16 0,11 0,29 0,29 0,16 0,16 0,11 0,23 0,29

GF

C3)

torr olja MoS2 vax torr olja MoS2 vax torr olja/emulsion vax olja/emulsion gleitmo602 eller gleitmo603 olja (leveranstillstnd) torr olja/emulsion vax olja/emulsion torr olja emulsion vax vax olja/emulsion

0,168 0,152 0,125 0,082 0,152 0,125 0,103 0,082 0,168 0,125 0,082 0,152 0,168 0,168 0,168 0,232 0,168 0,082 0,189 0,232 0,168 0,125 0,082 0,168 0,232

1,24 1,21 1,15 1,08 1,21 1,15 1,11 1,08 1,24 1,15 1,08 1,21 1,24 1,24 1,24 1,41 1,24 1,08 1,29 1,41 1,24 1,15 1,08 1,24 1,41

0,62 0,71 0,75 0,83 0,64 0,75 0,81 0,83 0,62 0,75 0,83 0,67 0,62 0,62 0,69 0,55 0,69 0,83 0,60 0,55 0,69 0,75 0,83 0,65 0,55

0,96 1,00 0,86 0,63 0,90 0,86 0,77 0,63 0,96 0,86 0,63 0,94 0,96 0,96 1,07 1,17 1,07 0,63 1,04 1,17 1,07 0,86 0,63 1,00 0,84

Stl, fos

Stl, fos eller obeh

Stl, fzb, fzy eller fzm

Stl, fzb, fzy, fzm eller obeh Lttmetall

Stl ZIB Stl, fzv

Stl ZIB eller obeh Stl, fzv eller obeh

Stl, epoxi

Lttmetall Stl, epoxi eller obeh

2)

Rostfritt stl

Rostfritt stl eller lttmetall

2)

1) Obeh = obehandlad, fos = fosfaterad, fzb = elfrzinkad + blankkromaterad, fzy = elfrzinkad + gulkromaterad, fzm = mekaniskt frzinkad, ZIB = zink/jrn med svart kromatering, fzv = varmfrzinkad, epoxi = belggning baserad p epoxiharts 2) Rostfritt stl omfattar liksom i SS-ISO 3506-1 ven s k syrafast stl.

3) Omrkningsfaktorn C vid omrkning av tdragningsmomentet till ett annat material, annan ytbehandling eller annat smrjningstillstnd har satts till 1,00 fr obehandlad, anoljad skruv och mutter av stl samt fr vaxad skruv och mutter av rostfritt stl. Momenten i efterfljande tabeller avser dessa kombinationer. Man kan ltt rkna om dem till andra kombinationer genom att multiplicera med den faktor C som enligt tabellen d gller.

72

BULTEN

tabell 9.2 tdragningsMOMent (Mv) i nm fr ObeHandlade, anOljade stlskruvfrband vid anvndning av MOMentnyckel eller skruv/Mutterdragare Med MOMentstyrning. (MOMentspridningen MaX 5%). Metriska grOvgngOr. Gnga d P M mm mm 1,6 1,6 0,35 1,8 1,8 0,35 2 2 0,4 2,2 2,2 0,45 2,5 2,5 0,45 3 3 0,5 3,5 3,5 0,6 4 4 0,7 4,5 4,5 0,75 5 5 0,8 6 6 1 7 7 1 8 8 1,25 10 10 1,5 12 12 1,75 14 14 2 16 16 2 18 18 2,5 20 20 2,5 22 22 2,5 24 24 3 27 27 3 30 30 3,5 33 33 3,5 36 36 4 39 39 4 42 42 4,5 45 45 4,5 48 48 5 52 52 5 56 56 5,5 60 60 5,5 64 64 6 68 68 6 72 72 6 76 76 6 80 80 6 85 85 6 90 90 6 95 95 6 100 100 6 s = ReL eller Rp0,2 N/mm2 nominellt
k SF 1+ FFm x s N/mm2

As mm2 1,27 1,70 2,07 2,48 3,39 5,03 6,78 8,78 11,3 14,2 20,1 28,9 36,6 58 84,3 115 157 192 245 303 353 459 561 694 817 976 1121 1306 1473 1758 2030 2362 2676 3055 3460 3889 4344 4948 5591 6273 6995

4.6 0,065 0,096 0,13 0,17 0,26 0,46 0,73 1,1 1,6 2,2 3,7 6,1 8,9 17 30 48 74 103 144 194 249 360 492 663 855 1100 1360 1690 2040 2620 3270 4050 4900 5910 7060 8340 9770 11800 14000 16600 19400 240 26,16

Hllfasthetsklass enligt SS-EN 29898-1 5.8 8.8 10.9 0,10 0,17 0,24 0,16 0,25 0,36 0,22 0,35 0,49 0,29 0,46 0,64 0,44 0,70 0,98 0,77 1,2 1,7 1,2 1,9 2,7 1,8 2,9 4,0 2,6 4,1 5,8 3,6 5,7 8,1 6,1 9,8 14 10,1 16,1 23 15 24 33 29 47 65 51 81 114 80 128 181 123 197 277 172 275 386 240 385 541 324 518 728 416 665 935 600 961 1350 819 1310 1840 1100 1770 2480 1420 2280 3210 1830 2930 4120 2270 3640 5110 2820 4510 6340 3400 5450 7660 4370 6990 9830 5440 8710 12200 6750 10800 15200 8170 13100 18400 9860 15800 22200 11800 18800 26500 13900 22200 31300 16300 26100 36600 19600 31400 44200 23400 37400 52700 27600 44200 62200 32300 51700 72700 400 640 900 43,60 69,76 98,10

12.9 0,29 0,43 0,58 0,77 1,2 2,1 3,3 4,9 7,0 9,7 17 27 40 79 136 217 333 463 649 874 1120 1620 2210 2980 3850 4940 6140 7610 9190 11800 14700 18200 22000 26600 31800 37500 44000 53000 63200 74600 87300 1080 117,72

73

tabell 9.3 tdragningsMOMent (Mv) i nm fr ObeHandlade, anOljade stlskruvfrband vid anvndning av MOMentnyckel eller skruv/Mutterdragare Med MOMentstyrning. (MOMentspridningen MaX 5%). Metriska fingngOr. Gnga M 2 x 2,2 x 2,5 x 3 3,5 4 4,5 5 6 8 10 10 12 12 14 16 18 20 22 24 27 30 33 36 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 0,25 0,25 0,25 0,35 0,35 0,5 0,5 0,5 0,75 1 1,25 1 1,5 1,25 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 2 2 2 2 3 d mm 2 2,2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 6 8 10 10 12 12 14 16 18 20 22 24 27 30 33 36 P mm 0,25 0,25 0,25 0,35 0,35 0,5 0,5 0,5 0,75 1 1,25 1 1,5 1,25 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 2 2 2 2 3 As mm2 2,45 3,03 3,70 5,60 7,90 9,79 12,8 16,1 22,0 39,2 61,2 64,5 88,1 92,1 125 167 216 272 333 384 496 621 761 865 4.6 0,14 0,19 0,28 0,49 0,80 1,2 1,7 2,3 3,9 9,2 18 19 31 32 51 76 110 153 205 261 376 520 697 883 240 26,16 Hllfasthetsklass enligt SS-EN 20898-1 5.8 8.8 10.9 0,24 0,32 0,46 0,82 1,3 1,9 2,8 3,9 6,5 15 30 31 52 53 84 127 184 255 341 435 627 866 1160 1470 400 43,60 0,38 0,52 0,74 1,3 2,1 3,1 4,5 6,2 10 25 48 49 83 85 135 204 294 408 546 696 1000 1390 1860 2350 640 69,76 0,54 0,73 1,0 1,8 3,0 4,3 6,3 8,7 15 35 68 70 117 120 190 287 413 574 768 979 1410 1950 2610 3310 900 98,10 12.9 0,65 0,87 1,2 2,2 3,6 5,2 7,5 10 17 42 81 84 140 144 228 344 496 688 921 1170 1690 2340 3130 3970 1080 117,72

s = ReL eller Rp0,2 N/mm2 nominellt k SF 1+ FFm x s N/mm2

74

BULTEN

tabell 9.4 tdragningsMOMent (Mv) i nm fr vaXade rOstfria (ven syrafasta) skruvfrband vid anvndning av MOMentnyckel eller skruv/Mutterdragare Med MOMentstyrning. MOMentspridningen MaX. 5%. Metriska grOvgngOr. Gnga M 1,6 2 2,5 3 3,5 4 5 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 27 30 33 36 39 d mm 1,6 2 2,5 3 3,5 4 5 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 27 30 33 36 39 P mm 0,35 0,4 0,45 0,5 0,6 0,7 0,8 1,0 1,25 1,5 1,75 2 2 2,5 2,5 2,5 3 3 3,5 3,5 4 4 As mm2 1,27 2,07 3,39 5,03 6,78 8,78 14,2 20,1 36,6 58 84,3 115 157 192 245 303 353 459 561 694 817 976 50 0,057 0,11 0,23 0,41 0,64 1,0 1,9 3,3 7,8 15 27 43 65 91 127 171 220 318 434 585 755 969 210 Hllfasthetsklass enligt SS-ISO 3506-1 Austenitiska (A) Ferritiska (F) och martensitiska (C) 70 80 45 50 60 70 0,12 0,25 0,50 0,87 1,4 2,0 4,1 7,0 17 33 57 91 140 195 273 367 472 682 930 1250 1620 2080 450 0,16 0,33 0,66 1,2 1,8 2,7 5,4 9,3 22 44 76 121 187 260 364 490 629 909 1240 1670 2160 2770 600 0,068 0,14 0,28 0,48 0,76 1,1 2,3 3,9 9,3 18 32 51 78 108 152 204 262 379 517 697 899 1150 250 0,11 0,22 0,45 0,79 1,3 1,9 3,7 6,3 15 30 52 83 127 178 249 335 430 621 848 1140 1470 1890 410

80 0,17 0,35 0,70 1,2 2,0 2,9 5,8 9,9 24 47 82 130 199 277 388 523 671 969 1320 1780 2300 2950 640

s = ReL eller Rp0,2 N/mm2 nominellt k SF 1+ FFm x s N/mm2

23,10

49,50

66,00

27,50

45,10

70,40

BULTEN

75

varfr
10.1 10.2 10.3 10.4 10.5

Brister det?

10

Statiskt brott Brott vid fr hg axialkraft Vridbrott vid fr hg frspnning Torsionsbrott Utmattningsbrott 10.5.1 Pulserande axialkraft vid hg frpnning 10.5.2 Pulserande axialkraft vid lg frspnning 10.5.3 Pulserande drag- och bjpknning 10.5.4 Ensidig bjpknning 10.5.5 Vxlande bjpknning 10.6 Vtefrsprdningsbrott

10.1

sTATiskT BROTT

Det kan finnas flera orsaker till att ett skruvfrband gr snder. Vid statisk belastning, dvs ren dragpknning utan ngra sidokrafter, kan brottet se ut p ngot av nedanstende tre vis.

A B C A - Muttern r fr svag i frhllande till skruven och mutterns gngor skjuvas av. B - Muttern r starkare n skruven, men fr lg, och skjuvar d av skruvens gngor. C - Muttern r starkare n eller jmnstark med skruven och har dessutom tillrcklig hjd fr att f skruven att brista. Detta r den brottyp man vill ha eftersom bitarna gr isr och brottet ltt upptcks. I de andra fallen kan muttern hnga kvar p frbandet och man upptcker kanske inte att det r snder.

bild 10.1

76

BULTEN

10.2

BROTT ViD FR Hg AxiALkRAFT

10.5

UTMATTNiNgsBROTT

Hr visas hur skruven frlngts och kontraktion intrtt innan skruven brustit. Tvrsnittet uppvisar ven ett typiskt segt brottutseende. Eftersom belastningen varit hgre n den berknade blir botemedlet att antingen ka antalet skruv eller att ka deras storlek, alternativt vlja en hgre hllfasthetsklass.

bild 10.2

Utmattningsbrott kan frekomma i ett flertal olika former och alla har sitt karaktristiska utseende. Gemensamt fr dem alla r ett mer eller mindre vl utvecklat musselskalsutseende. Den typiska musselstrukturen i brottytan framgr av bild 10.5. Brottet har bild 10.5 uppsttt genom att utmattningspknningen pulserat runt en medelspnning varigenom en linjestruktur utvecklats.
10.5.1

pULsERANDE AxiALkRAFT ViD Hg FRspNNiNg

10.3

VRiDBROTT ViD FR Hg FRspNNiNg

Om skruven utsatts fr varierande dragbelastningar utan sidospnningar fr man en brottyta med ett utseende enligt denna bild. Brottytan bestr av tv omrden; en ringformad med gr finkornig struktur och en central med grvre struktur, d ytan blivit s liten att den ej kunnat st emot belastningen, utan bild 10.6 brustit tvrt av. Botemedlet blir konstruktionsndring, styvare klmt gods eller vergng till skruv med nedsvarvat liv, s k tjstamskruv. Drigenom erhller man ett bttre frhllande mellan de klmmande och klmda delarnas fjderkonstanter men samtidigt lgre frspnningskraft.
10.5.2

Har frbandet utsatts fr fr hg frspnning vid tdragning fr man ett brott med vidstende utseende. Det knns igen p den svaga spiralstrukturen i brottytan och att brottet alltid sker i den gngade delen av skruven. Botemedlet kan vara bttre kontroll av tdragningsmomentet.

bild 10.3

10.4

TORsiONsBROTT

pULsERANDE AxiALkRAFT ViD Lg FRspNNiNg

BULTEN

Vid ett rent torsionsbrott har skruven vridits av utan frspnning. Ett sdant brott kan intrffa vid fr lng skruv, d skruvnden fastnat i ett gngat bottenhl. Brottytan r glnsande och har spiralstruktur. Botemedlet blir att rkna om frbandet och dimensionera det bttre.

bild 10.4

Skruven p denna bild har brustit pga en pulserande dragpknning, men under en lgre frspnning. Brottytans utseende skiljer sig frn den fregende skruvens, men i bgge fallen intrffade brottet i den frsta brande gngan. Botemedlet blir detsamma som i fregende fall. Man kan dessutom hja utmattningshllfastheten genom att rulla gngan efter seghrdningen och ocks se till att anliggningsytorna r s slta som mjligt fr att undvika mikrosttningar i frbandet.

bild 10.7

77

10.5.3

pULsERANDE DRAg- OcH BjpkNNiNg

10.6

VTEFRspRDNiNgsBROTT

Har skruven utsatts fr en pulserande dragbelastning och dess-utom fr en verlagrad bjbelastning fr brottet detta utseende. Vid sidan av den centrala grvre brottytan kan man urskilja tv grzoner.
bild 10.8

Har skruven blivit felhrdad eller ej blivit anlpt kan s k sprdbrott intrffa. Skruven r d fr hrd och brottet intrffar rakt av utan frlngning ungefr p samma stt som man bryter av en glasstav. Likartade brottyper kan intrffa vid vtefrsprdning d korrekt vteutdrivning ej skett eller utfrts fr sent efter den elektrolytiska ytbehandlingen. Det r svrt att kunna kontrollera om vte trngt in i materialets korngrnser. Man anvnder vanligtvis ett frspnningsprov d man lter skruven sitta i frspnt tillstnd i minst 48 timmar och med en spnning som ligger nra skruvens strckgrns. Om skruven efter denna tid p nytt belastas med inspnningsmomentet utan att brista anses skruvpartiet vara fritt frn skadligt vte. Bilden nedan visar hur sprdbrott kan se ut.

10.5.4

ENsiDig BjpkNNiNg

Om belastningen varit ensidig kan man f en pulserande bjbelastning som kan leda till detta brottutseende.

bild 10.9 10.5.5

VxLANDE BjpkNNiNg
bild 10.11

Om bjpknningen vxlat frn den ena sidan till den andra, fr man ett brott enligt bild 10.10. Slutbrottet intrffar d mitt i skruven och utmattningsbrottet kan vara finkornigt eller musselartat. Botemedlet mot bjutmattning r omkonstruktion genom att man infr avlastningsorgan som tar upp bjpknningarna innan de gr in i skruvfrbandet. Dessutom skall man ha bttre ytjmnhet hos de klmda delarna och bttre elasticitetsfrhllande mellan klmda och klmmande delar i frbandet. 78

Botemedel mot sprdbrott p hghllfasta skruvar kan, frutom rtt vrmebehandling, vara att anvnda mekanisk frzinkning eller annan typ av ytbehandling, t ex POLYSEAL, som utesluter nrvaron av vte.

bild 10.10

BULTEN

Bildmaterialet p sid 75-76 r hmtat ur SCHRAUBEN VADEMECUM av D. Blume / K. H. Illner, utgiven av Bauer & Schaurte Karcher GMBH.

11

vad

finns och nr anvnda?

BULTEN, teknikens spegel PPK Historien bakom en akronym Envgssystemet BULTENS stansmutter, BUFO Pierce Nut 11.4.1 Egenskaper 11.4.2 Dimensioner 11.4.3 Installation 11.5 Trilobulra gngpressande skruvar 11.5.1 Tv stt att gra godsgngor och montera skruv 11.5.2 Huvudformer 11.5.3 Gngor 11.5.4 Olika hrdningar 11.5.5 Hlrekommendationer 11.5.6 Montering och hllfasthet 11.5.7 Kvalitet 11.5.8 Anvndningsomrden 11.5.9 Egenskaper 11.5.10 EXTRUDE-TITE 11.6 PLASTITE fr gngformning i plast 11.6.1 Gngor 11.6.2 Hrdning 11.6.3 Hlrekommendationer 11.6.4 Montering 11.6.5 Kvalitet 11.6.6 Frdelar 11.6.7 Resultat frn prov med PLASTITE skruvar 11.7 REMFORM fr gngning i plast 11.7.1 Gngor 11.7.2 Hllfasthet 11.7.3 Rekommenderade hl 11.7.4 Montering 11.7.5 Kvalitet 11.7.6 REMFORM erbjuder 11.7.7 Resultat frn prov med REMFORM skuvar 11.7.8 Anvndningsomrde 11.8 REMFORM F fr skruvning i metaller 11.9 Skring av skruvfrband 11.9.1 FS lsmutter 11.9.2 BUFO LOC 11.9.3 POWERLOK 11.9.4 KLEERLOK (variant av POWERLOK) 11.9.5 ESLOK Skruv med plastbelggning 11.10 TORX 11.11 TORX PLUS 11.10.1 Egenskaper i jmfrelse 11.11.1 Geometri 11.10.2 Vridhllfasthet hos TORX mejselspetsar 11.11.2 Vridhllfasthet hos TORX PLUS mejselspetsar 11.10.3 Livslngd 11.11.3 Utmattningshllfasthet 11.10.4 Ergonomi 11.11.4 TORX PLUS frdelar 11.10.5 Lg PPK 11.11.5 AUTOSERT 11.10.6 Huvudformer 11.11.6 Jmfrelse mellan TORX och TORX PLUS 11.10.7 TORX p specialskruvar 11.11.7 Tillverkare och verktygsdistributrer 11.1 11.2 11.3 11.4

BULTEN

79

11.1

BULTEN, TEkNikENs spEgEL

BULTENS produkter har i alla tider speglat teknikens utveckling. Under den epok d vi byggde lokomotiv, ngbtar och broar, tillverkade BULTEN de nitnaglar som varmnitades fr att hlla ihop konstruktionerna. D vi reste jttestaket av telefonstolpar i landskapet, gjorde BULTEN linjesmide och isolatorkrok. D rallarna drog genom landet, gjorde BULTEN rlsspik och rtalsspik t SJ. D Volvo brjade rulla, tillverkade BULTEN skruvar som hette BUFO 55, BUFO 60 och BUFO 80 t de svenska bilfabrikerna. Och s har det fortsatt: Stlfackverk Flyget Off-shore Krnenergi = = = = friktionsfrband och envgsfrband titanskruv och specialskruv rostfri och syrafast specialskruv omagnetiska specialprodukter frn BULTEN STAINLESS = miniatyrskruv frn BULTEN MICRO = specialprodukter frn BULTEN AUTOMOTIVE

Fretagen letade febrilt efter processer och produkter som kunde snka tillverkningskostnaderna, inte minst i monteringsprocessen. Det var under 60-talet som skruv och mutter med frmonterad bricka s k SEMS och KEPS utvecklades och begreppet In-Place-Cost (IPC) myntades.

bild 11.1

Exempel p SEMS-skruv

Exempel p KEPS-mutter

bild 11.2

I slutet av 60-talet vertog BULTEN begreppet, frsvenskade det till P-Platsen-Kostnad (PPK) och utvecklade det till en hel applikations- och produktutvecklingsfilosofi. Man koncentrerade sig p monteringsprocessen inom industrin och utvecklade eller vertog en hel del produkter som innebar kostnadsbesparingar p ett eller annat stt. Till en brjan var det trgt att vinna frstelse fr att man kunde spara pengar p s enkla detaljer som fstelement. Inkpen av dessa gjordes ofta av den yngste och minst erfarne p inkpsavdelningen. Enklaste sttet fr honom att visa framftterna och spara pengar t bolaget, var att kpa billigt. PPKprodukterna var ofta dyra i inkp men billiga i monteringen, men det angick ju inte inkparen. Frst d det blev krngel p verkstadsgolvet frstod man betydelsen av PPK och sakteligen svngde det ver till dessa produkters frdel. Nr analyserna visade att endast 15% av en produkts monteringskostnad utgjordes av fstelementets inkpspris medan resterande 85% bestod av en massa kringkostnader insg man vrdet med PPKbegreppet.
Konstruktion Underhll Kontroll Montering Rengring
BULTEN

Elektronik Bilindustrin

Inom BULTEN kan vi erbjuda en mngd produkter fr de mest skilda ndaml. Det finns en uppsj av olika fstelement p marknaden och att redogra fr alla r en omjlighet. Vi fr drfr nja oss med att redovisa en del av de fstelement som finns hos BULTEN och kommer d att lgga stor vikt vid de produkter som kan innebra besparingar p olika stt fr anvndarna, men brjar med en presentation av PPK-begreppet.
11.2

Inkp Lagring

ppk HisTORiEN BAkOM EN AkRONyM

PPK

Transport Plocka och Placera (PoP)

Det brjade redan under 1930-talet d Amerika drabbades av ett av landets vrsta ekonomiska bakslag Wall Street-kraschen, som ven pverkade den europeiska ekonomin. 80

Gngning

Hltagning

bild 11.3

Numera r det uppenbart att leverantrerna mste kunna erbjuda applikationsservice t sina kunder. Det r inte ovanligt att serisa underleverantrer skaffar sig egna applikationscentra och funktionsprovningslaboratorier fr att kunna leva upp till begreppet First Class Supplier. BULTEN var pionjr inom detta omrde, vilket framgr av den fljande produktpresentationen. PPK-tnkandet har spritt sig till mnga andra omrden, produkter och processer, vilket framgr av bifogade hftet PPK ett stt att tnka. Dr kan lsaren f associationer till egna tillmpningar och besparingar.
11.3

11.4

BULTENs sTANsMUTTER, BUFO piERcE NUT

Denna runda stansmutter utvecklades frst i Japan fr anvndning inom dess bilindustri. Nr den svenska bilindustrin brjade visa intresse fr muttern brjade BULTEN AUTOMOTIVE tillverka den i sin Kalixfabrik. I det fljande redovisas produkten och dess anvndning i korthet. Dessutom finns det en fyllig broschyr p engelska. Frmsta anledningen till att muttern lanserades var, frutom efterfrgan, att den passade vl in i fretagets PPK-tnkande.
11.4.1

bild 11.5

ENVgssysTEMET

EgENskApER

Envgssystemet utvecklades ursprungligen fr att underltta och effektivisera monteringen av kraftledningsstolpar. Genom hrd vind, isbark eller andra orsaker, kommer kraftledningarna i vibration som fortplantas till kraftledningsstolparna, vars skruvfrband d kan skaka loss. Genom att krnsl den ut-stickande skruvgngan efter det att muttern monterats, frhindrade man visserligen muttern frn att ramla bort, men man hade ingen annan kontroll av frspnningen i frbandet n att sl med en slgga p fackverket. Rattlade skruven, var frspnningen borta. Man utvecklade drfr en helmetallisk tjock lsmutter i varmfrzinkat utfrande, men upptckte att man d tvingades hlla mot p skruvhuvudet, eftersom mutterna gick trgt p skruvgngan genom sin friktionslsning. Detta var bde obekvmt och ganska farligt vid montering p hg hjd. Efter tskilligt funderande lstes problemet genom att frse skruvnden med ett nyckeltag som man kunde gripa om medan muttern skruvades fast. Systemet krvde att ett srskilt verktyg utvecklades och hela systemet kom att kallas fr BUFO Grip. Det anvnds inte bara fr kraftledningsstolpar utan har blivit populrt inom andra omrden d man har svrt att applicera ett mothll p skruvhuvudet, t ex inom bilindustrin.

Jmfrt med svetsmutter uppvisar stansmuttern frdelar genom att man: sparar p eltgngen slipper rkutveckling undviker svetsstnk, som kan krva gngrensning av muttern undviker mellanlager mellan press- och svetsstationerna minskar ledtiderna undviker besvr vid ytbelagd plt fr en skrare orientering av muttern mot plt och bttre rtvinklighet varigenom snedmontering undviks. I frhllande till fyrkantiga stansmuttrar erhlles ven andra frdelar: enklare matning och mindre risk fr att muttrarna fastnar i matarrnnan jmnare tryckfrdelning mellan mutter och plt inga spnningskoncentrationer pga skarpa hrn minskad risk fr spnningssprickor i plten. Kombinerar man ogngad stansmutter med gngpressande skruv, typ TAPTITE II eller DUO-TAPTITE, erhlles ytterligare snkt PPK tack vare att man: minskar risken fr korsgngning slipper plugga eller maskera mutterhlen slipper rensa gngorna efter lackering eller annan efterbehandling av ytorna erhller ett skakskert frband undviker extra lselement. Ytterligare en frdel med BULTENS system fr runda stansmuttrar r att kunna installera med konstant kraft med hjlp av en gasfjder. Se bild 11.10. Systemet garanterar rtt vridmotstnd, genomdragningskraft och losstryckningskraft, oberoende av variationer i den aktuella plttjockleken.

bild 11.4

BULTEN

Hylsa som hller mot skruvnden.

81

11.4.2

DiMENsiONER

Muttrarna frekommer i gngstorlekarna M5 till och med M10 med dimensioner enligt nedanstende tabell.
h 20 - 30 2 x 90 120 d3 d2 D d5 d1 d4 Mrkning
1)

k tnder

Tnder

h1 +0,1 1,1 -0,2 h2

A 0,5 max

24 tnder 2IT13 A bild 11.7

bild 11.6

tabell 11.1 Mtt OcH tOleranser Gnga h min max d1 min max d2 d3 min max d4 min max d5 k, antal Plt h1 tjocklek min max 0,55 1,2 (1,2) 1,6 (1,6) 2,0 Plttjocklek 0,55 - 1,2 (1,2) - 1,6 (1,6) - 2 (2) - 3 M5 5,85 6,15 14,4 14,6 6 8,3 8,6 11,6 11,9 6 36 h2 min 0,25 0,85 1,25 max 0,55 1,15 1,55 min 4,3 3,7 3,3 max 4,7 4,1 3,7 M6 5,85 6,15 14,4 14,6 7 8,3 8,6 11,6 11,9 7 36 h1 min 0,25 0,85 1,25 max 0,55 1,15 1,55 min 4,3 3,7 3,3 Gnga h min max d1 min max d2 d3 min max d4 min max d5 k, antal Plt tjocklek min max 0,65 1,2 (1,2) 1,6 (1,6) 2,0 (2) 3,0 M8 16,4 16,6 9,5 10,8 11,1 13,9 14,2 9 45 h min 6,85 6,85 6,85 7,85 max 7,15 7,15 7,15 8,15 M10 9,85 10,15 19,9 20,1 11 13,8 14,1 16,9 17,2 11 60 h1 max 5,6 5,1 4,7 5,1 min max

h2 max 4,7 4,1 3,7

h1

h2

h2 min max

Mrkning

82

BULTEN

. .. ... ....

1) Mrkningssystemet utvisar fr vilken plttjocklek muttern r lmplig.

min max min 0,35 0,65 5,2 0,85 1,15 4,7 1,25 1,55 4,3 1,85 2,15 4,7

1,25 1,85

1,55 2,15

7,3 6,7

7,7 7,1

Gasfjder 11.4.3

iNsTALLATiON

BULTENS stansmutter matas in i vertygshuvudet genom matarslangen (a). Nr pressen tervnt till sitt utgngslge och alla fregende funktioner fr den aktuella operationen har fullfljts, dras luftcylindern (b) automatiskt tillbaka s att pelaren (c) gr det mjligt fr stansen (d) att rra sig nedt och drigenom f en ny stansmutter att matas fram till stanshuvudet. Ett avknningsorgan (e), placerat i stanshuvudet, kontrollerar att muttern hamnat i rtt lge. Monteringsprocessen brjar med att det vre pressverktyget rr sig vertikalt nedt. Vid kontakten med plten, pressar stansen (f) stansmuttern (g) ned i plten (h) och mot stansdynan (i). Stansmuttern stansar nu hlet i plten medan skrotbiten faller genom hlet i dynan. Samtidigt pressar dynans ringformade krage in pltmaterialet i stansmutterns cirkulra och lttrade frdjupning i dess anliggningsplan varvid ett permanent och skert frband erhlles.
c

Verktyg med gasfjder fr konstant presskraft.

b e a

f bild 11.8

Mutterns monteringssekvens framgr av nedanstende bilder.

f g h

i bild 11.9

BULTEN

83

Tryckluft

bild 11.11

Nm 100

kN 10

bild 11.12 50 5

Muttrarnas matning kan ske antingen genom tryckluftsmatning i slang bild 11.11 eller med en vibrationsmatare bild 11.12. Val av matningssystem avgrs av utrymmet vid monteringsstationen. Hllfasthetsmssigt uppfyller muttrarna kraven fr hllfasthetsklass 8 enligt SS-EN 20898-2. Muttrarna r lmpliga att anvnda i plt med tjocklekar frn 0,55 till 3 mm och med brottgrnsen Rm max 400 N/mm2. Stansmuttern r ocks applicerbar i frband dr plten r av lttmetall. Muttrarna r normalt elfrzinkade och blankkromaterade, men ven andra ytbehandlingar kan erhllas. Typiska vrden p vridmotstnd, genomdragningskraft och losstryckningskraft fr muttrar monterade i 1,2 mm tjock plt visas i bild 11.13 11.15.
BULTEN

M6

M8

M10

bild 11.13 0

M6

M8

M10

bild 11.14

Vridmotstnd
kN 10

Losstryckningskraft

M6

M8

M10

bild 11.15

Genomdragningskraft

84

11.5

TRiLOBULRA gNgpREssANDE skRUVAR

Det nya sttet innebr att man lter skruven pressa sina egna gngor i det ogngade hlet. Detta gr TAPTITE skruven plastiskt och utan spnbildning. Man erhller ett starkare frband som dessutom r betydligt skrare mot losskakning och inte behver ngra extra lselement.
Borrning Idragning av skruv

Nr det gller gngning av hl i stl av normal hrdhet har de gngpressande TAPTITE skruvarna visat verlgsna PPKeffekter. nnu mer markant r detta vid gngning i lttmetall t o m i armerat silumingods. En terblick: En av USA:s mer vlknda specialister inom skruvbranschen, utvecklade och patenterade en trilobulr skruvgnga som pressar de invndiga gngorna i ett hl plastiskt, utan spnbildning. Det trilobulra grundkonceptet visade sig s framgngsrikt att det fljdes av mnga fler produkter, utvecklade fr olika applikationsfall. Det finns nu licenstillverkare ver hela vrlden och man uppskattar att det per r frbrukas ca 15 miljarder skruvar med denna grundform och att varje skruv ger upphov till en besparing p mellan 20 och 50 re. Frbrukningen i Europa r nrmare tre miljarder per r. De mest populra och allmnt spridda typerna idag heter: TAPTITE II DUO-TAPTITE CORFLEX Skruvar med TAPTITE II gnga eller DUO-TAPTITE gnga tillverkas i stora antal ven i rostfritt och syrafast material.

bild 11.17

Skruvgngans tre lober pressar gngor i hlvggen. bild 11.18

11.5.2 11.5.1

HUVUDFORMER

TV sTT ATT gRA gODsgNgOR OcH MONTERA skRUV

Det gamla sttet innebr att man monterar skruven i ett tappgngat hl. Eftersom det oftast r ett glapp mellan den in- och utvndiga gngan, kan skruven ltt skaka loss om den utstts fr vibrationer.
Borrning Gngning Borttagning av spnor Montering av lsbricka och idragning av skruv

Hos BULTEN tillverkas alla vanliga huvudformer, bde invndiga och utvndiga grepp i diameteromrdet M3 M12, men bde grvre och klenare frekommer.

bild 11.19
BULTEN

bild 11.16

Flnsskruv med sexkant eller TORX grepp fungerar utmrkt p trilobulra skruvar nr det krvs hg frspnning, ven mot 85

mjuka underlag, t ex lttmetall. Nr det gller invndiga grepp har TORX greppet visat sig vara srskilt bra. TORX greppet gr det mjligt att tillverka skruvar dr huvudet r lika starkt som gngan. Skruvens grepp och tdragningsverktyg tl s hga moment att skruven kan vridas av. Tack vare TORX kan nu ven skruvar med snkhuvuden frspnnas riktigt.

DUO-TAPTITE skruven r srskilt lmplig fr CORFLEX hrdade skruvar i kraftverfrande frband med varierande laster.
3-4 gngstigningar Skarpa toppar

11.5.3

gNgOR

t ddt

TAPTITE II skruvarna pressar starka solida gngor i borrade, stansade eller pressade hl i pltar eller gjutgods av duktila metaller. Nr en TAPTITE II skruv vrids genom ett godshl formar och kalldeformerar varje gnglob materialet i hlvggen till en gnga med obruten tga. TAPTITE II gngan (bild 11.20) r utformad s att vridmomentet blir lgre n med tidigare TAPTITE skruvar. Pga elastisk terfjdring fyller godsmaterialet delvis upp bakom loberna och skapar en strre kontaktyta mellan gngorna, vilket ger stort motstnd mot lossning och hg frbandshllfasthet.
3 3 gngstigningar skarpa toppar gngstigningar skarpa toppar

Stabiliserande gngor Liten trilobularitet Stor trilobularitet bild 11.21

tabell 11.2 gngdiaMetrar Gnga dt M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 TAPTITE II C max min max min max 2,48 2,39 2,57 2,48 2,52 2,97 2,88 3,07 2,98 3,02 3,94 3,84 4,08 3,98 4,01 4,93 4,82 5,09 4,98 5,01 5,90 5,77 6,10 5,97 6,00 7,88 7,72 8,13 7,97 8,00 9,85 9,67 10,15 9,97 10,00 11,83 11,62 12,18 11,97 12,00 DUO-TAPTITE C min max min 2,44 2,57 2,48 2,93 3,07 2,98 3,91 4,08 3,98 4,90 5,09 4,98 5,87 6,10 5,97 7,85 8,13 7,97 9,82 10,15 9,97 11,80 12,18 11,97

dt

d d tt

C C

bild 11.20

DUO-TAPTITE skruvarna har extra stor trilobularitet p skruvnden, bild 11.21 fr att dels underltta skruvens ntring i hlet, dels ge gngan en optimal gngpressningsfrmga. Hos den kraftbrande delen av gngan r trilobulariteten mindre fr att ka frbandets hllfasthet. Tv stabiliserande gngor p skruvnden ser till att skruven ltt och rakt ntrar i hlet och griper in under minimal axialkraft. Vid omfattande laboratorieprov vertrffade DUO-TAPTITE skruvarna stndigt andra gngpressande skruvtyper inom varje omrde dr man stllde hga funktionskrav.
BULTEN

dt

bild 11.22

86

11.5.4

OLikA HRDNiNgAR

11.5.5

HLREkOMMENDATiONER

TAPTITE skruvarna frekommer bde stthrdade och seghrdade. Stthrdningen hjer kolhalten i ytskiktet, ca 0,2 mm djupt. Skiktet fr en hrdhet p minst 450 HV. Skruvens brottgrns blir minst 930 N/mm2, varfr hllfastheten kan jmfras med klass 8.8. Stthrdningen gr emellertid att skruven ej fr samma elasticitet som en seghrdad skruv och den skall drfr ej anvndas i kraftfrband eller under dynamiska pknningar. De stthrdade skruvarna frekommer mest i klenare dimensioner, upp till M8 och kan pressa gngor i stl med hrdhet upp till 250 HB, i aluminium, magnesium, zink och kopparlegeringar. Visst gjutgods av jrn och magnesium kan vara sprtt. Kontakta oss fr vgledning. Skruvar med CORFLEX hrdning kan antingen vara neutralhrdade, CORFLEX-N, eller induktionshrdade, CORFLEX-I. De neutralhrdade seghrdas till hllfasthetsklass 10.9 och kan forma gngor plastiskt i formbara icke-jrnmetaller, vars hrdhet ej verstiger 100 HB. CORFLEX-I r seghrdad till hllfasthetsklass 10.9 och har en induktionshrdad spets. Spetsens hrdhet r minst 450 HV, dvs lika hrd som en stthrdad TAPTITE och med lika goda gngpressningsegenskaper. Eftersom den induktionshrdade zonen r begrnsad till skruvspetsen, pverkas ej skruvens seghet eller elasticitet. CORFLEX hrdade skruvar kan drfr med frdel anvndas i hghllfasta skruvfrband utsatta fr dynamiska laster och vibrationspknningar.

tabell 11.3 bOrrade eller stansade Hl i kOlstl Med 110-130 Hb Gnga Materialtjocklek eller ingreppslngd 0,5-1,5 1,5-2,5 2,5-4 4-6,5 Hldiameter D i mm *) 2,25 2,30 2,35 2,70 2,75 2,80 3,60 3,65 3,65 4,55 4,60 5,45 5,50 7,30 9,20 6,5-10 10-15 15-

M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12

2,35 2,80 3,70 4,65 5,55 7,40 9,25 11,05

2,80 3,75 4,70 5,60 7,45 9,30 11,15

5,65 7,55 9,40 11,25

7,60 9,45 11,35

tabell 11.4 bOrrade eller stansade Hl i lttMetall Med 80-120 Hb Gnga Materialtjocklek eller ingreppslngd 0,5-1,5 1,5-2,5 2,5-4 4-6,5 Hldiameter D i mm *) 2,25 2,25 2,30 2,70 2,75 2,75 3,60 3,60 3,65 4,55 4,60 5,45 5,45 7,30 9,20 6,5-10 10-15 15-

M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12

2,35 2,80 3,70 4,60 5,50 7,35 9,20 11,05

2,80 3,75 4,65 5,55 7,40 9,25 11,10

5,60 7,50 9,35 11,20

7,55 9,40 11,25

*) Diametrarna r rekommenderade medelvrden ej borrdiameter. Rekommenderade hltoleranser till och med M6 r 0,05 mm och fr M8 och grvre 0,075 mm.

bild 11.23

BULTEN

De ljusa gngorna i bild 11.23 r den induktionshrdade spetsen.

87

tabell 11.5 pressgjutna Hl i lttMetall Gnga Hldiameter* D2 D3 2,38 2,85 3,80 4,75 5,70 7,70 9,60 11,60
d D2 Kona ca 1

tabell 11.7 kragade Hl i plt L min7,5 9 12 15 18 24 30 36 Gnga M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 Hldiameter D i mm H11 2,25 2,70 3,60 4,55 5,40 7,30 9,15 11,00

d min 4,2 5 7 9 10 14 17 20

K min 8,3 9,8 12,8 15,8 18,8 24,8 30,8 36,8

M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12

2,24 2,68 3,58 4,48 5,37 7,27 9,06 10,96

Vid uppkragning av hl kan stansverktyg enligt bild 11.26 anvndas. Dimensioneringsreglerna gller fr plt med hrdhet 110130 HB. Hrdare plt br gldgas fr att undvika sprickbildning.

* Tolerans = +0/-0,1

tabell 11.8 Mtt fr Hlkrage Gnga

L min 0,8

Materialtjocklek t mm Under 1 1-1,5 1,5-2 Kraghjd H mm 1,0 1,0 1,2 1,2 1,3 1,4 1,6 1,9

2-2,5

2,5-3

3-4

bild 11.24 D3

L = Ingreppslngd fr jmnstarkt frband

tabell 11.6 bOrrade Hl i pressgjuten lttMetall Gnga D* S min 1,3 1,5 2 3 3,2 3,7 4 4,5
D s H L
BULTEN

M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12

1,1 1,3 1,5 1,8 2,1 2,6

1,3 1,5 2,0 2,4 3,0 3,7 3,9

1,6 2,3 2,6 3,2 3,9 4,3

2,5 2,8 3,5 4,3 4,7

K min 8,3 9,8 12,8 15,8 18,8 24,8 30,8 36,8

L min 7,5 9 12 15 18 24 30 36

M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12

2,25 2,75 3,70 4,60 5,55 7,45 9,30 11,20

Stans

D1 = d+1t till d+1,2t. d = rekommenderad hldiameter D. d1 = 0,5d dock minst = t. R = 0,1t. t = plttjocklek. Min plttjocklek = 0,2 x gngdiametern. Max plttjocklek = 0,75 x gngdiametern.
d d1 t R Dyna D1 bild 11.26 60

* Tolerans = +0,1/-0

min 0,8 bild 11.25 L = Ingreppslngd fr jmnstarkt frband

88

11.5.6

MONTERiNg OcH HLLFAsTHET

11.5.7

kVALiTET

Skruvar med TAPTITE II gnga eller DUO-TAPTITE gnga monteras bst med skruvdragare med god momentnoggrannhet. Varvtal mellan 300 och 1500 r/m r lmpliga. Varvtalet mste anpassas till gngdiameter, huvudform och monteringsbetingelserna i vrigt. Vi har funnit att pneumatiska vinkeldragare r speciellt lmpliga vid gngdiameter ver M6. tdragningsmoment fr genomgende skruv i godshl som r lika starkt som skruven, finns i tabellerna 11.9 och 11.10. Gngpressningsmomentet r betydligt lgre, kanske 1/2 till 2/3 av tdragningsmomentet. r godshlet svagare n skruven ska man vid monteringsprov bestmma momenten fr gngpressning och snderdragning. Lmpligt monteringsmoment ligger mitt emellan dessa moment. Vid montering i bottenhl har man samtidig gngpressning och frspnning, dvs de tv momenten adderas. Fr rtt utfrande br prov gras frn fall till fall. Slende maskiner r olmpliga.
tabell 11.9 HllfastHet OcH MOMent Med sttHrdning Gnga Brottkraft min kN M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 3,15 4,68 8,17 13,2 18,7 34,0 53,9 78,4 Vridhllfasthet min Nm 1,2 2,1 4,9 10 17 42 85 150 tdragnings- Gngpressningsmoment** moment Nm Nm 0,8 1,4 3,4 6,6 11 28 55 94 0,5 0,8 2 4 7 17 30 50

Trilobulra skruvar med TAPTITE II gnga eller DUO-TAPTITE gnga ger frdelar fr anvndaren. Systemet uppfyller krav betrffande total kvalitetsstyrning. TAPTITE II gngan utvecklades fr att mta de krav som fljer med statistisk processtyrning (SPS). Andra produkter i systemet har ocks anpassats till SPS. Likformighet i utfrande och funktion ger anvndaren hgre produktskerhet och snker PPK.
bild 11.27 11.5.8

ANVNDNiNgsOMRDEN

verallt dr man sammanfogar detaljer genom skruvning och det gr att skruva i gods, kan du hitta trilobulra gngpressande skruvar. Stthrdade TAPTITE II skruvar anvnds huvudsakligen i diameter M8 och mindre. ver diameter M6 blir det allt vanligare med CORFLEX hrdade skruvar. I omrdet M10 och M12, r CORFLEX-I DUO-TAPTITE skruvar mycket anvnda i konstruktioner med hga krav p styrka och skerhet. Vitvarorna i din bostad sammanfogas med trilobulra gngpressande skruvar. Under hljet p mikrovgsugnen sitter TAPTITE II skruvar. Bl a kan elledningarnas kabelskor och kortslutningsblecken fr grillelementen vara monterade med skruvar, vars undersida har speciell form fr extra sker kontakt. Olika elprodukter fungerar tack vare TAPTITE II skruvar. I t ex stllverk fr apparater och maskiner, finns skruvarna i kontaktorer och andra stlldon. Hela skpet med skenor fr olika installationer kan ha TAPTITE II skruvar som bde hller ihop och jordar. Delarna har kontakt med varandra via den pressade gngan i godset och en speciell form under skruvhuvudet som bryter igenom frg eller oxidskikt. Utrustningen kan till slut skyddsjordas i en punkt med den gulgrna kabeln. I vra moderna AXE telefonvxlar finns ocks skruvar med samma funktion. Infstningspunkterna fr bilblten r livsviktiga. En ovarsam montering kan leda till frstrda godsgngor och snkt hllfasthet. Mnga gnger r godsgngan dold och man kan ej kontrollera om det finns svetsstnk i muttern eller om skruven kommit rtt vid monteringen. Av vissa fretag freskrivs drfr att gngpressande skruvar anvnds i ogngade godshl. CORFLEX-I skruvar med DUO-TAPTITE gnga och ntringstapp har visat sig vara utomordentligt lmpliga. Risken med felmontering frsvinner och frbanden fr rtt hllfasthet. 89

tabell 11.10 HllfastHet OcH MOMent Med cOrfleX Hrdning Gnga Brottkraft min kN M5 M6 M8 M10 M12 14,2 20,1 36,6 58,0 84,3 Vridhllfasthet* min Nm 9,3 16 40 81 142 tdragningsmoment** Nm 7,3 13 30 58 100 Gngpressningsmoment Nm =4 7 17 30 50

* Enligt ISO EN 20898-7 hllfasthetsklass 10.9. ** I genomgende hl, lika starka som skruven, sedan gngan pressats.

BULTEN

11.5.9

EgENskApER

11.6

Snkt PPK r den viktigaste. Tillverkas stthrdade eller seghrdade till hllfasthetsklass 10.9 fr avancerade monteringsfall. Gngning av godshl utgr och drmed sparas ocks fixturer, gngtappar, gngkontroll och tolkar, vilket minskar verktygs- och mtdonsfrrden. Gngning utan spnbildning spar rensning av bottenhl och minskar risken fr kortslutning i elektriska komponenter. Friktionen mellan in- och utvndig gnga skrar frband utan plockning och montering av brickor eller andra s k lselement. Skruvar behver ej heller prepareras med plastpluggar eller liknande. Antalet varianter och drmed lagerkostnaden kan allts minskas. Gngrensning vid mlarfrg i gngor kan utg. Antingen fr skruven pressa gngan i hlet eller ocks tar den bort frgen i ett redan gngat hl. Monteringen sker snabbt och enkelt med sm gngpressningsmoment ven fr gngdiametrar t o m M16. Lgre monteringskostnad, minskad trtthet hos operatren. Frbandshllfastheten blir hg tack vare den pressade invndiga gngan. Kan betyda mindre antal skruvar eller mindre skruvdimension.
11.5.10

pLAsTiTE FR gNgFORMNiNg i pLAsT

Det vanligaste sttet r att skruva in en s k pltskruv med gngprofil 60 i plasthlet, men plasten kan vara skr och den cirkulra skruvgngan ger upphov till kraftiga tryckspnningar i plasten som kan leda till sprickbildning. Inom TAPTITE familjen utvecklades drfr PLASTITE, en gnga speciellt avpassad fr inskruvning i plast och med minimal risk fr sprickbildning.
11.6.1

gNgOR

PLASTITE frekommer med tv olika gngprofilvinklar, 45 och 60. PLASTITE 60 r den ursprungliga typen medan PLASTITE 45 har utvecklats fr hrdare konstruktionsplaster.
tabell 11.11 gngdiaMetrar fr plastite 45 Gnga C mm 2,5 x 1,4 3 x 1,5 3,5 x 1,65 4 5 6 8 x x x x 1,75 2,2 2,5 3 min 2,41 2,92 3,42 3,89 4,89 5,89 7,86 max 2,53 3,04 3,54 4,04 5,04 6,04 8,04 min 2,37 2,87 3,34 3,79 4,79 5,78 7,71 dt max 2,49 2,99 3,46 3,94 4,94 5,93 7,89

ExTRUDE-TiTE

Detta r ett annat exempel p en skruv som utvecklats fr att lsa specifika monteringsproblem. Den r speciellt utformad fr tunnpltsfrband. Den trilobulra gngan gr nda ut i skruvspetsen (1) medan den lastbrande delen (2) har reducerad orundhet fr bttre hllfasthet. I tunn plt kragar skruven hlen vid idragning s att ingreppslngden kan ka upp till det dubbla jmfrt med utgngsmaterialets tjocklek. Lmpliga hldiametrar r ca 75% av den enligt tabell 11.7.
2

dt C

bild 11.29

bild 11.28

1
BULTEN

90

En annan anvndning r d man skall samla flera pltdetaljer med hl som kanske inte centrerar helt med varandra. Skruven r ocks lmplig d den skall g igenom flera material av vilka en del kan vara mjuka eller sega.

tabell 11.12 gngdiaMetrar fr plastite 60 Dimension Nr - Gngor per tum 2 - 28 4 - 20 6 - 19 8 - 16 10 - 14 12 - 11 14 - 10 C min 2,18 3,07 3,58 4,55 5,23 5,82 6,86 max 2,34 3,23 3,73 4,70 5,38 5,97 7,01 min 2,11 2,97 3,48 4,39 5,13 5,69 6,65 dt max 2,26 3,12 3,63 4,55 5,28 5,84 6,81
Luftspalt br undvikas min 2xdt

min 2,5xdt

Fas eller rundning Radie Gjuten vrta fr skruvhl

dt=gngdiametern (2-punktsmttet)

bild 11.31

dt C bild 11.30

11.6.4

MONTERiNg

PLASTITE monteras bst med lgvarviga skruvdragare med varvtal ej verstigande 1000 r/min. Vid hgre varvtal finns det risk fr att friktionsvrmen kan pverka frbandshllfastheten.
11.6.5

11.6.2

HRDNiNg

kVALiTET

PLASTITE skruvarna r framstllda av kolstl och stthrdade p samma stt och med samma hrdhet som stthrdade TAPTITE skruvar.
11.6.3

PLASTITE skruvarna framstlls med samma hga och jmna kvalitet som alla andra av BULTENs produkter och uppfyller alla de krav som kan stllas p gngformande skruvars funktion.
11.6.6

HLREkOMMENDATiONER
Riktvrden fr hldiametrar fr PLASTITE 60
tabell 11.14 Dimension Nr - Gngor per tum 2 - 28 4 - 20 6 - 19 8 10 12 14 16 14 11 10 Riktvrden fr hldiametrar 1) 1,90 - 2,00 2,50 - 2,70 3,00 - 3,20 3,80 4,40 4,80 5,60 4,00 4,70 5,10 6,00

FRDELAR

Riktvrden fr hldiametrar fr PLASTITE 45

tabell 11.13 Gnga mm 2,5 x 1,4 3 x 1,5 3,5 x 1,65 4 5 6 8 x x x x 1,75 2,2 2,5 3 Riktvrden fr hldiametrar 1) 1,80 - 1,90 2,25 - 2,40 2,70 - 2,85 3,10 3,70 4,60 6,40 3,30 3,95 4,85 6,70

Stor gngstigning ger stor skjuvarea i plasten. Stor skillnad mellan gngformnings- och snderdragningsmoment och snabb montering. Stor gngprofilhjd ger stor gngtckning och liten inverkan av hlvariationer. Trilobulr form ger lgt gngformningsmoment och god lsning genom materialets elasticitet.

BULTEN

1) Undre grnsen fr mjukplast (AMID, ETEN, PROPEN etc). vre grnsen fr hrd eller medelhrd termoplast (ACETAL, AKRYL, KARBONAT, STYREN, etc. samt hrdplast ssom AMINO, ESTER, FENO, URETAN).

91

11.6.7

REsULTAT FRN pROV MED pLAsTiTE skRUVAR

11.7

Diagrammet visar en jmfrelse av frbandshllfastheten mellan PLASTITE 60 skruv och vanlig pltskruv.
Utdragskraft N
L TA (A )

REMFORM FR gNgNiNg i pLAsT

5000

E (B) AC AL ET AC (A) PVC

PVC (B)

Utvecklingen har fortsatt nr det gller skruvning i plast och tv nya gngformer har tagits fram som alltmer erstter de ldre formerna. De nya typerna heter REMFORM och REMFORM F. Den frmsta karaktristiken fr dessa skruvar r den assymetriska gngprofilen som bttre frdelar spnningarna runt godshlet och som gr att den brande flanken bttre motstr utdragskraften, oberoende om denna orsakas av en yttre dragkraft eller genom tdragningsmomentet. De tillverkas i svl kolstl som rostfritt och syrafast stl.
11.7.1

gNgOR

Ytterdiameter d

Delning P

bild 11.32

1000

4 5 10 Ingreppslngd mm Draghllfasthet, (A) PLASTITE 60, gnga 8-16 (B) "Pltskruv" ST 4.2

De tv diagrammen nedan visar resultat frn funktionsprov i ABS-plast med PLASTITE 45 i gngdiameter 4 mm och med en gngingreppslngd av 10 mm.
Axiell frbandshllfasthet kN 4 Utdragskraft 3 2 1

bild 11.35

Innerdiameter d1

Ingngsfas 1-2 delningar

Huvudimensioner enligt tillmpbar standard, t ex ISO

tabell 11.15 gngdiMensiOner Gnga d RF2 RF2,5 RF3 RF3,5 RF4 RF4,5 RF5 RF6 RF8 Delning P 1,00 1,15 1,35 1,55 1,75 2,00 2,25 2,65 3,00 Ytterdiameter d max min 2,10 2,00 2,60 2,50 3,10 3,00 3,60 3,50 4,10 4,00 4,65 4,50 5,15 5,00 6,15 6,00 8,15 8,00 Innerdiameter d1 min 1,17 1,47 1,90 2,22 2,55 2,87 3,19 3,84 5,65

bild 11.33

3,1
Moment Nm 4 3 2

3,2

3,3

3,4 3,5 Hldiameter, mm

Snderdragningsmoment Frbandets vridhllfasthet

11.7.2

HLLFAsTHET

Gngformningsmoment 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5

bild 11.34

92

BULTEN

REMFORM skruvar av kolstl r seghrdade och har hg hllfasthet med materialegenskaper jmfrbara med hllfasthetsklass 10.9. Tack vare den hga vridhllfastheten jmfrt med andra skruvar med stor delning hos gngorna och tillsammans med verlgsen gngpressningsfrmga, kan REMFORM utnyttjas vid stora ingreppslngder.

Dessa stora ingreppslngder gr REMFORM verlgsen konkurrerande skruvar, eftersom strre hllfasthet ltt kan erhllas hos det gngade hlet genom kad ingreppslngd, istllet fr genom kad skruvdiameter, som ger ganska sm funktionsfrdelar och till hgre kostnad. Den strsta ingreppslngd till vilken en skruv br dras in, r just till den lngd d godsgngorna ftt en sdan hllfasthetsniv, att skruven hellre brister n att hlgngorna skjuvas ur. Med vekare skruvar kan stora ingreppslngder ej utnyttjas, eftersom gngpressningsmomenten fr stora gngingrepp nrmar sig skruvarnas vridbrotthllfasthet. ven nr ingreppslngderna inte r tillrckligt lnga fr att ge skruvbrott, erbjuder skillnaden mellan REMFORMs hga gngskjuvningsmoment och lga gngpressningsmoment ett brett intervall inom vilket tdragningsmomentet kan vljas.

11.7.3

REkOMMENDERADE HL

Fr plastmaterial i den vnstra kolumnen multipliceras gngans minsta ytterdiameter med faktorn i den hgra kolumnen fr att f en ungefrlig hldiameter d3. De hldiametrar som erhlls i denna berkning r endast att anses som rekommendationer. De r grundade p teoretiska berkningar fr ingreppslngder som motsvarar tv gngdiametrar.
tabell 11.16 Material PA-6 30 GV PA-6 PA-6,6 PP PPO PS PE ABC PC Faktor fr hldiameter 0,85 0,83 0,80 0,80 0,85 0,80 0,80 0,78 0,85

Fr

R Fa

Fr = radiell kraft bild 11.36

Fa = axiell kraft

R = resulterande kraftkomposant

En gjuten pelare (torn) fr skruvhl kan dimensioneras med proportioner enligt figuren dr d r gngans ytterdiameter. Hldiametern d3 r d x faktor enligt tabellen. Exempel: Hldiametern fr gnga RF 4 i plasttyp PA-6 blir d3 = 4,0 x 0,83 = 3,3 mm.
2d-2,5d

Nr en skruv dras t, mste den brande gngflanken hos godsgngan frhindras att dras mot skruvhuvudet. Nstan all kraft uppstr mellan skruvens brande gngflank och gngflanken hos den motgende gngan. Ingngsgngan har strst betydelse fr formningen av den motgende gngan. Den spetsiga vinkeln som vergr i en radieform hos den frigende gngflanken, frmjar effektivt omfrdelningen av materialet och dess flde. Den svngda formen hos REMFORM skruvens frigende gngflank minskar de tangentiella spnningarna, genom att reducera radiella spnningar vid gngpressning och i samband med tdragning av skruven. Den brande gngflankens tvra vinkel verfr strre delen av de resulterande krafterna i riktning lngs skruvaxeln i samband med skruvens tdragning och minskar drmed de radiella krafter som annars vill sprcka godset i t ex en vrta.
BULTEN

d 0,3d-0,5d d3

2d

bild 11.37

93

11.7.4

MONTERiNg

Ett brett intervall mellan gngpressnings- och snderdragningsmoment underlttar monteringen genom att tillta monteringsmoment med bekvm marginal till momenten fr bde gngpressning och snderdragning. Detta vida momentintervall kar skerheten fr att alla skruvar blir fullt tdragna och eliminerar oskerheten med snderdragna frband. Den unika gngformen med de skarpa topparna ger lgt gngpressningsmoment genom att godsmaterialet flyter och omfrdelas effektivt. I monteringsfall dr andra skruvar brister genom vridning d man nrmar sig vridbrotthllfastheten, erbjuder REMFORM skruvarna strre skerhet tack vare sin hgre vridbrotthllfasthet. Dr andra skruvar frorsakar brott genom att godsgngor skjuvas av, gr den tvra lutningen hos REMFORM gngans brande flank att krafter lnkas av i axiell riktning istllet fr radiell, vilket kar motstndet mot gngskjuvning.
11.7.5

Gngpressning och snderdragningsmoment Skruvdiameter 4 mm Skruvdiameter 6 mm Ingreppslngd 8 mm Ingreppslngd 12 mm

Moment (Nm) Moment (Nm)

16 14 12 10 8 6 4 2 0
A.B.S Moment (Nm)

16 14 12 10 8 6 4 2 0

A.B.S

Moment (Nm)

kVALiTET

REMFORM gngan r utvecklad fr att vara en produkt av hgsta kvalitet med bsta funktion fr skra frband. Hnsyn har tagits till aktuella tillverkningsmetoder. Detta leder till vl utfyllda gngor och riktig form utmed skruvens hela lngd.
11.7.6

16 14 12 10 8 6 4 2 0
Nylon med 30% glasfiber

16 14 12 10 8 6 4 2 0
Nylon med 30% glasfiber bild 11.38 Gngpressningsmoment Snderdragningsmoment

REMFORM ERBjUDER
Utdragningskraft Skruvdiameter 4 mm Ingreppslngd 8 mm
Kraft (kN)

Hg vridhllfasthet Lga gngpressningsmoment Hga snderdragningsmoment Brett intervall fr monteringsmoment Liten risk fr sprickbildning Stora ingreppslngder d sdana krvs Hg frbandshllfasthet Lg PPK

Skruvdiameter 6 mm Ingreppslngd 12 mm
Kraft (kN)

11.7.7

REsULTAT FRN pROV MED REMFORM skRUVAR

BULTEN

Angivna siffror r typiska vrden frn laboratorieprov. Funktionsprovning r absolut ndvndig fr att faststlla lmplig hldiameter, ingreppslngd, tdragningsmoment och vriga faktorer. 94

16 14 12 10 8 6 4 2 0
A.B.S

16 14 12 10 8 6 4 2 0
Nylon med 30% glasfiber bild 11.39

11.7.8

ANVNDNiNgsOMRDE

11.8

REMFORM skruvar r idealiska fr sammanfogning av termoplaster, konstruktionsplaster, tr och andra formbara material som pressgjutgods. Anvnd REMFORM skruvar i krvande monteringsfall ssom pelare med liten diameter, stora ingreppslngder och hga krafter. Exempel p produkter lmpliga fr REMFORM: Detaljer till motorfordon Dammsugare Tvttmaskiner Hrtorkar Ljud- och bildprodukter Datorer Elektriska handverktyg Telefon- och kommunikationsutrustningar Mbler Produkter av lttmetall

REMFORM F FR skRUVNiNg i METALLER

Fr att kunna tillgodogra sig REMFORM profilens goda egenskaper i sprda lttmetaller som t ex magnesium, utvecklades en variant med finare gngstigning och som ocks hrdas med materialegenskaper jmfrbara med hllfasthetsklass 10.9. Den har beteckningen REMFORM F och ger vid ingreppslngder motsvarande 2-3xd i lttmetallmaterial ett med skruven jmnstarkt frband. Klmkrafterna blir ungefr desamma som gller fr ett 10.9-frband. Kontakta oss fr vgledning vid val av hl m m.
Tb

d1

P 10/ 15

bild 11.40

tabell 11.17 gngdiMensiOner fr reMfOrM f Gnga d 2 2,5 3 3,5 4 5 6 8 Delning P 0,60 0,70 0,80 0,95 1,05 1,25 1,40 1,75 Ytterdiameter d max min 2,10 2,60 3,10 3,60 4,10 5,15 6,15 8,15 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 5,00 6,00 8,00 Innerdiameter Gngbredd d1 min Tb nom 1,33 1,66 2,00 2,33 2,63 3,32 4,06 5,54 0,476 0,571 0,665 0,758 0,776 0,877 1,049 1,301

BULTEN

95

11.9

skRiNg AV skRUVFRBAND

I alla tider, s lnge man anvnt skruvfrband, har man haft bekymmer med att skruvfrbanden kan lossna och att frspnningen kan g frlorad. Otaliga r de ofta misslyckade frslag till skring mot losskakning som sett dagens ljus. Vi skall ej redogra fr dessa hr, utan bara redovisa ngra som vi inom BULTEN funnit fungera och brjar med en mutter.
11.9.1

14 Friktionsmoment (Nm) 6 4 3

Max enligt DIN 267/15

Montering

FS lsmutter

Fs LsMUTTER
Montering Lossning

FS lsmutter r en helmetallisk lsmutter, som skiljer sig frn vriga lsmuttrar som idag finns p marknaden. FS lsmutter kan levereras med alla ytbehandlingar samt i hllfasthetsklasserna 8, 10, 12.

2 1 Vrden enligt DIN 267/15 1 2 3 4 5 10 15 Antal lossningar

bild 11.42

Funktionen hos FS lsmutter Hemligheten med FS mutterns lsegenskaper r den fjdrande och gngade lsbrickan av stl som sitter inbyggd i mutterkroppen. Lsningen sker genom att lsbrickan fjdrar vid inskruvningen och klmmer till runt skruvgngan. Lsningen sker bde axiellt och radiellt. FS lsmutter kan monteras och demonteras ett flertal gnger utan att lsfrmgan nmnvrt pverkas. Detta beror p egenskaperna hos fjderstlet i brickan.
11.9.1.1

Viktiga frdelar Dubbelverkande lsbricka som lser bde axiellt och radiellt. Kan anvndas ett flertal gnger utan att lsfrmgan (= friktionsmomentet) ptagligt frsmras. Ger inga skador p skruvgngan. Man kan f det friktionsmoment som behvs i den aktuella konstruktionen.
11.9.1.3 11.9.1.4 Specialsortiment FS lsmutter kan utfras i rostfritt material (A, F eller C), se kapitel 8, som ger hgre korrosionsbestndighet. Friktionsmomentet hos FS lsmutter kan tillverkningstekniskt stllas in p snva toleranser hgt eller lgt, allt efter behov. FS lsmutter kan ven levereras med tumgnga, fingnga eller specialgnga. Den kan fs i utfrandena sexkants-, flns- och som kragmutter. Andra dimensioner, material eller utfranden erhlles efter frfrgan eller efter ritning. Exempel p anvndningsomrden r: lok och jrnvgsvagnar, fordonsindustri, btar, maskin- och verkstadsindustri, processoch anlggningsindustri samt sammansttning av flytbroar och i applikationer med hga arbetstemperaturer.

1. Lsbrickan kommer i kontakt med skruven.

bild 11.41

2. Lsbrickan har pressats ut till slutlge och ger nu maximal lsning bde axiellet och radiellt.

96

BULTEN

Mekaniska egenskaper FS lsmutter har vrden som ligger ver branschnormerna. Diagrammet bild 11.42, ger en beskrivning av friktionsmomentet vid lossning av FS lsmutter M10 i hllfasthetsklass 10.
11.9.1.2

11.9.2

BUFO LOc

Ett annat exempel p en lsande produkt r BUFO LOC. Den r baserad p Omni-TECHNIKS vlknda mikrokapslingsprocess och utvecklades fr att komma ifrn ett kladdigt och kostsamt problem.
11.9.2.1 Funktion Tanken p att innesluta lsvtskan i sm mikrobubblor som krossades nr man skruvade i skruven i muttern eller godsgngan, frverkligades genom BUFO LOC. Bubblorna med sin inneslutna vtska hlls samman av ett bindemedel och som appliceras p skruven i frvg och lagras. Frst nr skruven monteras aktiveras lsfrmgan d bubblorna krossas och vtskan brjar hrda.
Mutter Toleranszon Belggning

Bra ttning och bestndighet mot oljor, lsningsmedel, syror och alkalier. Goda lsningsegenskaper, dvs hgt motstnd mot vibrationer Icke giftigt och icke allergiframkallande (gller belagd skruv frdig fr anvndning).
11.9.3

pOwERLOk

TAPTITE gngans goda lsfrmga och skydd mot losskakning och frspnningsfrlust ville man ven anvnda i tappgngade hl i material, som ej kan formas plastiskt. Man utvecklade drfr en gnga med trilobulrt tvrsnitt som dessutom fick en speciell gngtopp med 30 vinkel som vid monteringen pressas in i hlgngans rot och ger lseffekt. Skruven kallas fr POWERLOK och eliminerar alla separata lselement. Den har ven anvnts som gngformande skruv i lttmetall med extra god lseffekt. Fr att underltta ntringen r de frsta gngvarven underdimensionerade.

Skruv

Skruv Mikrokapslar med lsvtska

bild 11.43

11.9.2.2 Mekaniska egenskaper Genom denna torra lsvtska har man kunnat snka PPK ganska ordentligt. Lsfrmgan r fullt i klass med de flytande lsmedlen. Produkter behandlade med BUFO LOC blir bde lsande och ttande. Full effekt ns efter ca 12 timmars hrdtid vid rumstemperatur. Tv utfranden frekommer, BUFO LOC 30 med gul belggning som ger ttning och mttlig lsning samt BUFO LOC 80 med rd belggning som ger ttning och hrd lsning. BUFO LOC r att anse som en engngsprodukt och br bytas mot nybelagd skruv efter demontering. Behandlade skruvar kan lagras i minst tre r. Lossningsmomentet fr dim. M10 r fr BUFO LOC 30 = 14 till 18 Nm och fr BUFO LOC 80 = 25 till 30 Nm. Temperaturomrdet r fr BUFO LOC 30 = -50 till +120C och fr BUFO LOC 80 = -50 till +170C.

11.9.3.1 Funktion En spnningsoptisk studie av ett POWERLOK frband sett frn skruvnden ger denna frggranna treklver. Skruvens trilobulra form som frstrker lseffekten syns hr tydligt. Spn ningskoncentrationerna hindrar skruven frn att lossna. bild 11.44

Gngor Gngorna enligt tabell 11.18 kan kombineras med de flesta huvudformer.
11.9.3.2

Invndig gnga 30

Speciellt utformad gngtopp

C Cs

BULTEN

Frdelar med BUFo LoC Minskad monteringstid. Besparing av hanterings- och lagringskostnad. Stort arbetsomrde med avseende p temperatur.
11.9.2.3

60 Skruv

dt bild 11.46

Tvrsnitt genom gngtopp.

bild 11.45

Gnga sedd frn skruvnde.

97

tabell 11.18 gngans Mtt Gnga min M4 M5 M6 M8 M10 M12 4,10 5,13 6,15 8,20 10,25 12,30
11.9.3.3

11.9.4

C max 4,22 5,26 6,30 8,35 10,40 12,45 min 3,96 4,97 5,95 7,95 9,95 11,95

dt

max 4,08 5,10 6,10 8,10 10,10 12,10

Spets Cs max 4,00 5,00 6,00 8,00 10,00 12,00

kLEERLOk (VARiANT AV pOwERLOk)

En annan medlem i TAPTITE familjen heter KLEERLOK. Den utvecklades ursprungligen fr att lsa ett problem inom bilindustrin. Vid mlning och svetsning kan invndiga gngor bli bemngda med frg eller svetssprut. Hlen mste drfr skyddas med ngon form av maskering t ex tejp eller plugg. Detta kostar mycket tid och pengar och dessutom kan svets och smuts fastna i hlgngan i alla fall och orsaka monteringsbekymmer och felaktig frspnning. Gngan skulle ocks vara lsande, en lsning blev KLEERLOK skruven.
1

Hrdning Skruvarna seghrdas vanligen till hllfasthetsklass 10.9 med hrdheten HB 304-361.
11.9.3.4 Montering POWERLOK monteras bst med lgvarviga skruvdragare, dvs med varvtal ej ver 1000 r/m. POWERLOK r vl lmpad fr automatmontering, varvid svl handhllna skruvdragare som stationra enheter, kan anvndas.

bild 11.47

Rekommenderade tdragningsmoment anges i nedanstende tabell och gller fr ytbehandlingarna fosfatering, POLYSEAL alt elfrzinkning + vax.
tabell 11.19 tdragningsMOMent Gnga M4 M5 M6 M8 M10 M12
antifriktionsbehandling.

Gngsegmenten har inskrningar, (1) liknande de som finns p en gngtapp och tack vare dessa rensas partiklar och frgrester bort i den invndiga gngan under skruvens montering. Den lngsamma och kostsamma maskeringen bortfaller, PPK sjunker liksom ljudnivn vid monteringen. Ibland frses skruvar med ntringstapp fr lttare montering.

tdragningsmoment i Nm 3,5 7,0 12,0 29,0 57,0 99,0

1)

11.9.5

EsLOk, skRUV MED pLAsTBELggNiNg

1) Gller fr alternativa ytbehandlingarna fosfatering, POLYSEAL samt elfrzinkning +

Denna produkt rknas ven till de torra gnglsningstyperna. Den bestr av en plast som pfrs den utvndiga gngan och kan anpassas till kundens nskeml vad gller lseffekt, temperaturberoende och kemisk pverkan. Tryck
11.9.5.1

Anvndningsomrden POWERLOK kan anvndas verallt dr andra typer av lsskruv eller skringselement anvnds vid montering i godshl.
11.9.3.5

Funktion

98

Tack vare den trilobulra formen kan POWERLOK ven anvndas som gngpressande skruv i aluminium och andra mjuka material. Lmplig hldiameter utprovas i varje enskilt fall. Skruvens lsfrmga blir d nnu bttre n vid anvndning i frgngade hl. Eftersom skruven ven lser i ett icke frspnt lge r den lmplig som juster- och stllskruv.

BULTEN

Den frbelagda ytan kar trycket mot godshlets gngflanker. Resultatet blir att flankerna p den obelagda sidan av gngorna ocks tvingas samman. Friktionen som genereras frhindrar att skruven lossnar.
Metall-mot-metall kontakt bild 11.48

11.9.5.2

Mekaniska egenskaper Kontrollerbar hllfasthet, direkt efter appliceringen. Kan anvndas minst fem gnger. Gr det mjligt att justera de monterade komponenterna. Uppfyller kraven enligt tysk standard DIN 267, Teil 28 och de krav som specificeras av bilindustrin och leverantrerna av originaldelar.

11.10

TORx

Sedan lnge har man skt effektivare grepp fr tdragning n den vanliga sexkantsformen. Fr klena skruvar utvecklades tidigt olika krysspr, medan det tog lngre tid fr grvre skruv, som krvde hgre tdragningsmoment. Svrigheten var mest av marknadsmssig natur, eftersom nya greppformer i de allra flesta fall krvde nya tdragningsverktyg vilket i sin tur krvde en effektiv marknadstckning fr att kunderna enkelt och snabbt skulle f tillgng till svl skruv som verktyg. Mnga frskte, men de flesta stupade p verktygsfrsljningen, s ven BULTENS frsk med produkten HIGRIP. Slutligen lyckades fretaget CAMCAR i USA att ta fram en ny greppgeometri TORX och skaffa s mnga licenstillverkare bde fr skruv och verktyg att marknadstckningen blev tillfredsstllande. Man kan jmfra TORX systemets popularitet med TAPTITE gngornas. Bgge har genom sin funktion och fortgende teknisk utveckling befst sin internationella dominans. TORX grepp kan sttas i de flesta huvudformer.
11.10.1

EgENskApER i jMFRELsE

bild 11.49

11.9.5.3

Monteringsexempel
Moment/frspnning fr M10 monterad i stl
120 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Frspnning i % av vrdet fr obehandlad skruv

Sexkant Hvstngsverkan p huvudets hrn vid tdragningen ger stora krafter som vill sprnga snder hylsan. I bsta fall, om man bortser frn spel, bildar drivytan vinkeln 60 mot radien ut till ett hrn. Den momentverfrande kraften verkar vinkelrtt mot radien. Det betyder som bst linjekontakt mellan skruvhuvudets hrn och drivytorna hos hylsan. I praktiken mste man dock alltid rkna med ett spel mellan huvud och verktyg. Hrnet kommer drfr att ligga en bit in p drivytan och krafterna som vill sprnga hylsen kar. Krysspr Krysspren har en i grunden konisk form. Vid montering r det ofta svrt att hlla mejselspetsen exakt i skruvaxelns riktning, utan den lutar litet. Nr ett vridmoment anbringas uppstr en kraft, som vill skjuta ut mejselspetsen ur spret. Till en brjan kan den s k urkuggningen motverkas genom ett hrdare tryck p verktyget, men med slitna verktyg och hga moment blir det svrt att frhindra urkuggning. Dessutom medfr urkuggning som regel ven slintskador p omkringliggande ytor.

Sexkants-nackdelen 60 Drivvinkel

Linjekontakt bild 11.51

Kryssprs-nackdelen

Sneda ytor ger urkuggning

10

tdragningsmoment, Nm ESLOK

20

30

40

Obehandlad
bild 11.50

Avfettad

BULTEN

Tunt gods risk fr huvudbrott bild 11.52

99

TORX-frdelen 15 Drivvinkel

ToRX TORX systemets slutna bgform ger en mycket liten drivvinkel, endast 15, vilket reducerar de radiella sprngande krafterna avsevrt. Tack vare att cirkelbgar gr i ingrepp bildas kontaktytor och ej linjekontakt. Greppformen leder ocks till en bttre verlappning mellan in- och utvndigt grepp. Den s k grepptckningen och ytkontakten eliminerar deformationer.

11.10.3

LiVsLNgD

Tack vare att cylindriska ytor ligger i kontakt mellan verktyg och skruvgrepp blir frslitningen lg. Nr drivytorna ocks r parallella med skruvens axel elimineras alla axialkrafter vilket gr att mejselspetsen ej kuggar ur. Drfr hjs mejselspetsarnas livslngd flerfaldigt jmfrt med t ex olika krysspr.
11.10.4

ERgONOMi

Kontaktyta
bild 11.53 TORX frdelen Drivytan parallell med skruvaxeln Ingen urkuggning

Hgre moment kan verfras samtidigt som frslitningen blir mycket mindre n vad som r fallet med sexkantsgrepp. Srskilt vid invndigt grepp mrker man systemets verlgsna funktion. TORX systemets drivytor r parallella med skruvaxeln. Drfr uppstr ej ngon urkuggningseffekt. TORX systemet r s effektivt att ingreppslngden fr verktyget kan minskas jmfrt med andra sprtyper. Materialtjockleken mellan hlbotten och skruvstam kan drfr kas, vilket minskar risken fr huvudbrott. P krysskruvar r denna del den svagaste sektionen.
11.10.2

Invndigt TORX grepp ger ingen urkuggningseffekt vid tdragning. Axialkraften p verktyget kan drfr hllas lg. Detta r en stor frdel fr montren, som slipper trycka med full kraft p verktyget fr att frhindra urkuggning. Pfrestningen p armar och rygg minskar avsevrt och gr monteringen mindre trttande. Han behver ej heller riskera att skada hnder och armar, vilket r vanligt vid andra grepptyper om verktyget kuggar ur.
11.10.5

Lg ppk

Tjockt gods frhindrar huvudbrott bild 11.54

VRiDHLLFAsTHET HOs TORx MEjsELspETsAR

tabell 11.20 ytterdiaMetrar OcH vridHllfastHet fr tOrX Mejselspetsar Grepp T8 T10 T15 T20 T25 T30 T40 T45 T50 T55 T60 T70 T80 Ytterdiameter A ref 2,40 2,80 3,35 3,95 4,50 5,60 6,75 7,95 8,95 11,35 13,45 15,70 17,50 Vridhllfasthet i Nm Min 2,6 4,52 7,69 12,7 19,0 37,4 65,1 103 159 257 445 700 1050
BULTEN

TORX systemet snker P-Plasten-Kostnaden tack vare snabbare montering, stor verktygslivslngd och drmed frre stillestnd. D urkuggningen eliminerats orsakas inga skador p skruv, verktyg eller omkringliggande ytor. Dessutom skonas montrens muskler och leder vid montering med handhllna skruvdragare.
11.10.6

HUVUDFORMER

TORX greppet kan appliceras p de flesta standardiserade huvudformer och har visat sig speciellt lmpligt fr skruv med frsnkt huvud. Den hga vridhllfastheten gr det nmligen mjligt att utnyttja dessa skruvars draghllfasthet fullt ut utan att deformera skruvgreppet, vilket r fallet vid anvndningen av frsnkt skruv med invndigt sexkantshl.
11.10.7

TORx p spEciALskRUVAR

Fr att f bsta livslngd p mejselspetsar med avseende p vridutmattning rekommenderar vi att greppstorlekar vljs s att hgst 50% av vridhllfastheten utnyttjas vid maskinell montering.

100

Fr vissa typer av specialskruvar, t ex inom bilindustrin har TORX greppet inneburit vsentliga frdelar genom att ge konstruktren bttre mjligheter att optimera skruvfrbandets funktion. Som exempel kan nmnas skruvar fr infstning av skerhetsblten, topplocksskruvar samt andra skruvar i mo-torn och stolarna. Vid konstruktion av specialskruvar fr frspnda skruvfrband r det viktigt att skruvarnas hllfasthet r i harmoni. Skjuvarean som bildas mellan greppets botten och skruvstammen mste vara minst 1,4 ggr strre n gngans spnningsarea As fr att huvudet ej ska lossna vid rakt dragprov.

Fr att fylla alla hllfasthetskrav enligt SS - ISO 898-1 mste skjuvarean vara minst 1,8 ggr strre n spnningsarean.
R1 Skjuvarean hos huvudet Ah

11.11

TORx pLUs

Vad gller TORX har systemet vidareutvecklats till en produkt, kallad TORX PLUS och kan ocks sttas i de flesta huvudformer. Greppgeometrin r skapad genom att anvnda ellipsoida former.
11.11.1

gEOMETRiN
Elliptisk geometri Drivvinkel 0

X
Kontaktlinje

R bild 11.55

Gngans spnningsarea As

Stor tvrsektion hos kammen

R1 r greppets halva diameter R r skruvstammens radie X huvudhjden minus greppdjupet Ah = S = x S (R+R1) (R - R1)2 + X2
bild 11.56

Krav fr harmoni i hllfasthet: Rakt drag Ah/As 1,4 Sneddragning Ah/As 1,8

Den frbttrade konstruktionen omfattar: Drivvinkeln 0 fr att eliminera radialkrafter som skapar spnningar hos skruvgrepp (frbttrad momentverfring). Strre tvrsnittsarea hos kammarna. Geometri skapad av ellipsformer. Bttre utfyllnad utmed kammarnas hela lngd. kad hllfasthet hos mejselspetsarna, vilket tillter hgre vridmoment. Toleransen hos mejselspetsarna har minskats med 50% fr att frbttra passningen mellan verktyg och skruvgrepp.
Moment Moment Urkuggning Moment Axialkraft

BULTEN

TORX PLUS

Krysspr

Krysspr

bild 11.57

101

11.11.2

VRiDHLLFAsTHET HOs TORx pLUs MEjsELspETsAR

11.11.4

TORx pLUs FRDELAR

tabell 11.21 ytterdiaMetrar OcH vridHllfastHet fr tOrX plus Mejselspetsar Grepp 10 15 20 25 30 40 45 50 55 60 70 80 IP IP IP IP IP IP IP IP IP IP IP IP Ytterdiameter A ref 2,82 3,35 3,94 4,52 5,61 6,76 7,92 8,94 11,33 13,44 15,72 17,79 Vridhllfasthet i Nm Min 5,42 6,92 16,1 23,5 47,2 82,1 137,4 194,5 352,0 566,0 910,0 1290,0

Torx Plus ger: I genomsnitt dubbel livslngd fr mejselspetsarna. I genomsnitt 25% hgre vridhllfasthet. Hgre verfrda tdragningsmoment. nnu mindre risk fr urkuggning och lgre axialkraft. Mindre belastning p montrerna. Lngre verktygslivslngd n hos andra greppsystem. kad produktivitet och tillfrlitlighet. Lgre produktionskostnad p sikt.
11.11.5

AUTOsERT

AUTOSERT utfrandet tillter hga varvtal vid ikuggning p monteringslinan.

11.11.5.1 Geometri

Anm: Fr att f maximal livslngd p mejselspetsarna, rekommenderar vi att hgst 50% av vridhllfastheten utnyttjas.

11.11.3

UTMATTNiNgsHLLFAsTHET

TORX PLUS greppsystem medger antingen att 100% fler skruvar monteras per mejselspets vid aktuellt tdragningsmoment eller ett kat tdragningsmoment vid aktuell mejselfrbrukning d det jmfrs med TORX systemet.
Procent av brottvridhllfastheten fr TORX T-50 140 TORX PLUS GREPP 100 TORX GREPP

AUTOSERT utfrandet (sjlvskning) r ett tillgg till TORX PLUS systemet. Lutande styrplan tvrs varje kam hos TORX PLUS greppet anvnds fr att tillta hgre rotationshastighet vid ikuggning d man monterar automatiskt, med robot eller vid mnga andra tillfllen dr mejselspetsen kanske roterar kontinuerligt. AUTOSERT utfrandet skapar ocks en sjlvcentrerande greppfunktion som frbttrar frhllandena vid manuell montering dr mejselspetsen ej roterar kontinuerligt. Rundat huvud med ToRX PLUS grepp och aUToSERT utfrande
Frstorad ppning fr ingrepp

TORX PLUS grepp med AUTOSERT utfrande

Lutande styrplan tvrs kammen

70

35
BULTEN

0 1 10 100 103 104 105 106 107

102

bild 11.58

TORX PLUS grepp med AUTOSERT utfrande

bild 11.59

11.11.5.2 Ingreppsprov Laboratorieprov visar att 100% av greppen med AUTOSERT utfrande kuggar i vid en rotation av 700 varv per minut d TORX PLUS mejselspetsar anvndes. Axelfrskjutning = 0. Vinkel = 0. Axialkraft = 31 N.
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 500 1000

11.11.6

jMFRELsE MELLAN TORx OcH TORx pLUs

TORX mejselspets Geometrin hos TORX greppet r skapad av cirkelbgar. Det ger mnga frdelar jmfrt med andra system. TORX PLUS grepp Geometrin hos TORX PLUS greppet r skapad av ellipsformer och r en frbttring av TORX systemet.

TORX PLUS GREPP AUTOSERT Utfrande

% Ikuggade skruvar.

Kombination av system Ett invndigt TORX PLUS grepp kan frenas med en mejselspets fr TORX systemet vid serviceproblem p fltet.
11.11.7

TiLLVERkARE OcH VERkTygsDisTRiBUTRER

bild 11.61

bild 11.60

Rotationshastighet hos mejselspets/varv per minut.

11.11.5.3 Frdelar med AuTosErT utfrandet: Sjlvcentrering och ikuggning. Mejselspetsen gr i ingrepp under 1/6 varv. Erbjuder strre ppning fr verktyget att glida ner i greppet. Tillter hgre rotationshastighet vid ikuggning jmfrt med standardgrepp. Idealisk fr robotiserad eller automatiserad montering men ocks fr manuell montering. Frbttrar frmgan fr mejselspetsen att kugga i d den lutar eller r frskjuten relativt greppet. Anvndare har vid provmontering funnit att mejselspetsarna slits mindre.

bild 11.62

Att anvnda det nnu bttre TORX PLUS systemet r ett utmrkt stt att snka PPK vid montering av skruvar. I alla fall dr man idag anvnder TORX grepp kan man med frdel anvnda TORX PLUS grepp som kan tillhandahllas av ett stort antal skruvtillverkare vrlden ver. TORX PLUS verktyg tillhandahlles av ett stort antal tillverkare och verktygsleverantrer vrlden ver. Skruvar med TORX PLUS grepp tillverkas av BULTEN. 103

BULTEN

Behver
12.1 Nomenklatur 12.2 Gngor 12.3 Allmnt 12.4 Toleranser 12.5 Mekaniska egenskaper 12.6 Ytbehandling 12.7 Produkter 12.8 Utdrag ur ngra produktstandarder 12.9 Inbyggnadsmtt fr skruvfrband 12.10 Skruvar i gngade bottenhl 12.11 Basmtt fr gngor och borrdiametrar 12.12 Toleranser och lgesavmtt

du hjlp?

12

Detta kapitel r tnkt att vara till hjlp i konstruktionsarbetet d det gller att finna ngra viktiga standarder samt ndvndiga mtt vid inbyggnad av gngade fstelement. Avsnitt 12.112.7 r en lista ver titlar p standarder uppdelade i grupper beroende p innehll. Standarder finns med olika beteckningar SS, SS-EN, SS-EN ISO beroende p vilken grund den har. Alla finns ej p svenska men i den fljande uppstllningen har vi tagit med bde den svenska och engelska titeln d standarden finns med bda sprken. Sedan fljer ett avsnitt 12.8 dr vi terger valda delar ur ngra av de mest anvnda produktstandarderna. Detta fljs av avsnitt 12.9 som vsentligen handlar om mtt som behvs fr inbyggning. Avsnitt 12.10 ger lmpliga ingreppslngder i stl med olika hllfasthet fr att f godshl som r jmstarka med skruvar av olika hllfasthetsklasser. Basmtt fr metriska ISO-gngor samt borrdiametrar fr borrning fre gngning finns i avsnitt 12.11. Slutligen terger vi i avsnitt 12.12 ngra tabeller med toleranser och lgesavmtt som har anknytning till gngade fstelement.

104

BULTEN

12.1

NOMENkLATUR

12.3

ALLMNT

SS-ISO 1891 Skruvar, muttrar, brickor och saxpinnar Terminologi. Bolts, screws, nuts and accessories Terminology and nomenclature. SS-EN-20225 Fstelement Skruvar, pinnskruvar och muttrar Beteckningar och benmningar fr geometriska mtt. Fasteners Bolts, screws, studs and nuts Symbols and designation of dimensions.
12.2

SS-ISO 272 Fstelement Nyckelvidder fr sexkantsprodukter Metrisk serie. Fasteners Hexagon products Widths across flats. SS-EN 20273 Fstelement Frigende hl fr skruvar Metriska ISO-gngor. Fasteners Clearance holes for bolt and screws. SS-ISO 888 Fstelement Skruvar och pinnskruvar Skruvlngder och gnglngder. Bolts, screws and studs Nominal lengths, and thread lengths for general purpose bolts. SS 3584 Fstelement Skruvar med metriska ISO-gngor Kort tapp med stympad spets (ntringstapp) Mtt Bolts and screws with ISO metric screw threads Short dog point with truncated cone end (entry dog) Dimensions.
12.4

GnGor

ISO 724 Metriska ISO-gngor Basmtt. ISO general purpose metric screw threads Basic dimensions. SS-ISO 965-1 Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Introduktion och grundlggande data. ISO general purpose metric screw threads Tolerances Part1: Principles and basic data. SS-ISO 965-2 Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Grnsmtt fr toleranskvalitet medel. ISO general purpose metric screw threads Tolerances Part 2: Limits of sizes for general purpose bolt and nut threads Medium quality. SS-ISO 965-3 Metriska ISO-gngor Gngtoleranser Grnsavmtt. ISO general purpose metric screw threads Tolerances Part 3: Deviations for constructional threads. SS-EN ISO 1478 Fstelement Gngpressande skruvar ST-gngor och skruvndar. Tapping screw thread.

TOLERANsER

SS-ISO 4759/1 Fstelement Toleranser fr skruvar och muttrar med gngdiameter 1,6-150 mm Produktklass A, B och C. Tolerances for fasteners Part 1: Bolts, screws and nuts with thread diameters 1,6 and 150 mm and product grades A, B and C. SS-ISO 4759/3 Fstelement Toleranser fr brickor avsedda fr skruvar och muttrar med gngdiameter 1-150 mm Produktklass A och C. Tolerances for fasteners - Part 3: Washers to metric bolts, screws and nuts with thread diameters from 1 up to and including 150 mm - Product grades A and C.
12.5

MEkANiskA EgENskApER

SS-EN 20898-1 (SS-ISO898-1) Fstelement Hllfasthetsfordringar Del 1: Skruvar och pinnskruvar med metrisk ISO-gnga. Mechanical properties of fasteners Part 1: Bolts, screws and studs.
BULTEN

105

SS-EN 20898-2 (SS-ISO898-2) Fstelement Hllfasthetsfordringar Del 2: Muttrar med metrisk ISO-gnga och specificerade vrden p provlaster Grov delning. Mechanical properties of fasteners Part 2: Nuts with specified proof load values Coarse thread. SS-ISO 2320 Fstelement Sexkantslsmuttrar av stl Hllfasthets- och funktionsegenskaper. Prevailing torque type steel hexagon nuts Mechanical and performance properties. SS-EN ISO 2702 Fstelement Stthrdade gngpressande skruvar av stl Hllfasthetsfordringar (ISO 2702:1992). Heat-treated steel tapping screws Mechanical properties (ISO 2702:1992). SS 3392 Fstelement Gngpressande skruvar Bestmning av hllfasthets- och monteringsegenskaper. Tapping screws Determination of strength and assembly properties.
12.6

SS-EN 24032 (SS-ISO 4032) Fstelement Sexkantsmuttrar, utfrande 1 Produktklasserna A och B. Fasteners Hexagon nuts, style 1 Product grade A and B. SS-ISO 41612) Fstelement Flnsmuttrar med sexkant Produktklass A. Hexagon nuts with flange Product grade A. SS-ISO 7040 Fstelement Sexkantslsmuttrar (med icke-metallisk insats), utfrande 1 Hllfasthetsklasser 5, 8 och 10. Prevailing torque type hexagon nuts (with non-metallic insert), style 1 Property classes 5, 8 and 10. SS-ISO 7043 Fstelement Flnslsmuttrar med sexkant (med icke-metallisk insats). Prevailing torque type hexagon nuts with flange (with nonmetallic insert). SS-ISO 7044 Fstelement Flnslsmuttrar med sexkant, helmetalliska. Prevailing torque type all-metal hexagon nuts with flange. SS-EN ISO 7045 Fstelement Krysskruvar med rundat huvud och krysspr typ H eller typ Z Produktklass A (ISO 7045:1994). Pan head screws with type H or type Z cross recess Product grade A (ISO 7045:1994). SS-EN ISO 7046-1 Fstelement Krysskruvar med snkhuvud och krysspr typ H eller typ Z Produktklass A Del 1: Hllfasthetsklass 4.8 (ISO 7046-1:1994). Countersunk flat head screws (common head style) with type H or type Z cross recess Product grade A Part 1: Steel or property class 4.8 (ISO 7046-1:1994). SS-EN ISO 7046-2 Fstelement Krysskruvar med snkhuvud Produktklass A Del 2: Stl i hllfasthetsklass 8.8, rostfritt stl och icke-jrnmetaller (ISO 7046-2:1990). Cross recessed countersunk flat head screws (comon head style) Grade A Part 2: Steel of property class 8.8, stainless steel and non-ferrous metals. (ISO 7046-2:1990).
1) 2)

yTBEHANDLiNg

ISO 4042 Saknar svensk versttning. Threaded components Electroplated coatings.

12.7

pRODUkTER

SS-EN 24014 (SS-ISO 4014) Fstelement Delgngade sexkantsskruvar Produktklasserna A och B. Fasterners Hexagon head bolts Product grades A and B. SS-EN 24017 (SS-ISO 4017) Fstelement Helgngade sexkantsskruvar Produktklasserna A och B. Fasteners Hexagon head screws Product grades A and B. ISO 41621) Saknar svensk versttning. Hexagon flange bolts Small series. SS-ISO 4762 Fstelement Sexkanthlsskruv Produktklass A. Hexagon socket head cap screws Product grade A.
BULTEN

Kommer under 1999 ut som SS-EN 1662 Kommer under 1999 ut som SS-EN 1661

106

SS-EN ISO 7049 Fstelement Gngpressande krysskruvar med rundat huvud (ISO 7049:1983) Cross recessed pan head tapping screws (ISO 7049:1983) SS-EN ISO 7050 Fstelement Gngpressande krysskruvar med snkhuvud (ISO 7050:1983) Cross recessed countersunk (flat) head tapping screws (common head style) (ISO 7050:1983) ISO 4026 Saknar svensk versttning. Hexagon socket set screws with flat point. ISO 4027 Saknar svensk versttning. Hexagon socket set screws with cone point. ISO 4028 Saknar svensk versttning. Hexagon socket set screws with dog point. ISO 4029 Saknar svensk versttning. Hexagon socket set screw with cup point.

12.8

UTDRAg UR NgRA pRODUkT- sTANDARDER

Avsnittet innehller vsentliga delar av standarder fr ngra av de vanligaste produkterna. I ngra fall har mtt tagits med frn nyligen reviderade standarder som berknas vara utgivna i Sverige senast 1999. Tabellfrteckning 12.8.1 Delgngade sexkantsskruvar SS-ISO 4014 12.8.2 Sexkantsmuttrar SS-ISO 4032 12.8.3 Flnsskruvar SS-EN 1662 12.8.4 Flnsmuttrar SS-EN 1661 12.8.5 Sexkantshlskruvar SS-EN ISO 4762 12.8.6 Krysspr SS-EN ISO 4757 12.8.7 Kryssprsskruvar SS-EN ISO 7045

BULTEN

107

12.8.1

UTDRAg UR ss-EN 24014, 1992 (ss-isO 4014) DELgNgADE sExkANTsskRUVAR

nden skall vara fasad. Betrffande storlekar M4 och mindre storlekar fr den dock vara plan (obearbetad nde). d s 2P max ofullstndig gnga e

Produktklass A och B.15-30 X ds ls 6) c k bild 12.1 lg 6)7) l (b)

X kw c r lf Max vergng mellan huvud och stam

Referensplan fr dw

da dw 0,1

tabell 12.1 prefererade gngOr P Gnga d

1)
2)

Mtt i mm M20 2,5 46 52 65 0,2 0,8 22,4 20 19,67 19,48 28,19 27,7 33,53 32,95 4 12,5 12,285 12,715 12,15 12,85 8,6 8,51 0,8 30 29,67 29,16 M24 3 54 60 73 0,2 0,8 26,4 24 23,67 23,48 33,61 33,25 39,98 39,55 4 15 14,785 15,215 14,65 15,35 10,35 10,26 0,8 36 35,38 35 M30 3,5 66 72 85 0,2 0,8 33,4 30 29,48 42,75 - 50,85 6 18,7 18,28 19,12 12,8 1 46 45 M36 M42 M48 M56 4 4,5 5 5,5 84 96 108 97 109 121 137 0,2 0,3 0,3 0,3 0,8 1 1 1 39,4 45,6 52,6 63 36 42 48 56 35,38 41,38 47,38 55,26 51,11 59,95 69,45 78,66 60,79 71,3 82,6 93,56 6 8 10 12 22,5 26 30 35 - 22,08 25,58 29,58 34,5 22,92 26,42 30,42 35,5 15,46 17,91 20,71 24,15 1 1,2 1,6 2 55 65 75 85 53,8 63,1 73,1 82,8 M64 6 153 0,3 1 71 64 63,26 88,16 104,86 13 40 39,5 40,5 27,65 2 95 92,8

b ref. c da ds dw e lf k

3) 4)

min max max nom = max Produktklass A min product grade B Produktklass A min product grade B Produktklass A min product grade B
max nom

kw5) r s
1) 2) 3) 4)

Produktklass A min product grade max Produktklass B min product grade max Produktklass A min product grade B
min

nom = max Produktklass A min product grade B

M1,6 M2 0,35 0,4 9 10 15 16 28 29 0,1 0,1 0,25 0,25 2 2,6 1,6 2 1,46 1,86 1,35 1,75 2,27 3,07 2,30 2,95 3,41 4,32 3,28 4,18 0,6 0,8 1,1 1,4 0,975 1,275 1,225 1,525 0,9 1,2 1,3 1,6 0,68 0,89 0,63 0,84 0,1 0,1 3,2 4 3,02 3,82 2,90 3,70

M2,5 0,45 11 17 30 0,1 0,25 3,1 2,5 2,36 2,25 4,07 3,95 5,45 5,31 1 1,7 1,575 1,825 1,5 1,9 1,1 1,05 0,1 5 4,82 4,70

M3 M4 0,5 0,7 12 14 18 20 31 33 0,15 0,15 0,4 0,4 3,6 4,7 3 4 2,86 3,82 2,75 3,70 4,57 5,88 4,45 5,74 6,01 7,66 5,88 7,50 1 1,2 2 2,8 1,875 2,675 2,125 2,925 1,8 2,6 2,2 3,0 1,31 1,87 1,26 1,82 0,1 0,2 5,5 7 5,32 6,78 5,20 6,64

M5 0,8 16 22 35 0,15 0,5 5,7 5 4,82 4,70 6,88 6,74 8,79 8,63 1,2 3,5 3,35 3,65 3,26 3,74 2,35 2,28 0,2 8 7,78 7,64

M6 1 18 24 37 0,15 0,5 6,8 6 5,82 5,70 8,88 8,74 11,05 16,89 1,4 4 3,85 4,15 3,76 4,24 2,7 2,63 0,25 10 9,78 9,64

M8 1,25 22 28 41 0,15 0,6 9,2 8 7,78 7,64 11,63 11,47 14,38 14,20 2 5,3 5,15 5,45 5,06 5,54 3,61 3,54 0,4 13 12,73 12,57

M10 1,5 26 32 45 0,15 0,6 11,2 10 9,78 9,64 14,63 14,47 17,77 17,59 2 6,4 6,22 6,58 6,11 6,69 4,35 4,28 0,4 16 15,73 15,57

M12 1,75 30 36 49 0,15 0,6 13,7 12 11,73 11,57 16,63 16,47 20,03 19,85 3 7,5 7,32 7,68 7,21 7,79 5,12 5,05 0,6 18 17,73 17,57

M16 2 38 44 57 0,2 0,8 17,7 16 15,73 15,57 22,49 22 26,75 26,17 3 10 9,82 10,18 9,71 10,29 6,87 6,8 0,6 24 23,67 23,16

P = gngans delning. Fr lngder lnom 125 mm. Fr lngder 125 mm < lnom 200 mm. Fr lngder lnom > 200 mm.

5) kw = 0,7 kmin. 6) lgmax = lnom b. lsmin = lgmax 5 P. 7) lg r min klmlngd.

108

12.8.2

UTDRAg UR ss-EN 24032, 1992 (ss-isO 4032) sExkANTssMUTTRAR, UTFRANDE 1

30 15

Produktklass A och B

mw

Alternativ med ansats kan bestllas srskilt.

120 90 ref.

da

dw

dw

mw m

mw m

bild 12.2

tabell 12.2 prefererade stOrlekar Gnga d P 1) c max min da min max dw min e min m max min mw min s nom = max min
1)

Mtt i mm M20 2,5 0,8 0,2 20 21,6 27,7 32,95 18 16,9 13,5 30 29,16 M24 3 0,8 0,2 24 25,9 33,3 39,55 21,5 20,2 16,2 36 35 M30 3,5 0,8 0,2 30 32,4 42,8 50,85 25,6 24,3 19,4 46 45 M36 4 0,8 0,2 36 38,9 51,1 60,79 31 29,4 23,5 55 53,8 M42 4,5 1 0,3 42 45,4 60 71,3 34 32,4 25,9 65 63,1 M48 5 1 0,3 48 51,8 69,5 82,6 38 36,4 29,1 75 73,1 M56 5,5 1 0,3 56 60,5 78,7 93,56 45 43,4 34,7 85 82,8 M64 6 1 0,3 64 69,1 88,2 104,86 51 49,1 39,3 95 92,8

M1,6 0,35 0,2 0,1 1,6 1,84 2,4 3,41 1,3 1,05 0,8 3,2 3,02

M2 0,4 0,2 0,1 2 2,3 3,1 4,32 1,6 1,35 1,1 4 3,82

M2,5 0,45 0,3 0,1 2,5 2,9 4,1 5,45 2 1,75 1,4 5 4,82

M3 0,5 0,4 0,15 3 3,45 4,6 6,01 2,4 2,15 1,7 5,5 5,32

M4 0,7 0,4 0,15 4 4,6 5,9 7,66 3,2 2,9 2,3 7 6,78

M5 0,8 0,5 0,15 5 5,75 6,9 8,79 4,7 4,4 3,5 8 7,78

M6 1 0,5 0,15 6 6,75 8,9 11,05 5,2 4,9 3,9 10 9,78

M8 1,25 0,6 0,15 8 8,75 11,6 14,38 6,8 6,44 5,2 13 12,73

M10 1,5 0,6 0,15 10 10,8 14,6 17,77 8,4 8,04 6,4 16 15,73

M12 1,75 0,6 0,15 12 13 16,6 20,03 10,8 10,37 8,3 18 17,73

M16 2 0,8 0,2 16 17,3 22,5 26,75 14,8 14,1 11,3 24 23,67

P = gngans delning

BULTEN

109

12.8.3

UTDRAg UR ss-EN 1662, 1998*) FLNsskRUVAR MED sExkANTsHUVUD

30 15

Produktklass A
Fasad nde +1 0,5d 0 Rundad, fasad eller konisk vergng ds r2 ls kw4) k lg l a) Fullgrov stam (standardtyp) (b) u2) S ls lg b) Reducerad stam, typ R (endast p srskild bestllning) d e ds
d23)

1)

c5)
25 15
0,750,5

c5)
25 15

lf

lf
r1

Mjuk vergng mellan radie och anliggningsyta. dw ds da Max och min kontur fr underskuren radie dc
r3 m
ax

r 3mi r4

r1

v min v max

ds

dv da

dw dc

Typ F med normal radievergng (standardutfrande)

Typ U med underskuren radievergng (p begran eller valfri) c) Anliggningsytans utformning

bild 12.3

1) Huvudets versida kan antingen vara plan eller ha en fasad eller sfrisk frsnkning efter tillverkarens val. 2) Ofullstndig gnga, 2P 3) d2 motsvarar ungefr gngans medeldiameter eller gngrullningsdiameter.
BULTEN

4) kw r minsta ingreppshjd. 5) c mtes vid dwmin. *) EN 1662 ges ut i Europa i stllet fr ISO 4162.

110

tabell 12.3 Gnga d P 2)

3)

Mtt i mm M10 1,5 26 32 1,5 11,2 12,5 20,8 10,00 9,78 10,8 18,7 14,26 9,7 4,3 2,1 0,4 0,6 0,45 0,20 5,7 13,00 12,73 0,30 0,15 M12 1,75 30 36 1,8 13,7 15,2 24,7 12,00 11,73 12,8 22,5 17,62 12,1 5,4 2,1 0,6 0,7 0,54 0,24 5,7 16,00 15,73 0,35 0,15 (M14) 2 34 40 2,1 15,7 17,7 28,6 14,00 13,73 14,8 26,4 19,86 12,9 5,6 2,1 0,6 0,9 0,63 0,28 5,7 18,00 17,73 0,45 0,20
1)

b ref c da dc ds dv dw e k kw lf r1 r2 6) r3 r4 s v
1) 2) 3) 4)

4) 5)

min Typ F U
max

max max min max min min max min max min max max min ref max min max min

M5 0,8 16 1 5,7 6,2 11,4 5,00 4,82 5,5 9,4 7,59 5,6 2,3 1,4 0,2 0,3 0,25 0,10 4 7,00 6,78 0,15 0,05

M6 1 18 1,1 6,8 7,5 13,6 6,00 5,82 6,6 11,6 8,71 6,9 2,9 1,6 0,25 0,4 0,26 0,11 4,4 8,00 7,78 0,20 0,05

M8 1,25 22 28 1,2 9,2 10 17 8,00 7,78 8,8 14,9 10,95 8,5 3,8 2,1 0,4 0,5 0,36 0,16 5,7 10,00 9,78 0,25 0,10

M16 2 38 44 57 2,4 17,7 20,5 32,8 16,00 15,73 17,2 30,6 23,15 15,2 6,8 3,2 0,6 1 0,72 0,32 8,8 21,00 20,67 0,50 0,25

Storlekar inom parentes skall undvikas. P = gngans delning Fr lngder lnom 125 mm. Fr lngder 125 mm < lnom 200 mm.

5) Fr lngder lnom > 200 mm. 6) Radien r2 gller fr vergngen svl mellan sexkantens hrn som mellan sexkantens sidor och flnsen.

BULTEN

111

12.8.4

UTDRAg UR ss-EN 1661, 1998*) FLNsMUTTRAR MED sExkANT

Detalj X c5) 15 till 25

Produktklass A
mw
0,7 5

,75

90 till 120

da

da

90 t

r
bild 12.4 15 till 30

ill

12 0

dw

dc

tabell 12.4 Gnga d P 2) c da dc dw e m mw 3) s r

4)

Mtt i mm M10 1,5 1,5 10 10,8 21,8 19,6 17,77 10 9,64 5,9 16 15,73 0,6 M12 1,75 1,8 12 13 26 23,8 20,03 12 11,57 6,8 18 17,73 0,72 (M14) 2 2,1 14 15,1 29,9 27,6 23,36 14 13,3 7,7 21 20,67 0,88
1)

M5 min min max max min min max min min max min max 0,8 1 5 5,75 11,8 9,8 8,79 5 4,7 2,5 8 7,78 0,3

M6 1 1,1 6 6,75 14,2 12,2 11,05 6 5,7 3,1 10 9,78 0,36

M8 1,25 1,2 8 8,75 17,9 15,8 14,38 8 7,64 4,6 13 12,73 0,48

M16 2 2,4 16 17,3 34,5 31,9 26,75 16 15,3 8,9 24 23,67 0,96

M20 2,5 3 20 21,6 42,8 39,9 32,95 20 18,7 10,7 30 29,16 1,2

1) Storleken inom parentes skall om mjligt undvikas. 2) P = gngans delning. 3) Minsta griphjd.

4) Radien r gller fr vergngen svl mellan sexkantens hrn som mellan sexkantens sidor och flnsen. 5) c mtes vid dwmin.
*)

EN 1661 ges ut i Europa i stllet fr ISO 4161.

112

BULTEN

12.8.5

UTDRAg UR ss-EN isO 4762, 1998 (ss-isO 4762) sExkANTsHLskRUVAR

lfmax = 1,7 rmax damax _ dsmax rmax = 2 lf r rmin, se tabell 12.5

Produktklass A

Detalj X Max kl i vergngen mellan huvud och stam.

t da

ds

t w X

Skruvnden skall vara fasad. Betrffande storlekar M4 och drunder fr den vara plan (obearbetad nde).

120 min

Tilltet alternativt utfrande av sexkantshlet.

120 min

dk

da ds1)

d u2)

e
v

Nedre kanten p huvudet fr vara rundad eller fasad till dw men mste alltid vara fri frn grader.

r
ls4) lg3) k 1) 2) 3) 4) l (b)

S En ltt rundning eller frsnkning av sexkantshlets vre del r tillten.

dw
r

v
max 45 vre kanten p huvudet fr vara rundad eller fasad inom dessa mtt enligt tillverkarens val.

ds hnfr sig till vrden fr ls > 0. Ofullstndig gnga: u 2 P. lgmax = lnom b lsmin = lgmax 5 P

bild 12.5

BULTEN

113

tabell 12.5 Gnga d P 1) b dk M1,6 0,35 15 3 3,14 2,86 2 1,6 1,46 1,73 0,34 1,6 1,46 0,1 1,5 1,52 1,545 1,56 0,7 0,16 2,72 0,55 M2 0,4 16 3,8 3,98 3,62 2,6 2 1,86 1,73 0,51 2 1,86 0,1 1,5 1,52 1,545 1,56 1 0,2 3,48 0,55 M2,5 M3 0,45 0,5 17 18 4,5 5,5 4,68 5,68 4,32 5,32 3,1 3,6 2,5 3 2,36 2,86 2,3 2,87 0,51 0,51 2,5 3 2,36 2,86 0,1 0,1 2 2,5 2,02 2,52 2,045 2,56 2,06 2,58 1,1 1,3 0,25 0,3 4,18 5,07 0,85 1,15 M4 M5 M6 0,7 0,8 1 20 22 24 7 8,5 10 7,22 8,72 10,22 6,78 8,28 9,78 4,7 5,7 6,8 4 5 6 3,82 4,82 5,82 3,44 4,58 5,72 0,6 0,6 0,68 4 5 6 3,82 4,82 5,7 0,2 0,2 0,25 3 4 5 3,02 4,02 5,02 3,071 4,084 5,084 3,08 4,095 5,14 2 2,5 3 0,4 0,5 0,6 6,53 8,03 9,38 1,4 1,9 2,3 M8 1,25 28 13 13,27 12,73 9,2 8 7,78 6,86 1,02 8 7,64 0,4 6 6,02 6,095 6,14 4 0,8 12,33 3,3 M10 1,5 32 16 16,27 15,73 11,2 10 9,78 9,15 1,02 10 9,64 0,4 8 8,025 8,115 8,175 5 1 15,33 4 M12 1,75 36 18 18,27 17,73 13,7 12 11,73 11,43 1,45 12 11,57 0,6 10 10,025 10,115 10,175 6 1,2 17,23 4,8 (M14) 2) 2 40 21 21,33 20,67 15,7 14 13,73 13,72 1,45 14 13,57 0,6 12 12,032 12,142 12,212 7 1,4 20,17 5,8 M16 2 44 24 24,33 23,67 17,7 16 15,73 16 1,45 16 15,57 0,6 14 14,032 14,142 14,212 8 1,6 23,17 6,8 M20 2,5 52 30 30,33 29,67 22,4 20 19,67 19,44 2,04 20 19,48 0,8 17 17,05 17,23 10 2 28,87 8,6 M24 3 60 36 36,39 35,61 26,4 24 23,67 21,73 2,04 24 23,48 0,8 19 19,065 19,275 12 2,4 34,81 10,4 M30 3,5 72 45 45,39 44,61 33,4 30 29,67 25,15 2,89 30 29,48 1 22 22,065 22,275 15,5 3 43,61 13,1

Mtt i mm M36 4 84 54 54,46 53,54 39,4 36 35,61 30,85 2,89 36 35,38 1 27 27,065 27,275 19 3,6 52,54 15,3

da ds e lf k r s

t v dw w
1) 2) 3) 4) 5) 6) 7)

ref max 3) max 4) min max max min min 5) max max min min nom min max 6) max 7) min max min min

P = gngans delning. Storlek inom parentes skall undvikas. Fr slta huvuden. Fr lttrade huvuden. emin = 1,14 x smin. Fr hllfasthetsklass 12.9. Fr alla andra hllfasthetsklasser.

114

BULTEN

12.8.6

UTDRAg UR ss-EN isO 4757, 1994 kRysspR FR kRysskRUVAR

Denna standard upptar numera bde typ H (tidigare Phillips) och typ Z (tidigare Pozidriv), vilket frut inte varit mjligt pga patentskl. Standarden innehller frutom mtt, ven tolkar och anvisningar fr hur krysspren skall kontrolleras. Tabell 12.6 och 12.7 terger endast kryssprens mtt, vars bredd och djup fr anpassas till de olika huvudformerna, vilket framgr av aktuell produktstandard.
tabell 12.6 krysspr typ H, teOretiska Mtt Krysspr nr 0 b 0,03 e +0,05 g 0 f r t1 15 +15 0
1) Denna erstts av rmin 0,25 mm; rmax 0,36 mm.

Mtt i mm 3 4 3,48 2,39 2,44

0 0,61 0,26 0,36 0,81 0,31 0,36 0,3 0,22

1)

1 0,97 0,41 0,46 1,27 0,51 0,56 0,5 0,34 138

2 1,47 0,79 0,84 2,29 0,66 0,74 0,6 0,61 140

2630'

+15' 0

2,41 1,98 2,03 3,81 0,79 0,86 0,8 1,01 146

b
g

0 92 -15'
A

5,08 1,19 1,27 1 1,35 153

t1

28

nom ref 0

-10

A-A B
A

C-C

B-B e Krysspr typ H

bild 12.6

5 45

5 45

BULTEN

115

tabell 12.7 krysspr typ z, teOretiska Mtt Krysspr nr 0 b 0,05 0 f 0,025 0 g 0,05 r1 max r2 max j max +15 0 0 15 0 y 15 0 7 0 0,76 0,48 0,86 0,30 0,10 0,13 7 7 45 4 23 46 1 1,27 0,74 1,32 0,30 0,13 0,15 7 7 45 4 23 46 2 1,83 1,03 2,34 0,38 0,15 0,15 5 45 6 20 3 46 3 2,72 1,42 3,86 0,51 0,25 0,20 5 45 6 20 3

Mtt i mm 4 3,96 2,16 5,08 0,64 0,38 0,20 7 7 45

C
E-E

C-C D-D

r2
+7' 46 0

r2

+7' 46 0

C D

B-B

90max 60min

4 23 56 15
E

56 15

,2 5

til l1

A
B

28 - 0 1

r1

45 g

b
bild 12.7
BULTEN

B
A A-A

0 2630' -15

116

12.8.7

UTDRAg UR ss-EN isO 7045, 1995 (ss-isO 7045) kRysskRUVAR MED RUNDAT HUVUD OcH kRysspR Typ H ELLER Typ z
r Plan nde

dk

rf

d da

a k l Typ H Krysspr

x l Typ Z

bild 12.8

tabell 12.8 Gnga d P 2) a b da dk k r rf x Krysspr m Typ H intrngningsdjup Krysspr Typ Z intrngningsdjup M1,6 0,35 0,7 25 2 3,2 2,9 1,30 1,16 0,1 2,5 0,9 0 1,7 0,95 0,70 1,6 0,90 0,65 1,9 1,2 0,9 2,1 1,42 1,17 2,7 1,55 1,15 2,6 1,50 1,25 M2 0,4 0,8 25 2,6 4,0 3,7 1,60 1,46 0,1 3,2 1 M2,5 0,45 0,9 25 3,1 5,0 4,7 2,10 1,96 0,1 4 1,1 1 3 1,8 1,4 2,8 1,75 1,50 3,9 1,9 1,4 3,9 1,93 1,48 M3 0,5 1 25 3,6 5,6 5,3 2,40 2,26 0,1 5 1,25 (M3,5) 0,6 1,2 38 4,1 7,00 6,64 2,60 2,46 0,1 6 1,5 2 4,4 2,4 1,9 4,3 2,34 1,89 4,9 2,9 2,4 4,7 2,74 2,29
1)

Mtt i mm M4 0,7 1,4 38 4,7 8,00 7,64 3,10 2,92 0,2 6,5 1,75 M5 0,8 1,6 38 5,7 9,5 9,14 3,70 3,52 0,2 8 2 M6 1 2 38 6,8 12,00 11,57 4,6 4,3 0,25 10 2,5 3 6,9 3,6 3,1 6,7 3,46 3,03 M8 1,25 2,5 38 9,2 16,00 15,57 6,0 5,7 0,4 13 3,2 4 9 4,6 4,0 8,8 4,50 4,05 M10 1,5 3 38 11,2 20,00 19,48 7,50 7,14 0,4 16 3,8 10,1 5,8 5,2 9,9 5,69 5,24

max min max nom=max min nom=max min min max nr ref max min ref max min

1) Storlekar inom parantes br om mjligt undvikas. 2) P = gngans delning.

117

12.9

iNByggNADsMTT FR skRUVFRBAND

12.9.1

HUVUDMTT FR skRUVAR

Fljande sidor ger inbyggnadsmtt och klmlngder fr de vanligaste frekommande skruvfrbanden. Ytterligare dimensioner, mtt och toleranser anges i ifrgavarande produkt- och grundstandard, till vilka hnvisas vid figurtexterna. Vrden med tv decimaler har avrundats till en decimal. Standarderna r hela tiden utsatta fr frndringar. Det plitligaste sttet att alltid ha tillgng till de senaste standarderna r att teckna abonnemang p mnesomrdet hos SIS, som sljer svensk standard.

Flnsskruvars s- och e-mtt r mindre n sexkantsskruvars. Rtt mtt erhlls i produktstandarderna.

Sexkantsskruv (SS-ISO 4014, 4016, 4017, 4018) Flnsskruv med sexkantshuvud (SS-EN 1662) dc1 k7 l d

d k1 l s

Sexkanthlsskruv (SS-EN ISO 4762)

Sprskruv (cylinderhuvud, SS-EN ISO 1207) dk4 k5 l d

Krysskruv (snkhuvud, SS-EN ISO 7046) (kullersnkhuvud, SS-EN ISO 7047) dk3 k4 Sprskruv (snkhuvud, SS-EN ISO 2009) (kullersnkhuvud, SS-EN ISO 2010) d

dk1
k2 l

Krysskruv (rundat huvud, SS-EN ISO 7045) Sprskruv (rundat huvud, SS-EN ISO 1580) dk2 k3 l d

dk2
k6 l

dk3
k4 l

bild 12.9

tabell 12.9 skruvar Gnga d M1,6 M2 M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 (M14) M16 M20 M24 M30 M36 dc1 max dk1 1) max 3 3,8 4,5 5,5 7 8,5 10 13 16 18 21 24 30 36 45 54 dk2 max 3,2 4 5 5,6 8 9,5 12 16 20 dk3 max 3 3,8 4,7 5,5 8,4 9,3 11,3 15,8 18,3 dk4 max 3 3,8 4,5 5,5 7 8,5 10 13 16 k1 nom 1,1 1,4 1,7 2
2) 2) 2) 2) 2)

k2 max 1,6 2 2,5 3 4 5 6 8 10 12 14 16 20 24 30 36

k3 max 1,3 1,6 2,1 2,4 3,1 3,7 4,6 6 7,5

k4 max 1 1,2 1,5 1,65 2,7 2,7 3,3 4,65 5

k5 max 1,1 1,4 1,8 2 2,6 3,3 3,9 5 6

k6 max 1 1,3 1,5 1,8 2,4 3 3,6 4,8 6

k7 max

e3) min 3,4 4,3 5,5 6 7,7 8,8 11,1 14,4 17,8 20 23,4 26,8 33,5 40 51 61

s max 3,22) 42) 52) 5,52) 72) 8 10 13 16 18 21 24 30 36 46 55

11,4 13,6 17 20,8 24,7 28,6 32,8

2,8 3,5 4 5,3 6,4 7,5 8,8 10 12,5 15 18,7 22,5

5,6 6,9 8,5 9,7 12,1 12,9 15,2

118

1) Vid lttrade huvuden se SS-ISO 4762 fr mtt dk1. 2) Gller ej produktklass C. 3) Gller ej produktklass B och C.

12.9.2

BRickOR
d4-6 Fyrkantsbricka (SS 1630) d7 A

d1-3

Rundbricka (SS 3576) (SS-ISO 7091) (SS-ISO 7093)

dh

t1-3 t4

bild 12.10

bild 12.11

tabell 12.10 brickOr OcH frigende Hl Nominell storlek M1,6 M2 M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 (M14) M16 M20 M24 M30 M36
4) 5) 6) 7)

A nom

d1 max 1,84 2,34 2,84 3,38 4,48 5,5 6,6 8,6 10, 8 13,3 15,3 17,3 21,3 25,3 31,4 37,6

4)

d2 max

5)

d3 max

6)

d4 4) max 4 5 6 7 9 10 12 16 20 24 28 30 37 44 56 66

d5 5) max

d6 6) max

d7 max

t1 4) max 0,35 0,35 0,55 0,55 0,9 1,1 1,8 1,8 2,2 2,7 2,7 3,3 3,3 4,3 4,3 5,6

t2 5) max

t3 6)

t4

min 1,8 2,4 2,9 3,4 4,5 5,5 6,6 9 11 13,5 15,5 17,5 22 26 33 39

dh7)

max 1,94 2,54 3,04 3,58 4,68 5,68 6,82 9,22 11,27 13,77 15,77 17,77 22,33 26,33 33,39 39,39

30 40 50 60 80 95 110

5,8 7 9,4 11,4 13,9 15,9 17,9 22,5 26,5 33,6 40

3,38 4,48 5,5 6,6 8,6 10,8 13,3 15,3 17,3 22,5 26,8 34 40

10 12 16 20 24 28 30 37 44 56 66

9 12 15 18 24 30 37 44 50 60 72 92 110

11,4 13,9 18,2 22,8 26,8 34 37

1,2 1,9 1,9 2,3 2,8 2,8 3,6 3,6 4,6 4,6 6

0,9 1,1 1,4 1,8 2,2 2,7 3,3 3,3 3,3 4,6 6 7 9,2

3 4 5 5 6 6 8

Rundbricka, produktklass A (SS3576). Rundbricka, produktklass C (SS-ISO 7091). Stor rundbricka, produktklass A och C (SS-ISO 7093). Frigende hl dh, serie medel enligt SS-ISO 273.

Anm. Fr mtt ver 5 mm kan 1:a decimalen vara avrundad.

BULTEN

119

12.9.3

MUTTRAR
Normal mutter, sexkantsHg sexkantsLg Skarvmutter mutter utfrande 1 mutter (SS 2178) (SS-ISO 4032) (SS 2177) (SS-ISO 4035) d m1 m2 m3 s Sexkantslsmutter (SS-ISO 7040-7042) d w m5 s m6-7 h1-3 s d e m8 m9 h4-5 Flnsmutter Flnslsmutter (SS-EN 1661) (SS-EN 1663, SS-EN 1664)

m4

Kronmutter Kronmutter med hals (SS 2179) (SS 2179) de w m5

dc2

bild 12.12

tabell 12.11 Muttrar Gnga d M1,6 M2 M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 (M14) M16 M20 M24 M30 M36 dc2 de max h1 8) max h2 9) max h3 10) h4 11) max max h5 12) max m1 m2 m3 13) max 1,3 1,6 2 2,4 3,2 4,7 5,2 6,8 8,4 10,8 12,8 14,8 18 21,5 25,6 31
BULTEN

m4 max 1 1,2 1,6 1,8 2,2 2,7 3,2 4 5 6 7 8 10 12 15 18

m5 max

m6 8) min

m7 9) min

m8 max

m9 min

e min 3,4 4,3 5,5 6 7,7 8,8 11,1 14,4 17,8 20 23,4 26,8 33 39,6 50,9 60,8

s max 3,2 4 5 5,5 7 8 10 13 16 18 21 24 30 36 46 55

w max

11,8 14,2 17,9 21,8 26 29,9 34,5 42,8

16 18 22 28 34 42 50

4,5 6 6,8 8 9,5 11,9 14,9 17 19,1 22,8 27,1 32,6 38,9

7,2 8,5 10,2 12,8 16,1 18,3 20,7 25,1 29,5 35,6 42,6

5,1 6 8 10 12 14,1 16,4 20,3 23,9 30 36

7,1 9,1 11,1 13,5 16,1 18,2 20,3 24,8

6,2 7,3 9,4 11,4 13,8 15,9 18,3 22,4

50 50 50 50

9 12 15 18 21 24 30 36 45 54

5 6 7,5 9,5 12 15 16 19 22 27 33 38

2,2 2,9 4,4 4,9 6,4 8 10,4 12,1 14,1 16,9 20,2 24,3 29,4

4,8 5,4 7,1 8,9 11,6 13,4 15,7 19 22,6 27,3 33,1

5 6 8 10 12 14 16 20

4,7 5,7 7,6 9,6 11,6 13,3 15,3 18,7

3,2 4 5 6,5 8 10 11 13 16 19 24 29

8) Sexkantslsmutter, icke-metallisk insats, utfrande 1 (SS-ISO 7040). 9) Sexkantslsmutter, icke-metallisk insats, utfrande 2 (SS-ISO 7041). 10) Sexkantslsmutter, helmetallisk, utfrande 2 (SS-ISO 7042).

11) Flnslsmutter, helmetallisk (SS-EN 1663). 12) Flnslsmutter, helmetallisk (SS-EN 1664). 13) Normal mutter, utfrande 1 (SS-ISO 4032). Utfrande 2 ges i SS-ISO 4033.

120

12.9.4

kLMLNgDER

Klmlngden L1 kan berknas med fljande formel: L1 = l - m19 - 2 (P + t14) dr: l m1-9 P t1-4 r r r r nominell skruvlngd mutterhjd enligt tabell 12.11 gngans delning brickans tjocklek enligt tabell 12.10
L1

Klmlngderna i tabellen 12.12 r berknade fr skruvar med huvud utan flns tillsammans med muttrar enligt SS-ISO 4032 (m3 i tabell 12.11) och tv runda brickor enligt SS 3576 (t1 enligt tabell 12.10) enligt formeln: L1 = l - m3 - 2 (P + t1) Klmlngderna i tabell 12.13 r berknade fr flnsskruvar med flnsmuttrar enligt SS-EN 1661 (m8 enligt tabell 12.11) men utan brickor enligt formeln: L1 = l - m8 - 2P

bild 12.13

Klmlngderna gller ej skruvar med snkhuvud.

tabell 12.12 klMlngder Gnga Klmlngd, L1 max Nominell skruvlngd, l 6 8 10 12 1,5 3,5 5,5 7,5 1,6 3,6 5,6 1,5 3,5 1,2

M3 M4 M5 M6 M8 M10 M12 (M14) M16 M20 M24 M30 M36

16 11,5 9,6 7,5 5,2 3,1

20 15,5 13,6 11,5 9,2 7,1 4,2

25 20,5 18,6 16,5 14,2 12,1 9,2 5,3

30 25,5 23,6 21,5 19,2 17,1 14,2 10,3 7,8 4,6

35 28,6 26,5 24,2 22,1 19,2 15,3 12,8 9,6

40 33,6 31,5 29,2 27,1 24,2 20,3 17,8 14,6 10,4

45

50

55

60

65

70

80

90

100

36,5 34,2 32,1 29,2 25,3 22,8 19,6 15,4

41,5 39,2 37,1 34,2 30,3 27,8 24,6 20,4 13,9

44,2 42,1 39,2 35,3 32,8 29,6 25,4 18,9

49,2 47,1 44,2 40,3 37,8 34,6 30,4 23,9 18,8

52,1 49,2 45,3 42,8 39,6 35,4 28,9 23,8

57,1 54,2 50,3 47,8 44,6 40,4 33,9 28,8 19,8

67,1 64,2 60,3 57,8 54,6 50,4 43,9 38,8 29,8

74,2 70,3 67,8 64,6 60,4 53,9 48,8 39,8

84,2 80,3 77,8 74,6 70,4 63,9 58,8 49,8

tabell 12.13 flnsskruv Med flnsMutter Gnga d M5 M6 M8 M10 M12 (M14) M16 Klmlngd, L1 max Nominell skruvlngd, l 10 12 16 3,4 5,4 9,4 4 8 5,5

20 3,5 12 9,5 7

25 13,4 17 14,5 12 9,5

30 18,4 22 19,5 17 14,5 12

35 23,4 27 24,5 22 19,5 17 15

40 28,4 32 29,5 27 24,5 22 20

45 33,4 37 34,5 32 29,5 27 25

50 38,4 42 39,5 37 34,5 32 30

55 47 44,5 42 39,5 37 35

60 52 49,5 47 44,5 42 40

65

70

80

90

100

54,5 52 49,5 47 45

59,5 57 54,5 52 50

69,5 67 64,5 62 60

77 74,5 72 70

87 84,5 82 90

121

12.9.5

pLANiNgs- OcH FRsNkNiNgsDiAMETRAR (ss 2173)

tdragningsverktyg D1 D2 D3 D4 D5 90 D6 1,2d max18) C D7

d dh

1,2d max18)

d D2 bild 12.14

tabell 12.14 planings- OcH frsnkningsdiaMetrar Gnga d D1 D2H14 Handhylsgrepp 8 18) 8 18) 10 18) 10 18) 13 18) 13 18) 15 15) 1515)18) 18 18 18) 18 20 20 18) 22 24 18) 26 26 15) 28 30 15) 33 36 43 Krafthylsgrepp D3 H14 3,3 4,3 5 6 8 10 11 15 18 20 24 26 33 40 48 57 D4 H14 3,3 4,3 5 6 8 10 11 15 18 D5 H14 4,3 5 6 7 9 11 13 18 22 D6 H14 3,7 4,6 5,7 5,7 9,7 10,7 12,9 17,7 20,4 D7 min
16)

14) 17)

H15 M1,6 5 M2 6 M2,5 8 M3 8 M4 11 M5 11 M6 13 M8 18 M10 24 M12 26 M14 30 M16 33 M20 40 M24 48 M30 61 M36 71 Fyrkantsfste fr hylsgrepp mm

18) 18) 18)

15 16 18 22 26 30 36 40 48 53 66 78 20
18) 18)

18) 18) 18) 18) 18)

20 24 28 30 36 40

18) 18) 18) 18) 18)

15)

30 33 36 40 48 57

18) 18) 18)

36 40 43 53 61 71 20

18) 18) 18)

6,3

10

12,5

10

12,5

16

5318) 61 76 89 25

13 15 20 24 28 33 36 48

6,5 6,5 6,5 6,5 11 11 13 13 13 14 21 21 23 27 34 40

11 15 15 15 20 25 25 25 31 31 37 37

14) Gller sexkantsskruvar och sexkantsmuttrar bde med och utan flns. 15) Fr flnsskruvar enligt SS-EN 1662 och flnsmuttrar enligt SS-EN 1661 utom M5 avviker D2 enligt fljande: M 5 : 13 mm M 12 : 28 mm M 14 : 33 mm M 20 : 48 mm
BULTEN

16) Handhylsgrepp. 17) Krafthylsgrepp. 18) Nr det i bild markerade mttet r > 1,2 d kar D2.

122

12.10

skRUVAR i gNgADE BOTTENHL, METRisk isO-gNgA, gROV DELNiNg (ss 1964)

90 dh d d

Bottenhlen r teoretiskt berknade p gngvallens skjuvarea och kontrollerade med dorndragprovning att hlla fr minst skruvens brottkraft. Inskruvningslngden L2, vljs med hnsyn till skruvens och godsets brotthllfasthet enligt tabell 12.15. Gnglngden G enligt tabell 12.16 r bestmd med hnsyn till att skruven skall kunna monteras utan bricka.
L L3 G 2

G L 3 bild 12.15

tabell 12.15 inskruvningslngd l2 enligt ss 1964 Materialets brottgns Rm N/mm2 ca 130-200 200-280 280-350 350-430 430-540 540-650 650-750 750Inskruvningslngd L2 Skruvens hllfasthetsklass 5.8 8.8 10.9 1,5 D 1D 1,5 D 1D 1,2 D 1,5 D 1D 1D 1,2 D 0,8 D 1D 1D 0,8 D 1D 1D 0,8 D 0,8 D 1D

tabell 12.16 frigende Hl dh enligt ss-isO 273 OcH gngade bOttenHl Gnga d 12.9 1,5 D 1,2 D 1D 1D M1,6 M2 M2,5 M3 M4 M5 M6 M8 M 10 M 12 M 14 M 16 M 20 M 24 M 30 M 36 dh serie medel 1,8 2,4 2,9 3,4 4,5 5,5 6,6 9 11 13 19) 15 19) 17 19) 21 19) 25 19) 31 19) 37 19) L2=0,8d G 2 2,5 3,5 4 5 6 8 10 12 14 16 19 23 28 33 40 L3 4 5 6 7 9 10,5 13 16 19,5 22,5 25,5 28,5 34 41 48 57 G 2,5 3 4 4 6 7 9 11,5 14 16,5 19 22 27 32,5 39 47 L2=1d L3 4,5 5,5 6,5 7 10 11,5 14 17,5 21,5 25 28,5 31,5 38 45,5 54 64 L2=1,2d G 3 3,5 4,5 5 7 8 10 13 16 19 22 25 31 37 45 54 L3 5 6 7 8 11 12,5 15 19 23,5 27,5 31,5 34,5 42 50 60 71 L2=1,5d G 3,5 4 5 6 8 9,5 12 15,5 19 22,5 26 30 38 45 57 65 L3 5,5 6,5 7,5 9 12 14 17 21,5 26,5 31 35,5 39,5 49 58 72 82

4.6 1,5 D 1D 1D 1D 0,8 D 0,8 D 0,8 D 0,8 D

19) Serie fin.

BULTEN

123

12.11

UTDRAg UR ss-isO 724. isO METRiskA gNgOR, BAsMTT OcH UTDRAg UR ss 1724. BORRDiAMETRAR FRE gNgNiNg
tabell 12.17 gngdiaMetrar OcH bOrrdiaMetrar

Gnga d Medeldiameter d2, D2 Innerdiameter d1, D1 Delning P Borrdiameter fr gngning

M1,6 1,373 1,221 0,35 1,25

M2 1,740 1,567 0,4 1,6

M2,5 2,208 2,013 0,45 2,05

M3 2,675 2,459 0,5 2,5

M4 3,545 3,242 0,7 3,3

M5 4,480 4,134 0,8 4,2

M6 5,350 4,917 1 5

M8 7,188 6,647 1,25 6,8

M10 9,026 8,376 1,5 8,5

M12 10,863 10,106 1,75 10,2

M14 12,701 11,835 2 12

M16 14,701 13,835 2 14

Gnga d Medeldiameter d2, D2 Innerdiameter d1, D1 Delning P Borrdiameter fr gngning

M18 16,376 15,294 2,5 15,5

M20 18,376 17,294 2,5 17,5

M22 20,376 19,294 2,5 19,5

M24 22,051 20,752 3 21

M27 25,051 23,752 3 24

M30 27,727 26,211 3,5 26,5

M33 30,727 29,211 3,5 29,5

M36 33,402 31,670 4 32

M39 36,402 34,670 4 35

d skruv d2 d1 D mutter D2 D1

Borrdiameter

bild 12.16

124

BULTEN

12.12

TOLERANsER OcH LgEsAVMTT

I detta avsnitt terges ngra tabeller som anger numeriska vrden fr grundtoleranser IT samt lgesavmtt fr axlar (frnvnda ytor) och fr hl (motvnda ytor). Vrdena r hmtade frn SS-ISO 286-1. ISO tolerans- och passningssystem Del 1. Grunder fr toleranser, lgesavmtt och passningar. Vidare terges tv tabeller frn SS-ISO 4759-1 som direkt berr toleranser fr standardiserade gngade fstelement.
tabell 12.18 nuMeriska vrden fr grundtOleranser it fr basMtt t O M 3150 Basmtt mm ver 3 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 500 630 800 1000 1250 1600 2000 2500 tom m 3 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 500 630 800 1000 1250 1600 2000 2500 3150 0,8 1 1 1,2 1,5 1,5 2 2,5 3,5 4,5 6 7 8 1,2 1,5 1,5 2 2,5 2,5 3 4 5 7 8 9 10 2 2,5 2,5 3 4 4 5 6 8 10 12 13 15 3 4 4 5 6 7 8 10 12 14 16 18 20 4 5 6 8 9 11 13 15 18 20 23 25 27 6 8 9 11 13 16 19 22 25 29 32 36 40 44 50 56 66 78 92 110 135 10 12 15 18 21 25 30 35 40 46 52 57 63 70 80 90 105 125 150 175 210 14 18 22 27 33 39 46 54 63 72 81 89 97 110 125 140 165 195 230 280 330 25 30 36 43 52 62 74 87 100 115 130 140 155 175 200 230 260 310 370 440 540 40 48 58 70 84 100 120 140 160 185 210 230 250 280 320 360 420 500 600 700 860 60 75 90 110 130 160 190 220 250 290 320 360 400 440 500 560 660 780 920 1100 1350 0,1 0,12 0,15 0,18 0,21 0,25 0,3 0,35 0,4 0,46 0,52 0,57 0,63 0,7 0,8 0,9 1,05 1,25 1,5 1,75 2,1 0,14 0,18 0,22 0,27 0,33 0,39 0,46 0,54 0,63 0,72 0,81 0,89 0,97 1,1 1,25 1,4 1,65 1,95 2,3 2,8 3,3 0,25 0,3 0,36 0,43 0,52 0,62 0,74 0,87 1 1,15 1,3 1,4 1,55 1,75 2 2,3 2,6 3,1 3,7 4,4 5,4 IT1 IT2 IT3 IT4 IT5 IT6 IT7 IT8 Grundtoleranser IT9 IT10 IT11 IT12 IT13 IT14
1)

IT15 mm

1)

IT16

1)

IT17

1)

IT18

1)

Toleransvidder 0,4 0,48 0,58 0,7 0,84 1 1,2 1,4 1,6 1,85 2,1 2,3 2,5 2,8 3,2 3,6 4,2 5 6 7 8,6 0,6 0,75 0,9 1,1 1,3 1,6 1,9 2,2 2,5 2,9 3,2 3,6 4 4,4 5 5,6 6,6 7,8 9,2 11 13,5 1 1,2 1,5 1,8 2,1 2,5 3 3,5 4 4,6 5,2 5,7 6,3 7 8 9 10,5 12,5 15 17,5 21 1,4 1,8 2,2 2,7 3,3 3,9 4,6 5,4 6,3 7,2 8,1 8,9 9,7 11 12,5 14 16,5 19,5 23 28 33

1) Grundtoleranserna IT14 t o m IT18 skall inte anvndas fr basmtt mindre n eller lika med 1 mm.

BULTEN

125

tabell 12.19 nuMeriska vrden fr lgesavMtt fr aXlar Basmtt mm ver Tom a 3 6 10 14 18 24 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315 355 400 450 500 560 630 710 800 900 1000 1120 1250 1400 1600 1800 2000 2240 2500 2800 3 1) 6 10 14 18 24 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315 355 400 450 500 560 630 710 800 900 1000 1120 1250 1400 1600 1800 2000 2240 2500 2800 3150
1)

vre grnsavmtt es Alla toleransgrader b

1)

Vrden fr IT5 IT6 f 6 10 13 16 20 25 30 36 43 fg 4 6 8 g 2 4 5 6 7 9 10 12 14 h 0 0 0 0 0 0 dr n utgr IT-gradens nummer 0 0 0 js

2)

c 60 70 80 95 110 120 130 140 150 170 180 200 210 230 240 260 280 300 330 360 400 440 480

cd 34 46 56

d 20 30 40 50 65 80 100 120 145

e 14 20 25 32 40 50 60 72 85

ef 10 14 18

IT7 j 4 4 5 6 8 10 12 15 18

IT8 6

270 270 280 290 300 310 320 340 360 380 410 460 520 580 660 740 820 920 1050 1200 1350 1500 1650

140 140 150 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 310 340 380 420 480 540 600 680 760 840

2 2 2 3 4 5 7 9 11

170 190 210 230 260 290 320 350 390 430 480 520

100 110 125 135 145 160 170 195 220 240 260 290

50 56 62 68 76 80 86 98 110 120 130 145

15 17 18 20 22 24 24 28 30 32 34 38

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

13 16 18 20

21 26 28 32

1) Lgesavmtten fr toleranslgena a och b skall inte anvndas fr basmtt mindre n eller lika med 1 mm.

126

2) Fr toleranserna js7 t o m js11: Om IT-graden, n, r ett ojmnt nummer, kan detta avrundas till nrmaste undre jmna nummer s att grnsavmtten, dvs IT kan 2 uttryckas i hela mikrometer.

Grnsavmtt =

ITn

fOrtsttning p tabell 12.19 lgesavmtt IT4 t o m IT3 t o m och ver IT7 IT7 k 0 0 +1 0 +1 0 +1 +2 +2 +2 +3 +3 0 0 0 0 0 0 Undre grnsavmtt ei Alla toleransgrader

Vrden fr lgesavmtt i mikrometer

m +2 +4 +6 +7 +8 +9 +11 +13 +15

n +4 +8 +10 +12 +15 +17 +20 +23 +27

p +6 +12 +15 +18 +22 +26 +32 +37 +43

r +10 +15 +19 +23 +28 +34 +41 +43 +51 +54 +63 +65 +68 +77 +80 +84 +94 +98 +108 +114 +126 +132 +150 +155 +175 +185 +210 +220 +250 +260 +300 +330 +370 +400 +440 +460 +550 +580

s +14 +19 +23 +28 +35 +43 +53 +59 +71 +79 +92 +100 +108 +222 +130 +140 +158 +170 +190 +208 +232 +252 +280 +310 +340 +380 +430 +470 +520 +580 +640 +720 +820 +920 +1000 +1100 +1250 +1400

u +18 +23 +28 +33

+4 +4 +4 +5 0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

+17 +20 +21 +23 +26 +30 +34 +40 +48 +58 +68 +76

+31 +34 +37 +40 +44 +50 +56 +66 +78 +92 +110 +135

+50 +56 +62 +68 +78 +88 +100 +120 +140 +170 +195 +240

+41 +48 +54 +66 +75 +91 +104 +122 +134 +146 +166 +180 +196 +218 +240 +268 +294 +330 +360 +400 +450 +500 +560 +620 +680 +780 +840 +960 +1050 +1200 +1350 +1500 +1650 +1900 +2100

+41 +48 +60 +70 +87 +102 +124 +144 +170 +190 +210 +236 +258 +284 +315 +350 +390 +435 +490 +540 +600 +660 +740 +840 +940 +1050 +1150 +1300 +1450 +1600 +1850 +2000 +2300 +2500 +2900 +3200

+39 +47 +55 +68 +81 +102 +120 +146 +172 +202 +228 +252 +284 +310 +340 +385 +425 +475 +530 +595 +660

x +20 +28 +34 +40 +45 +54 +64 +80 +97 +122 +146 +178 +210 +248 +280 +310 +350 +385 +425 +475 +525 +590 +660 +740 +820

+63 +75 +94 +114 +144 +174 +214 +254 +300 +340 +380 +425 +470 +520 +580 +650 +730 +820 +920 +1000

z +26 +35 +42 +50 +60 +73 +88 +112 +136 +172 +210 +258 +310 +365 +415 +465 +520 +575 +640 +710 +790 +900 +1000 +1100 +1250

za +32 +42 +52 +64 +77 +98 +118 +148 +180 +226 +274 +335 +400 +470 +535 +600 +670 +740 +820 +920 +1000 +1150 +1300 +1450 +1600

zb +40 +50 +67 +90 +108 +136 +160 +200 +242 +300 +360 +445 +525 +620 +700 +780 +880 +960 +1050 +1200 +1300 +1150 +1650 +1850 +2100

zc +60 +80 +97 +130 +150 +188 +218 +274 +325 +405 +480 +585 +690 +800 +900 +1000 +1150 +1250 +1350 +1550 +1700 +1900 +2100 +2400 +2600

127

tabell 12.20 nuMeriska vrden fr lgesavMtt fr Hl Basmtt mm ver tom 3 6 10 14 18 24 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315 355 400 450 500 560 630 710 800 900 1000 1120 1250 1400 1600 1800 2000 2240 2500 2800 3
1)5)

Undre grnsavmtt EI Alla toleransgrader A 1) +270 +270 +280 +290 +300 +310 +320 +340 +360 +380 +410 +460 +520 +580 +660 +740 +820 +920 +1050 +1200 +1350 +1500 +1650 B 1) +140 +140 +150 +150 C CD +60 +34 +70 +46 +80 +56 +95 D +20 +30 +40 +50 +65 +80 +100 +120 +145 +170 +190 +210 +230 +260 +290 +320 +350 +390 +430 +480 +520 E EF +14 +10 +20 +14 +25 +18 +32 +40 +50 +60 +72 +85 +100 +110 +125 +135 +145 +160 +170 +195 +220 +240 +260 +290 F +6 +10 +13 +16 +20 +25 +30 +36 +43 +50 +56 +62 +68 +76 +80 +86 +98 +110 +120 +130 +145
BULTEN

6 10 14 18 24 30 40 50 65 80 100 120 140 160 180 200 225 250 280 315 355 400 450 500 560 630 710 800 900 1000 1120 1250 1400 1600 1800 2000 2240 2500 2800 3150

FG +4 +6 +8

G +2 +4 +5 +6 +7 +9 +10 +12 +14 +15 +17 +18 +20 +22 +24 +26 +28 +30 +32 +34 +38

H 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

JS

2)

IT6 +2 +5 +5 +6 +8 +10 +13

IT7 J +4 +6 +8 +10 +12 +14 +18 +22 +26 +30 +36 +39 +43

IT8 +6 +10 +12 +15 +20 +24 +28 +34 +41 +47 +55 +60 +66

T o m ver IT8 IT8 K 3) 0 0 1+ 1+ 1+ 3+ 2+ 2+ 3+ 3+ 4+ 4+ 4+ 5+ 0 0 0 0 0 0 0 0

Vrden fr T o m ver IT8 IT8 M 3)4) 2 2 4+ 4 6+ 6 7+ 8+ 9+ 11+ 13+ 15+ 17+ 20+ 21+ 23+ 26 30 34 40 48 58 68 76 7 8 9 13 13 15 17 20 21 23

+160 +110 +170 +180 +190 +200 +220 +240 +260 +280 +310 +340 +380 +420 +480 +540 +600 +680 +760 +840 +120 +130 +140 +150 +170 +180 +200 +210 +230 +240 +260 +280 +300 +330 +360 +400 +440 +480

, dr n utgr IT-gradens nummer.

ITn

+16 +18 +22 +25 +29 +33

128

1) Lgesavmtten fr toleranslgena A och B skall inte anvndas fr basmtt mindre n eller lika med 1 mm. 2) Fr toleranserna JS7 t o m JS11: Om IT-graden, n, r ett ojmnt nummer, kan detta avrundas till nrmaste undre jmna nummer s att grnsavmtten, dvs ITn , kan uttryck2 as i hela mikrometer.

3) Fr att bestmma vrdena fr toleranslgena K, M och N fr toleransgrader t o m IT8 och grnsavmtten fr toleranslgena P t o m ZC fr toleransgrader t o m IT7, tas -vrdena frn kolumnen till hger.

Grnsavmtt =

fOrtsttning p tabell 12.20 lgesavmtt tom ver IT8 IT8 N 3)5) 4 4 8+ 0 10+ 0 12+ 15+0 17+ 20+ 23+ 27+ 31+ 34+ 37+ 40+ 44 50 56 66 78 92 110 135 0 0 Vrdena fr toleransgrader ver IT7 kat med 0 0 0 22 tom IT7 PtoZC 3) vre grnsavmtt ES Toleransgrader ver IT7 P 6 12 15 18 28 26 32 37 43 R 10 15 19 23 35 34 41 43 51 54 63 65 68 77 80 84 94 98 108 114 126 132 150 155 175 185 210 220 250 260 300 330 370 400 440 460 550 580 43 53 59 71 79 92 100 108 122 130 140 158 170 190 208 232 252 280 310 340 380 430 470 520 580 640 720 820 920 1000 1100 1250 1400 S 14 19 23 28 41 41 48 54 66 75 91 104 122 134 146 166 180 196 218 240 268 294 330 360 400 450 500 560 620 680 780 840 960 1050 1200 1350 1500 1650 1900 2100 T U 18 23 28 33 47 48 60 70 87 102 124 144 170 190 210 236 258 284 315 350 390 435 490 540 600 660 740 840 940 1050 1150 1300 1450 1600 1850 2000 2300 2500 2900 3200 V X 20 28 34 40 45 63 64 80 97 122 146 178 210 248 280 310 350 385 425 475 525 590 660 740 820 Y Z 26 35 42 50 60 98 88 112 136 172 210 258 310 365 415 465 520 575 640 710 790 900 1000 110 1250 ZA 32 42 52 64 77 136 118 148 180 226 274 335 400 470 535 600 670 740 820 920 1000 1150 1300 1450 1600 ZB 40 50 67 90 108 188 160 200 242 300 360 445 525 620 700 780 880 960 1050 1200 1300 1500 1650 1850 2100 ZC 60 80 97 130 150 1,5 218 274 325 405 480 585 690 800 900 1000 1150 1250 1350 1550 1700 1900 2100 2400 2600

Vrden fr lgesavmtt i mikrometer Vrden fr Toleransgrader IT3 0 1 1 1 2 1,5 2 2 3 IT4 0 1,5 1,5 2 3 3 3 4 4 IT5 0 1 2 3 4 4 5 5 6 IT6 0 3 3 3 8 5 6 7 7 IT7 0 4 6 7 12 9 11 13 15 14 16 19 23 IT8 0 6 7 9

0 0 0 0

50 56 62 68 78 88 100 120 140 170 195 240

39 54 55 68 81 102 120 146 172 202 228 252 284 310 340 385 425 475 530 595 660

73 75 94 114 144 174 214 254 300 340 380 425 470 520 580 650 730 820 920 1000

3 4 4 5

4 4 5 5

6 7 7 7

9 9 11 13

17 20 21 23

26 29 32 34

3) (forts.) Exempel: K7 i omrdet 18 30 mm: = 8 m, drfr ES = 2 + 8 = + 6 m S6 i omrdet 18 30 mm: = 4 m, drfr ES = 35 + 4 = 31 m 4) Specialfall: fr toleransen M6 i omrdet 250 315 mm, ES = 9 m (istllet fr 11 m). 5) Lgesavmtt fr toleranslge N fr toleransgrader ver IT8 skall inte anvndas fr basmtt mindre n eller lika med 1 mm.

129

tabell 12.21 tOleransOMrden fr aXlar (frn ss-isO 4759-1) Nominellt mtt ver tom 3 h13 0 0,14 0 0,18 0 0,22 0 0,27 0 0,33 0 0,39 0 0,46 0 0,54 0 0,63 0 0,72 0 0,81 0 0,89 0 0,97 h14 0 0,25 0 0,30 0 0,36 0 0,43 0 0,52 0 0,62 0 0,74 0 0,87 0 1,00 0 1,15 0 1,30 0 1,40 0 1,55 h15 0 0,40 0 0,48 0 0,58 0 0,70 0 0,84 0 1,00 0 1,20 0 1,40 0 1,60 0 1,85 0 2,10 0 2,30 0 2,50 h16 0 0,60 0 0,75 0 0,90 0 1,10 0 1,30 0 1,60 0 1,90 0 2,20 0 2,50 0 2,90 0 3,20 0 3,60 0 4,00 Toleransomrde h17 0 1,00 0 1,20 0 1,50 0 1,80 0 2,10 0 2,50 0 3,00 0 3,50 0 4,00 0 4,60 0 5,20 0 5,70 0 6,30 js14 0,125 js15 0,20 js16 0,30 js17 0,50

0,15

0,24

0,375

0,60

10

0,18

0,29

0,45

0,75

10

18

0,215

0,35

0,55

0,90

18

30

0,26

0,42

0,65

1,05

30

50

0,31

0,50

0,80

1,25

50

80

0,37

0,60

0,95

1,50

80

120

0,435

0,70

1,10

1,75

120

180

0,50

0,80

1,25

2,00

180

250

0,575

0,925

1,45

2,30

250

315

0,65

1,05

1,60

2,60

315

400

0,70

1,15

1,80

2,85

400

500

0,775

1,25

2,00

3,15

130

BULTEN

tabell 12.22 tOleransOMrden fr Hl (frn ss-isO 4759-1) Nominellt mtt ver tom 3 3 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 6 10 18 30 50 80 120 180 250 315 400 500 C13 +0,20 +0,06 +0,24 +0,06 Toleransomrde C14 D9 +0,31 +0,06 +0,37 +0,07 +0,045 +0,020 +0,060 +0,030 D10 +0,060 +0,020 +0,078 +0,030 D11 +0,080 +0,020 +0,115 +0,030 +0,130 +0,040 D12 +0,12 +0,02 +0,15 +0,03 +0,19 +0,04 +0,2 +0,05 +0,275 +0,065 +0,33 +0,08 +0,40 +0,10 +0,47 +0,12 EF8 +0,024 +0,010 +0,028 +0,014 +0,040 +0,018 E11 +0,074 +0,014 +0,095 +0,020 +0,115 +0,025 +0,142 +0,032 E12 +0,100 +0,014 +0,140 +0,020 +0,175 +0,025 +0,212 +0,032 H14 +0,25 0 +0,30 0 +0,36 0 +0,43 0 +0,52 0 +0,62 0 +0,74 0 +0,87 0 +1,00 0 +1,15 0 +1,30 0 +1,40 0 +1,55 0 H15 +0,40 0 +0,48 0 +0,58 0 +0,70 0 +0,84 +1,00 0 +1,20 0 +1,40 0 +1,60 0 +1,85 0 +2,10 0 +2,30 0 +2,50 0 Js9 0,0125 0,015 0,018 K9 0 0,025 0 0,030 0 0,036

BULTEN

131

tabell 12.23 tOleranslgen scHeMatisk illustratiOn av lgesavMtten

a) Hl (motvnda ytor)

B El
Lgesavmtt

C CD D E EF F FG G H J JS K M N P
Nollinje

R S T U V X Y Z ZA ZB ZC

ES

zc
Lgesavmtt

0 cd es c d

ef f fg g h e j js

r s k m n p

z za x y t u v Nollinje

zb

ei

b
b) Axlar (frnvnda ytor)

a
BULTEN

Anm Enligt praxis r lgesavmttet det grnsavmtt som ligger nrmast nollinjen.

132

Basmtt

Basmtt

13

Bulten organisation, produktion, produkter

BULTEN r idag en av Europas ledande tillverkare av gngade fstelement och kallsmidda specialprodukter. nda sedan 1873 d Bultfabriks-Aktiebolaget bildades, har BULTENs produkter speglat den tekniska utvecklingen: - Nr rallarna byggde jrnvgarna var det BULTEN som tillverkade rlsspiken. - Nr stlbroar och lokomotiv byggdes levererade BULTEN nit, skruv och mutter. - Nr Volvo byggde sin frsta bil, Jakob, skruvades den ihop med hghllfasta skruvar frn BULTEN. BULTENs stora kunnande och lnga erfarenhet r resurser som idag stlls till kundernas frfogande.

Produktionen BULTEN har produktionsanlggningar i Hallstahammar, Kalix, Svart och shammar (Sverige); Bergkamen (Tyskland); BielskoBiala (Polen) samt i Beijing (Kina). Teknikcentrum BULTEN har ett teknikcentrum i Hallstahammar som betjnar fretagen inom BULTEN och deras kunder. Hrifrn ges rd vid konstruktion och frslag till utfrande av detaljer. Avancerad laboratorieutrustning anvnds fr analyser av skruvproblem och framtagning av funktionsdata fr specialdetaljer. Regelbundna funktionsprov garanterar en jmn och hg kvalitet. ven prov med kunders konstruktionsdetaljer utfrs fr att simulera aktuella driftsfrhllanden. Andra uppgifter r att utveckla tillverkningsprocesser och metoder som ocks kommer kunderna till godo.
BULTEN r idag indelad i tre affrsomrden med olika specialinriktningar: Fordonsindustri BULTEN AUTOMOTIVE Elektronik och telecom industri BULTEN MICRO FASTENERS Allmn industri BULTEN STAINLESS 133

BULTEN

BULTEN AUTOMOTiVE
BULTEN AUTOMOTIVE har utvecklats frn att vara en traditionell tillverkare av hghllfasta fstelement till en hgteknologisk samarbetspartner som tillsammans med kunderna skapar hopfognings- och monteringslsningar. Stora investeringar har gjorts inom bde teknik- och kompetensutveckling. Till detta kommer vlutvecklade EDIsystem (Electronic Data Interchange), som medger snabba informationsutbyten. BULTEN AUTOMOTIVEs kunder r fordonsindustrin och dess systemleverantrer. Mlsttningen r: att vara branschledande leverantr i nuvarande och framtida frsrjningsmodeller att kunna leverera fstelement och liknande komponenter till lgsta mjliga totalkostnad. Tack vare det stora urvalet av moderna kallsmidningsmaskiner i kombination med maskiner fr kompletterande bearbetning ssom rullgngning, svarvning och borrning kan BULTEN AUTOMOTIVE erbjuda ett brett spektrum av specialdetaljer. De tillverkade produkterna vrmebehandlas i egna ugnar fr att hlla rtt kvalitet. Ytbehandlingsavdelningarna har utrustning att mta marknadens hga krav nr det gller olika utfranden av frzinkning och andra belggningar. Produktionsutrustningen mjliggr tillverkning av produkter i lngder och diametrar enligt diagrammet ovan till hger. De fljande bilderna visar ett urval av tillverkade produkter.
Lngd

pRODUkTOMRDE

Diameter

134

BULTEN

 BULTEN

135

BULTEN AUTOMOTIVE utvecklar och tillverkar specialdetaljer fr fordonsindustrin.

Konstruktion av skruv Fr att kunna utveckla en topplocksskruv fr en speciell motor kan det rcka med fljande uppgifter: Krav p frspnningskraft Material i ingende delar Tillgngligt utrymme Typ av frspnningsmetod (vanligen frspnning in i strckgrnsomrdet). Med sdana uppgifter som bas fr en skruv kan BULTEN AUTOMOTIVE rekommendera: Dimensioner Mekaniska egenskaper Typ av ytbehandling Grunddata fr monteringen Nr kunden godknt idn tillverkas prover som monteras i prototypmotorer fr utvrdering av funktioner.

Gngpressande skruv med ntringstapp I samverkan med ett internationellt bilfretag utvecklades en sofistikerad lsning p ett svrt hopfogningsproblem. Fr att fsta bilkarossen mot underredet gjordes en blind montering det vill sga montren hoppades att skruven kom rtt i sin muttergnga. Fr att minska risken fr felmontering utvecklade BULTEN AUTOMOTIVE en gngpressande skruv med ntringstapp. Skruven sker sig rtt i den ogngade mutterbrickan och formar den invndiga gngan vid iskruvningen. Resultatet blev s lyckat att grundidn fortfarande, efter mer n 15 r, r aktuell fr nya bilmodeller.
Gngan r DUO-TAPTITE och skruven har CORFLEX-I hrdning. PPK1-vinsterna r betydande och har ytterligare bidragit till produktens popularitet.
BULTEN
1

Skruv fr lttmetall och kompositer I takt med bilindustrins fortgende jakt p minskade vikter r lttmetaller och kompositer alltmer aktuella som konstruktionsmaterial. Den nya skruven REMFORM pressar invndiga gngor i bda dessa material. Med systemet balanseras skruvens draghllfasthet mot materialets skjuvhllfasthet fr en optimal frbandshllfasthet. Skruvens funktion ger stora PPK1-vinster. 136

/ PPK = P-Platsen-Kostnad

BULTEN AUTOMOTIVE r en totalleverantr. De detaljer som inte kan tillverkas i egen regi anskaffas genom ett internationellt leverantrsnt.

Pinnskruv i sk GA material (21 Cr Mo V57) = 1.7711 Materialet kan anvndas i frband som utstts fr temperaturer upp till 450500C under kortare perioder. Anvndningsomrdet r vanligen grenrrs- och turboinfstningar p motorer.

Stldistans med omsprutad plastdmpare Distansbricka fr motorupphngning (Subframe), som medfr en frenklad montering. Istllet fr tv detaljer har en kombinationsdetalj utvecklats i samarbete med anvndaren.

BULTEN

Hylsa till bakaxel Detaljen r framtagen genom kallsmidning och har ersatt ett tidigare svarvat utfrande. Detaljens ytterdiameter r extremt stor fr produktionstekniken kallsmidning. Totalkostnaden har reducerats avsevrt.

Bricka i fjderstl I jakten p att reducera vikt erstts alltfler fordonsdetaljer av lttmetaller. Lttmetallen kan dock inte idag n de hllfasthetsvrden som vanlig stlplt har. Fjderbrickan r framtagen fr att skerstlla positionen av en nitmutter, och sprider lasten nr den r monterad i en relativt mjuk aluminiumplt.
137

FMSS Genom totalkostnadskonceptet FMSS (Fastener Management Supply System), ges BULTEN AUTOMOTIVEs kunder mjlighet att analysera var kostnaderna finns. Produktkvalitet, transporter, hemtagningskvantitet, hantering, samordning, milj med mera allt rknas med i totalkostnaden.

Traditionella inkp

BULTEN-FMSS

FMSS-Linjematning

BULTEN FMSS

BULTEN FMSS

Kund

Kund

Mnga inkpskanaler Tidskrvande Kostnadskrvande

En samordnande leverantr Ger teknisk rdgivning Levererar hela behovet

En samordnande leverantr Ger teknisk rdgivning Levererar hela behovet Direktleverans till monteringsstationerna

138

BULTEN

Kund

BULTEN MicRO FAsTENERs

Fretaget r en hgteknologisk global samarbetspartner med tillverkning inom dimensionsomrdet 16 mm som specialitet. Kundsegmentet r elektronik- och telecom industrin. BULTEN MICRO FASTENERS kompetens r att mta kundernas behov och krav p snabba frndringar. Drfr har fretaget utvecklat kortare genomloppstider fr nya produkter och kan flja de allt snabbare produktionscyklerna.

Rostfri midjeskruv Midjeskruv, M3x10, i rostfritt material A2-60 med TORX grepp och nedrullad midja. Den r tillverkad med ny produktionsteknik fr hgre hllfasthet och anvnds i kretskortskontakter.
BULTEN MICRO FASTENERS r en totalleverantr med ett globalt leverantrsnt fr anskaffning av de produkter som inte tillverkas inom fretaget.

Tillverkning BULTEN MICRO FASTENERS tillverkar fstelement i bland annat lglegerat stl, rostfritt stl och koppar. Vid produktionsanlggningen i Kina, har nya kallstuknings- och rullgngningsmetoder utvecklats. Ytbehandling frutom frzinkning, r belggning med tenn, guld och silver. FMSS Med FMSS konceptet (Fastener Management Supply System) ansvarar BULTEN MICRO FASTENERS fr hela kedjan frn utveckling till leverans p monteringsstationen.
BULTEN MICRO FASTENERS erbjuder: kvalitetsskrade produkter och tjnster ett brett spektrum av specialdetaljer kortare genomloppstider fr nya produkter kostnadseffektivisering.

Fste i mssing Fste av elfrtennad mssing 5 x 5 x 10 fr elektrisk kontakt mellan kretskort och frontpanel till en ny generation av elektronikskp.

REMFoRM med ToRX grepp REMFORM skruv, RF 1,6 x 4,8 seghrdad, med TORX grepp. En PPK1-produkt som erstter skruv och gnginsats.
1

/ PPK = P-Platsen-Kostnad

BULTEN

Stllskruv i frsilvrad mssing Stllskruv M10x12, med TORX grepp tillverkad i frsilvrad mssing. Anvnds som stmskruv i mobila telefonsystem. TORX greppet gr att man kan automatisera och stmma med alla skruvarna samtidigt (8 st).
139

BULTEN sTAiNLEss
BULTEN STAINLESS r en av Europas ledande tillverkare av rostfria och syrafasta fstelement. Hr finns lsningarna nr kraven p hllfasthet och skerhet r extra stora. En flexibel organisation och produktion ger alltid snabba och skra leveranser.

Skerhet och viktbesparing Rigorsa skerhetskrav inom krnkraftsindustrin, viktbesparing vid offshore, extrema temperaturvxlingar i turboaggregat, primr skerhet i ABS-bromsar, hrd milj och stora pfrestningar i ubtar och kemikalietankrar ... det r BULTEN STAINLESS vrld.
BULTEN STAINLESS kan alltid ge rd och tips fr rostfria och syrafasta konstruktionslsningar.

Pumpar och ventiler Standard- och specialprodukter levereras till flera av vrldens ledande tillverkare av pumpar och ventiler.

140

Turboladdare Hr arbetar fstelementen i extrema frhllanden dr temperaturen vxlar frn +900C ner till -25C eller nnu lgre. BULTEN STAINLESS levererar fstelement till Europas strsta tillverkare av turboladdare, vilka i sin tur levererar till flera vlknda biltillverkare.

BULTEN

Offshore Inom offshore r viktbesparing mycket viktig och hghllfasta produkter r av stort intresse fr denna industri. Arbetskostnaden r hg p plattformar och drfr r enkla och skra montage viktiga. Fr ett projekt i Norge freslog BULTEN STAINLESS en teknisk lsning som sparade 7000 arbetstimmar. Besparingen i snabbare montage var i detta fall flera gnger strre n vrdet p produkterna.

Kraftindustrin Produkter har levererats fr kritiska applikationer. Till Oskarshamn 3 och Forsmark 3 har BULTEN STAINLESS levererat s kallade Tie-rods vilka ingr i de bda anlggningarnas skerhetssystem. BULTEN STAINLESS levererar ocks produkter till den franska krnkraftindustrin CEA.

Bromssystem BULTEN STAINLESS produkter anvnds av ledande tillverkare av ABS-bromssystem. Bland annat levereras den sprint som hller ihop hela bromsoket, allts en extrem skerhetsdetalj med mycket hga krav.

Pappers- och cellulosaindustrin Det var till denna industrigren BULTEN STAINLESS levererade de allra frsta syrafasta fstelementen 1926. Syrafasta standard- och specialartiklar anvnds bde i maskiner och rrledningssystem i pappers- och cellulosaverken.
BULTEN

Varvsindustri BULTEN STAINLESS levererar bde special- och standardprodukter till svl svenska som tyska ubtsvarv. Hr stlls mycket hga krav p kvalitet. Produkterna anvnds ocks fr andra typer av fartyg, som fraktar till exempel kemikalier.

141

VARUMRkEN
BUFO r inregistrerat och gt av BULTEN AB, Hallstahammar, Sverige. BUMAX r inregistrerat och gt av BULTEN STAINLESS AB, shammar, Sverige. DACROMET r inregistrerat och gt av Metal Coatings International Inc, USA. gleitmo r inregistrerat och gt av Fuchs Lubritech GmbH, Weilerbach, Tyskland. POLYSEAL r inregistrerat och gt av Man-Gill Chemical, Clevelend OH, USA. TAPTITE, TAPTITE II, DUO-TAPTITE, CORFLEX, REMFORM, POWERLOK, KLEERLOK, PLASTITE, EXTRUDE-TITE r inregistrerade och gda av REMINC, Rhode Island, USA. TORX, TORX PLUS, AUTOSERT r inregistrerade och gda av CAMCAR Division of Textron Inc Rockford USA.

142

BULTEN

Internet: www.bulten.com BULTEN aUToMoTIVE aB Bultgatan 27 421 40 KUNGLV Tel 0303 - 20 95 00 Fax 0303 - 20 95 95 Box 503 734 27 HALLSTAHAMMAR Tel 0220 - 213 50 Fax 0220 - 159 41 BULTEN MICRo FaSTENERS aB Box 241 734 25 HALLSTAHAMMAR Tel 0220 - 213 05 Fax 0220 - 162 20 BULTEN STaINLESS aB Bultvgen 30 812 94 SHAMMAR Tel 0290 - 561 00 Fax 0290 - 561 37 BULTEN STaINLESS INDUSTRy aB Svart Industriomrde 693 03 SVART Tel 0585 - 521 00 Fax 0585 - 521 15 BULTEN STaINLESS CoMPoNENTS aB Svart Industriomrde 693 03 SVART Tel 0585 - 521 30 Fax 0585 - 521 39
Idbild i Hallstahammar AB www.idebild.com