Aktum

Ume universitet populrast fr nsta generation toppskidkare. Sid 3 Autonomireformen En reform som brjar ta form. Internationalisering Ume universitetet vljer en ny vg. Sid 5 Sid 8

Aktuellt vid Ume universitet December 6/2010

Studieverkstaden Hr finns std fr tal och skrift. Sid 16

Nelson Gekara bygger upp ny forskargrupp

Sid 12

Ledaren Aktuellt vid Ume universitet

December 6/2010

Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kristrm Adress Informationsenheten Ume universitet 901 87 Ume Tel 090-786 50 00 (vx) Texttel 090-786 59 00 Fax 090-789 99 95 www.umu.se Redaktr Anette Olofsson Tel 070-309 58 54 aktum@adm.umu.se Redaktion Carina Dahlberg Michael Nordvall Anette Olofsson

Vintern r hr och det med besked! Varje r nr de frsta flingorna faller knner jag ngon slags frid. Det r liksom bara att anpassa sig till snfall, temperatur och vgbanor. Man fr s gott man kan och med hjlp av advents stjrnor, glgg och tckbyxor hlla kroppen varm och det inre ljuset vid liv. Lite lttare gr det nu nr lngdkningen startat p TV allts. Ett perfekt helgnje som inte blir det smre av att Ume universitet i r har egna stjrnor som ibland kommer att f chansen att staka i vrldscupspren (sid. 3). I Aktum har vi ju frmnen att mta mnniskor som p olika stt har anknytning till Ume universitet. Mnniskor med varierande arbete, bakgrund och drmmar. I detta nummer mter vi Nelson Gekara, en forskare frn Kenya som kom till Ume i somras fr att bygga upp en helt ny forskargrupp i en ny laboratoriemilj (sid. 12). Vi mter ocks den person som r mest efterskt per telefon vid Ume universitet, nmligen registratorsassistenten Carina Nyberg (sid. 24). Hon berttar om nr hon som aldrig gillat fr ndringar pltsligt var den som drev p frndring och utveckling. I varje nummer av Aktum besker vi ocks en arbetsplats och den hr gngen kliver vi in p Studieverkstaden, dr engagerade medarbetare stttar studenter i skrivande, tal och med goda studievanor (sid. 16). Vi tar ocks upp angelgna mnen som internationalisering (sid. 8), berr den aktuella auto nomireformen (sid. 5) och fr ngra juridiska hllpunkter fr vad som gller akademisk upphovs rtt i en digital vrld (sid. 6) av universitetsjuristen Chatarina Larson. Sist men inte minst ngra underbara bilder p snflingor som Kenneth Libbrecht, professor vid California Institute of Technology i USA och gstlrare vid Ume universitet har fotograferat i Kiruna (sid. 10). I r erhller Kenneth Libbrecht Lennart Nilsson Award vrldens frmsta ut mrkelse inom vetenskaplig och medicinsk fotografi. Det r fascinerande att se varje flingas unika form. Med sina fotografier av snflingor frvandlar han matematik, fysik och kemi till skn konst. God Jul!
Anette Olofsson, t.f. redaktr

Layout/produktion/repro Print & Media, Ume universitet Tryck Taberg Media Group AB Upplaga 4 845 ex.

Nelson Gekara. Foto: Johan Gunsus

2 Aktum December 6/2010

Stafettstart fr damerna under World Cup 2004 i Ume.

Ume universitet populrast fr nsta generation toppskidkare

I hstas var Ume universitet det lroste i landet som hade flest skidkare bland sina skande. Till och med fler n skidorten stersund, dr flera landslagskare studerar. Att gra Ume till skidkulturens huvudstad r drfr en vlkommen satsning.
Genom att binda samman flera befintliga skid spr ska ett nrmare fyra mil lngt spr skapas i centrala Ume och dess nrhet. Frn Gammlia ska man kunna ta skidorna via Mariehems ngarna, Ume universitet och bort till cam pingen vid Nydala. Dessutom finns planer p en rullskidanlggning vid Nydala, tv skidlekom rden och en ny skidstadion vid Brntberget. Det r skid och orienteringsklubbarna i Ume tillsammans med Iksu och Ume centrum fr idrottsvetenskap som frst behandlat frgan. Med tanke p den lngdsatsning som grs hr i Ume r en modern skidanlggning hr ett mste. Med en fin arena kan vi dessutom locka till oss stora arrangemang i framtiden, sger Elbert Karlsson, trnare fr universitetets elitskidkare och verksamhetsledare fr Elit skidcentrum. Ume, stersund och Falun/Borlnge ingr numera i Svenska Skidfrbundets srskilda satsning p regionala elitskidcentra. Bland de cirka 40 skidkare som studerar med elitidrotts avtal vid Ume universitet tillhr 20 den grupp som Svenska Skidfrbundet satsar extra myck et p. Det r ett gng unga och lovande kare som finns strax under den yttersta eliten. Unga och lovande kare Att vi lyckas locka s duktiga skidkare hit till Ume beror frmst p att vi har ett fantastiskt universitet med ett helt verlgset utbildnings utbud och goda mjligheter fr elitidrottare att anpassa sina studier men ocks att Ume centrum fr idrottsvetenskap har s bra service med kostrd, idrottsmedicin och annat att er bjuda studenterna. Den tjnst som jag tilltrd de frra ret, som trnare fr karna, betyder frsts ocks mycket, sger Elbert Karlsson. Elitskidcentrum i Ume r ett samarbete mellan Svenska skidfrbundet, Ume univer sitet och Ume kommun. Inom ramen fr Elitskidcentrum r det mjligt att oavsett studieval som elitskidkare f sina studier anpassade om man lever upp till Skidfrbun dets s kallade ESCstudentstatus. Tv elitkare som studerar vid Ume uni versitet och som vi ibland kommer att f se i rets vrldscup r Mia Eriksson, som studerar till sjukgymnast, och Markus Ottosson, som studerar p biomedicinprogrammet. Mia Eriks son tog en fin 18:e plats i vrldcuppremiren i Gllivare.
Text: Anette Olofsson Foto: Ume Fritid

Aktum December 6/2010 3

Akademisk upphovsrtt i en digital vrld

Den digitala vrlden har ppnat nya mjligheter och gjort mnga saker lttare. Kopiering, till exempel. Eller om det r precis tvrtom tminstone fr lrare som bde vill ge sina studenter det bsta, och flja lagen.
Det var kanske inte bttre frr, men vissa saker var enklare. Kopiering till exempel. Som uni versitet har vi genom avtal med frmst Bonus Presskopia (rttsinnehavarnas paraplyorgani sation) rtt att utnyttja och gra kopior av allt utgivet material artiklar, bcker, bilder osv men traditionellt sett bara i pappersform. P senare tid har rtten utkats till att ven glla kopiering fr powerpointpresentationer och liknande, men nr det kommer till att lgga upp material p internet, kurswebbar och digitala system, ger inte avtalet oss rtt att gra sdana digitala kopior. En viktig del av bakgrunden r att cirka 70 procent av de nya studenter vi fr varje r lser p distans, sger universitetsjuristen Cha tarina Larson. Studenterna har frndrats, ven de p campus. Frr satt de med anteckningsblock, nu kommer de med brbar dator och vill inte ha ngra papper alls, utan ber lraren eposta ar tiklar eller lgga upp dem p kurswebben. Men lrarna fr inte lgga ut saker hur som helst p vra kurswebbar; det ger inte av talet med Bonus tillstnd till. Chatarina Larson berttar att hon sedan 2005, tillsammans med de andra universiteten, frskt f till ndringar i nuvarande kopierings avtal, men Bonus har inte gtt med p det. Vrt avtal baseras p att vi fr kopiera 357,5 sidor per helrsstudent och r och s mycket kopierar vi inte till papper drfr hop pades jag kunna f med digitala kopior i avtalet, men Bonus vill inte. Det handlar om rtt myck et pengar, cirka 2,37 miljoner kronor bara frn oss, och Bonus vrnar frsts sina medlemmar.
4 Aktum December 6/2010

Hur ska man d gra? Chatarina Larson rekommenderar att man i frsta hand kollar med Universitetsbiblioteket, UB. De har egna licenser fr sina databaser, som ofta ger rtt att kopiera digitalt fr utbild ningsndaml. Institutionerna kan be UB underska vilka villkor om nyttjande fr utbildningsnda ml som finns i avtalen fr de databaser och tidskrifter som institutionen vanligen anvnder. Mnga onlinetidskrifter erbjuder fri kopiering, ven digital sdan, fr utbildningsndaml. ven andra webbplatser lgger ut material som open access men d br man frskra sig om att de som lagt ut verken verkligen har den rtten. Samma sak gller om man visar film frn till exempel Youtube. Hon understryker att man alltid fr lnka till saker, bara det av lnken framgr att man lnkar till en extern webbplats (dvs. man fr i regel inte ladda hem ngon annans pdf och lgga den p universitetets webb.) Varfr s krngligt? Fr mig som jurist r det frsts sjlvklart att vi ska flja lagar och regler, men det r ocks ett sjlvndaml. Universiteten producerar

sjlva mycket upphovsrttsskyddat material frelsningar, artiklar, bcker och om inte vi respekterar andras upphovsrtt, varfr ska de d respektera vr? Filmfrbud med undantag Som exempel frklarar hon att varje enskild frelsning r ett upphovsrttsskyddat fram frande, ett verk. Den som vill spela in ljud/ bild eller kopiera detta mste drfr ha lrarens tillstnd. Rektor beslutade drfr ifjol att in spelningar, som huvudregel, r frbjudna, men att enskilda lrare kan tillta inspelning av en frelsning. Inspelningsfrbudet r inte bara till fr att skydda upphovsrtten. Lrare och studenter kan knna sig obekvma om lektioner spelas in, och drfr knna sig hmmade, frklarar Chatarina. Ett undantag rr studenter med srskilda behov, som kan ha ftt generella tillstnd att spela in frelsningar. Men ven om inspelning tilltits gller att den r fr privat bruk; den fr spridas inom familjen och till enstaka nra vnner, men inte till en hel klass och inte p ntet.
Text: Michael Nordvall Foto: Mattias Pettersson

Autonomireformen brjar ta form

Arbetet med den nya autonomireformen pgr vid Ume universitet. Reformen innebr kad sjlvstndighet fr universitet och hgskolor. En frihet som krver ansvar och klokskap, sger universitetsdirektr Lars Lustig. Reformen medfr bland annat att antalet tidsbegrnsade anstllningar minskar till frdel fr tillsvidareanstllningar myntets baksida r att antalet anstllda p lng sikt kan minska.
Autonomireformen freslr minskad statlig styrning inom fyra centrala omrden: intern organisation, lraranstllningar, utbildning och ekonomiska frgor. Vi har redan nu en betydande frihet och det viktiga r hur vi nu anvnder oss av den kade frihet som vi fr. Vi mste visa att vi kan frvalta den p ett bra stt och se till att den stdjer vra ambitioner att utveckla universi tetet, sger Lars Lustig. Arbetet med att utforma lokala arbetsord ningar har kommit en bit p vg. Det lokala arbetet med autonomireformen sker i samverkan mellan ledning och dekaner, prefekter, studenter och fackliga organisationer. Vi har en bra dialog och det r vr avsikt att hitta goda lsningar i den hr processen, sger Lars Lustig. Det r frmst inom tv omrden som refor men kommer att gra stor skillnad. Det gller organisationsfrgan, dr vi ar betar med en lokal arbetsordning som vi hoppas kunna fatta beslut om under vren, och anstll ningsfrgan dr vi frlnger den gamla anstll ningsordningen i nio mnader fr att ha god tid p oss att arbeta fram en ny, sger Lars Lus tig. Organisation Universitet och hgskolor ska sjlva besluta om hur man vill utforma sin organisation, med undantag fr styrelse och rektor. Frfattnings kravet p att ha fakultetsnmnder och andra srskilda organ avskaffas. Hur vi r organiserade r helt och hllet upp till oss. Nu ska vi besluta om en lokal ar betsordning som beskriver hur vi ska vara or ganiserade p nivn under rektor. Det hr innebr inte ngra dramatiska frndringar. Det har funnits farhgor om att fakulteterna ska frsvinna, men ngra sdana planer finns inte, menar Lars Lustig. Det hr handlar om att hitta en klok balans mellan kollegialt sammansatta organ, och sty relse och rektor. Vi behver bda och nu ska vi besluta om vilken typ av frgor som ska hante ras via kollegiala bedmningar och vilka som ska hanteras i linjen. Lraranstllningar Detaljregeringen av lraranstllningar ska minska. Endast anstllningar som professor och lektor ska regleras i hgskolefrordningen. Utver dem ska universitet och hgskolor sjl va bestmma vilka kategorier av lrare som man vill anstlla och hur man vill organisera sina karrirsystem. Professorer kan kallas till universitet och hgskolor utan att en regelrtt utlysning grs. Detta ska dock hanteras med stor restriktivitet. Flertalet tidsbegrnsnings grunder frsvinner ur hgskolefrordningen och i stllet kommer den generella tidsbegrs ningen i lagen om anstllningsskydd att glla, eventuellt i kombination med centrala kollek tivavtal. Nr det gller lraranstllningar och kar rirspr kan det bli tal om nationella verens kommelser och centrala kollektivavtal fr att skapa en likhet mellan lrostena. Det har fun nits farhgor om att adjunkterna ska frsvinna, men de str fr en betydande del av undervis ningen och kommer drfr sjlvfallet att finnas kvar som befattningskategori, sger Lars Lustig. Idag har vi mnga tidsbegrnsade anstll ningar, ngot som kommer att minska nu. Det r p mnga stt positivt eftersom tillsvidare anstllningar ger en kad frutsgbarhet. Bak sidan av myntet r att vi p ngra rs sikt san nolikt kommer att ha frre anstllda n idag. Nr det gller mjligheten att gra kar rir inom akademien vill vi att karrirvgarna ska vara tydliga s att man vet hur karrirsys temet ser ut och vad som krvs fr att bli be fordrad. En befordran ska inte bara innebra en medalj utan ocks goda reella frutstt ningar i vrigt. Utbildning Detaljregleringen av utbildningen ska minska. Bestmmelser kring examen och frgor som rr studenternas rttsskerhet samt kvalitet i utbildningen ska fortsatt regleras. Bestmmel ser om studieplaner, disputation och betygs nmnder reduceras. Ekonomisk rrelsefrihet Universitet och hgskolor fr utkad ekonomisk rrelsefrihet. Det gller exempelvis lttnader nr det gller mjligheter fr universitet och hgskolor att ta emot donationer och att bilda bolag. Vissa universitet och hgskolor br un der en frsksperiod f mjlighet att hyra ut bostder till studenter.
Text: Anette Olofsson

Aktum December 6/2010 5

Foto: Mattias Pettersson

Aktums nya redaktionsrd

Ett nytt redaktionsrd har knutits till Aktum allts den tidning som du hller i din hand.

Fr nit och redlighet i statens tjnst

Den som har arbetat 30 r i statens tjnst kan vara berttigad till utmrkelsen Fr nit och redlighet i rikets tjnst.
Kravet r att man ska ha varit statligt anstlld i 30 r eller i 25 r vid pensionsavgng, frkla rar Mona Lundgren vid lneadministrationen. De som fr utmrkelsen i r ska ha uppfyllt kraven under 2010. Vi har ingen samlad uppgift fr universi tetets anstllda om anstllningar vid andra statliga myndigheter. Drfr r det viktigt att var och en hr av sig till oss, sger Mona Lund gren. Om du uppfyller kraven ovan hr av dig till Mona Lundgren, tel. 786 55 82 eller mona.lundgren@adm.umu.se eller till din lneadministratr.

Redaktionsrdet bestr av medarbetare med olika arbetsuppgifter och p olika ar betsplatser inom Ume universitet. Tanken r rdets medlemmar ska vara en del i ar betet med att utveckla Aktum till en nnu bttre tidning. Redaktionsrdets medlemmar: Christina Wikstrm forskare, tillmpad utbildningsvetenskap, Petra Sandberg doktorand, psykologi, Dan Frost dokto rand USBE, Bjrn Nygren lektor, om vrdnad, Fredrik Georgsson lektor datavetenskap, Stefan Gelfgren lektor, idhistoria och Humlab, Marie Oskarsson utbildningssamordnare, RUC, USE, Paul Stens arbetsledare, Universitetsservice och Kristin Palmpvist prefekt, EMG.

Studentrttsligt rd ger samlad kompetens

Fr att frgor om studenters rttigheter och skyldigheter samt frgor om universitetets skyldigheter gentemot studenter ska hanteras p bsta stt, inrttade rektor i februari i r ett studentrttsligt rd vid Ume universitet.
De flesta problemen kan studenter och l rare reda ut p plats. Andra problem r kniviga att komma till rtta med. Det handlar mnga gnger om en regel som r svr att tolka, sger Gunnel Grelsson, ledamot i rdet. Ett exempel kan vara reglerna kring exami nation som r utformade utifrn att examina tionen r skriftlig och genomfrs i en skrivsal. Nu har mnga olika examinationsformer utvecklats och d mste man veta vad som gl ler fr en hemtentamen via datorn, en grupp tentamen eller en praktisk examination, beskri ver Gunnel Grelsson. Studentrttsliga rdet inrttades som ett beredande organ dr frvaltningens arbete
6 Aktum December 6/2010

knyts samman med studentrttsliga frgor, med undantag frn tilltrdes, examens och tillgo dorknandefrgor. Rdet kommer ven att vara en lnk mot verksamheten. P s stt ges mer tyngd t de studentrttsliga frgor dr rektor fattar beslut. Rdet ska vara operativt. Det ska flja ut vecklingen i studentrttsliga frgor och granska olika styrdokument som tar upp tolkningsfrgor och otydligheter. Vid behov tillstter rdet ex pertgrupper som omarbetar lokala regler eller regler inom universitetet s att de bttre passar aktuell lagstiftning och aktuella behov. Det r i hgsta grad aktuellt nu nr bde hgskolela gen och hgskolefrordningen reviderats till

fljd av riksdagens beslut om avreglering av hgskolor och universitet. Rdet ska ven be svara remisser kring studentrttsliga frgor och bist universitetets beslutsfattare och handlg gare i svra tolkningsfrgor. Studentrttsliga rdet bestr av universi tetsdirektr Lars Lustig (ordfrande), Gunnel Grelsson (sekreterare och koordinator fr stu dentrenden), Lena Holm (koordinator fr doktorandrenden och strategisk planerare i doktorandfrgor), samt Ida Asplund (univer sitetsjurist) och representanter fr Studentcent rum, personalenheten, fakulteterna och stu dentkrerna.
Text: Anette Olofsson

Polisutbildningen firar tio r 2010. Foto frn 2008.

Polisutbildningen fyller tio r

Fr 10 r sedan slogs portarna upp fr de 48 frsta studenter som antagits till polisprogrammet vid Ume universitet en uppdragsutbildning som kan bli en hgskoleutbildning i framtiden.
Beslutet att lgga en polisutbildning utanfr Rikspolisstyrelsens egen polishgskola i Stock holm hade fregtts av en lng process. Fr gorna var mnga och en viss skepsis fanns till exempel nr det gllde hur man vid ett univer sitet skulle skta vapenhantering p ett tillfreds stllande stt, var polisbilar skulle parkeras och hur andra studenter skulle reagera om polis studenterna bar sin uniform. r 2000 startade allts den polisutbildning som Ume universitet bedriver p uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Det innebr helt enkelt att Rikspolisstyrelsen kper utbildningen av uni versitetet. Den viktigaste orsaken till att utbild ningen startade p universitetet var en vilja att integrera polisutbildningen med akademin. nnu vntar polisutbildningen p den fullstndiga integreringen. Fr ett par r sedan freslog en offentlig utredning, Framtidens polis, att polis utbildningen ska bli en hgskoleutbildning, men nnu har de politiska stegen i den riktningen inte tagits. En annan orsak till att uppdraget gavs just till Ume universitet var problemet med att rekrytera poliser i norra delarna av landet. Det har lttat betydligt tack vare vr ut bildning, sger polisutbildningens frestn dare LarsErik Lauritz. Populr utbildning Fr tio r sedan fanns elva skande per studie plats, idag r antalet drygt det dubbla. Nsta antagning grs i januari 2011 och d kommer 72 nya polisstudenter att finnas p plats i Nor ra beteendevetarhuset dr utbildningen till stor del bedrivs. Undervisning sker ocks p Ume stan, dr bland annat vningslgenheter, skjut banor, garage och lokaler fr att va sprskring finns. Rekryteringen till utbildningen r en nio mnader lng process som frutom betyg ocks

omfattar intervjuer och olika former av tester. Men den processen ansvarar Rikspolis styrelsen fr, frklarar utbildningssamordnare BrittMarie Eliasson. De skande r mellan 20 och 40 r, lika mnga kvinnor som mn frn hela landet, och med en ngot strre andel norrlnningar. Poliser och akademiker Idag bedrivs polisutbildning i Stockholm, Ume och Vxj. Utbildningsplanen r gemensam men varje utbildningsanordnare pverkar ut formningen av sin utbildning. Specifikt hr i Ume r att vi arbetar s mycket med mnesintegrering mellan akade miska och polisira mnen, sger BrittMarie Eliasson. I lrarlagen ingr bde poliser och univer sitetslrare. mnen som ingr i utbildningen r till exempel kriminologi, juridik, pedagogik, akutsjukvrd, sociologi och frhrsteknik. And ra inslag r mer frdighetstrnande mnen som vapenhantering, bilkrning, livrddning och konflikthantering med sjlvskydd. Processen mot en hgskoleutbildning fr poliser fljs med stort intresse vid enheten fr polisutbildning. Vi hoppas att framtidens utbildning ska bli en trerig hgskoleutbildning. Det skulle ge oss helt nya mjligheter att integrera grundut bildning, forskning och faktiskt ocks yrkes praktik, sger LarsErik Lauritz.
Text: Anette Olofsson Foto: Mattias Pettersson Aktum December 6/2010 7

Nya vgar fr internationalisering

Internationalisering r ett hett omrde, inte minst infr infrandet av studieavgifter fr utomeuropeiska studenter. Det r ett av flera skl till att Ume universitets ledning valt att omprva organisationen fr internationaliseringsarbetet.
Tidigare har det varit tal om att skapa starka forskningsmiljer, och det har ven funnits en id om att lyfta fram starka utbildningsmiljer, men den nya ledningen har som ml att g vi dare mot en ny typ av starka miljer. Det arbete som gjorts har varit bra, men vi vill nu g vidare genom att skapa starka in tegrerade miljer fr svl forskning och utbild ning, av mycket hg kvalitet som samverkar ur ett innovationsperspektiv, sger Anders Fll strm, vicerektor fr utbildning. Det r ett viktigt ml, dr man i de flesta fall mste tnka internationellt. Samtidigt mste man inse att mlet r lngsiktigt och inget som kommer att g snabbt ven om det redan finns embryon till sdana miljer, inte minst inom Konstnrligt campus. Frndrade strategiska rd Den frra ledningen inrttade ett enda strate giskt rd fr forskning, men flera olika rd eller grupper fr utbildningsomrdet; fr kvalitet, fr Flexutbildning, fr decentraliserad utbild ning, fr internationalisering med flera. Alla har jobbat bra och tagit fram strate gier, men det finns fr och nackdelar med s mnga rd, menar Anders Fllstrm. Ett rd med vl avgrnsade uppgifter kan frsts ge fart t arbetet, men andra sidan kan mngden av grupper och styrdokument medfra att var och en drunknar i bruset, och fr svrt att f genomslag ute p fakulteter och institutioner. Den nya ledningen har istllet valt att inte se till exempel internationalisering som en separat frga, utan hellre bilda ett strategiskt rd fr utbildning i stort. Ett s brett rd ms te med ndvndighet jobba enbart strategiskt men under detta rd kommer det att inrttas

kommitter som ska arbeta mer operativt, med saker som internationalisering. Vi tror att det arbetssttet kan ge strre tyngd t frgorna, sger Anders Fllstrm. Han understryker att internationalisering verkligen r en hgprioriterad frga inom uni versitetsledningen, och tillgger att man ocks kommer att strka arbetet med att skapa star ka allianser med vra partneruniversitet ven d inom svl forskning och utbildning som samverkan ur ett innovationsperspektiv. Och vad gller just internationaliserings strategin s kommer den att leva vidare med det mesta intakt. Det vi bett International Of fice att se ver och revidera handlar framfr allt om organisationen, eftersom den frndrats.

Med tanke p detta, och p att studieavgifter fr utomeuropeiska studenter infrs redan 2011, kan det tyckas lite mrkligt att universitetet och Ume kommun vid rsskiftet avslutar det nu fyrariga samarbetet i det Internationella pro jektet, som bland annat syftat till internationell marknadsfring av Ume universitet och Ume som stad. Vi har en rtt akut situation, i och med att vi redan nsta sommar kommer att ta betalt av inresande utomeuropeiska studenter, frklarar Anders Fllstrm. Det r trefyra miljer som kommer att pverkas mycket, varav en som r absolut beroende av detta inflde, nmligen Design hgskolan. En milj som dessutom r ett bra

8 Aktum December 6/2010

exempel p just en sdan stark milj som vi vill lyfta fram. Designhgskolan har r efter r rankats mycket hgt bland vrldens designhgskolor och r frmodligen ett av Ume universitets starkaste varumrken internationellt. En bi dragande orsak har varit att man byggt upp en milj dr ungefr en tredjedel av studenterna kommer frn vardera Sverige, Europa och res ten av vrlden. Tack vare sitt goda rykte kan Designhg skolan nog f studenter ven om de mste be tala fr sig fastn det r vr nst dyraste ut bildning men det finns en risk att det gr ut ver kvaliteten. Det r inte skert att de som har rd att betala alltid r de bsta studenterna, sger Anders Fllstrm, och pongterar att det drfr r viktigt, just nu, att bidra till att Designhgskolan kan behlla sitt anseende. Ett frlorat frtroende kan ta mnga r att ter uppbygga. Samarbete kring stipendier Reglerna kring studieavgifterna stadgar tydligt att universiteten inte fr anvnda statliga med el fr att instifta stipendier. Och det nya, natio nella stipendiesystemet r nnu rtt magert; cirka 30 miljoner genom Svenska Institutet, inriktat mot lnder dr Sverige bedriver bi

stndsverksamhet, och cirka 60 miljoner genom Internationella programkontoret. P lngre sikt tror vi att Designhgskolan, inom sitt ntverk, kan hitta egna sponsorer, men i den hr situationen det mste vara klart infr rsskiftet 2010/2011 behvde vi hitta finansirer utanfr universitetet som kunde fatta ett snabbt beslut. ven kommunen tyckte att det var en bra id, berttar Anders Fllstrm. verenskommelsen r nu att universitetet och Ume kommun tillsammans ska satsa cirka tta miljoner p stipendier, marknads fring och den centrala engelska webben under de kommande tv ren. Nya krav frn betalande studenter En beslktad frga handlar om att betalande studenter kan tnkas stlla hgre krav p allt ifrn utbildningars kvalitet till studiesituationen. Ja, det rknar vi absolut med. Frutom teknisktpraktiska saker, som frvaltningen ser ver, har vi en grupp som ser ver frgan om kurser i svenska och engelska fr inresande studenter. Dessutom vill vi att mottagandet ska fr strkas inte minst nr det gller bostadsfr gan, som r ett starkt konkurrensmedel. Hr lyckades storstadsuniversiteten GU, KI, KTH, LU, Mah, SU, Sh och UU f med i

regelverket att just de har tilltelse att erbjuda bostadsgaranti fr betalstudenter. Idag fr Ume universitet bara erbjuda bostadsgaranti fr utbytesstudenter, men vi har lmnat en skrivelse till departementet om att vi br f erbjuda detta ven till betalstudenter. Frst frre, sedan fler igen? Ngot man rknar med r ocks att infldet av freemovers frn lnder utanfr Europa till Ume universitet kommer att minska drastiskt de frsta ren efter infrandet av avgifter, frn knappt 400 till kanske ett 50tal. Jmfr man med de nya ml som satts upp i Lund, cirka 400, och Uppsala, cirka 100, fr vi nog vara glada om det kommer 50, sger Anders Fllstrm, men tillgger att utveck lingen i Holland och Danmark dr avgifter infrdes fr ngra r sedan tyder p att till strmningen efter ngra r kan terhmta sig till ungefr samma niv som frut. Fr oss handlar det om att utveckla sti pendieformerna, frbttra kommunikationen och hitta bra rutiner fr detta. Just nu gr det fort, s vi kommer skert att gra en del miss tag men vi fr lra oss av dem!
Text: Michael Nordvall Foto: Elin Berge

rektorns ruta
utbildning och forskning och fr vr roll i samhllsutvecklingen. Ume universitet behller efter rsskiftet en ofrndrad huvudstruktur med fyra fakulteter och Ume School of Education, USE. Frgan r hur vi p bsta stt utnyttjar de horisontella mjligheterna till fortsatt utveckling. Valet av organisationsform kan inte garantera en framgngsrik utveckling men en illa vald organisationsform kan bli ett hinder. Dremot kommer ledarskapet, p alla niver, och dess frutsttningar av tradition ingen en stor frga inom akademin att vara avgrande fr vr utveckling. En av de absolut viktigaste frgorna r vilka frutsttningar Ume universitet erbjuder sina medarbetare. Inte minst r karrirsystemets utformning fr lrare och forskare efter den frsta januari 2011 en central frga fr hela sektorn. Mjligheten till en akademisk karrir mste fljas av mjligheten till en internationellt konkurrenskraftig tjnstesituation. Det svenska hgskolesystemet r idag otroligt splittrat nr det gller forskningsfinansiering. Synergi br rda mellan intern resursanvndning och extern resurstilldelning. Totalt sett ska satsningarna ka individens mjligheter att ligga i forskningsfronten och utva lrarjobbet och andra uppgifter med hgsta kvalitet . Under den frra ledningen inleddes en omfattande satsning p unga forskare. En viktig satsning fr att frmja vr lngsiktiga position. Samtidigt medfr den ett ansvar. Effekten av satsningen ska p lng sikt resultera i en strkt situation bde fr individen och fr universitetet. Med andra ord; en satsning fr aldrig ses isolerad, utan mste utgra en del i en vergipande strategi fr att vi ocks fortsttningsvis ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig aktr regionalt, nationellt och internationellt!
Lena Gustafsson, rektor

Foto: Andreas Nilsson

Det rder en febril aktivitet inom hgskolesektorn till fljd av autonomireformen som trder i kraft vid rsskiftet. Lrostena fr en helt ny frihet att sjlva utforma bde organisation och tjnstefrhllanden. Hur vi tar till vara denna mjlighet kommer att vara avgrande bde fr vra fortsatta framgngar som ett internationellt universitet fr hgre

Aktum December 6/2010 9

10 Aktum December 6/2010

Amerikansk fysiker och gstfrelsare vid Ume universitet fr Lennart Nilsson-priset 2010
Lennart Nilsson Award vrldens frmsta utmrkelse inom vetenskaplig och medicinsk fotografi gr i r till professor Kenneth Libbrecht fr hans fantastiska bilder av snflingor.
Kenneth Libbrecht r frestndare fr fysikavdelningen p California Institute of Technology, Caltech, i USA. Han forskar om hur iskristaller vxer i naturen genom att studera dem i sitt laboratorium. Kenneth Libbrecht har tagit bilder av snflingor i naturen under mnga r. Den utrustning som han anvnder kan packas ner i en resvska s att den r ltt att ta med p resor. Kenneth Libbrecht letar kristaller med igonfallande symmetriska former i nyfallen sn. Fr att lyfta kristallerna och placera dem under ett mikroskop anvnder han en liten borste. Genom skicklig ljussttning lyckas han visa upp de vackra former som iskristaller kan f under sin resa frn molnen ner till jorden. Formerna varierar frn vackra stjrnor, som ibland ses p julkort, till lnga nlar. Det finns oregelbundna och mindre vackra flingor ocks men de r frsts mindre intressanta att fotografera. Sexfaldig symmetri Omgivningens temperatur och fuktighet pverkar hur kristallerna vx er nr de faller mot jorden. Varje snflingas form beror p vilken frd just den flingan har gjort. P fotografierna kan man se att snflingor alltid har sexfaldig symmetri. Denna inneboende egenskap beror p for men p vattenmolekylen, som r byggstenen fr alla snflingor. Under frra ret var Kenneth Libbrecht gstfrelsare i kursen ark tisk vetenskap som rligen ges av institutionen fr fysik vid Ume

universitet, som en distanskurs med en sammankomst i Kiruna. I sam band med besket i Kiruna fotograferade han snflingor. rets svenska frimrken fr internationell julpost med valren 12 kr har motiv base rade p ngra av Kenneth Libbrechts fotografier, som alla r fotografe rade under en enda dag i Kiruna vren 2009. Matematik, fysik och kemi blir yttersta estetik Den 3 november fick Kenneth Libbrecht ta emot Lennart Nilsson Award i Stockholm. Prissumman r p 100 000 kr. Juryns motivering till att han fr priset lyder: Kenneth Libbrechts bilder ppnar mnniskors gon fr naturens regelbundenhet och sknhet. Med sina fotografier av sn flingor frvandlar han matematik, fysik och kemi till bilder av yttersta estetik.
Text: Carol Norberg Foto: Kenneth Libbrecht

Aktum December 6/2010 11

Mnadens profiL

Namn: Nelson OngOndo Gekara lder: 35 r Familj: Bror i Australien, frldrar i en by vid Viktoriasjn i Kenya Fritid: Lser bcker och gr ut och roar sig Lser: Freakonomics (frfattare Steven D. Levitt och Stephen J. Dubner), The GOD Delusion (frfattare Richard Dawkins), och Inside the Third Reich (the memoirs of the NAZI armament minister Albert Speers)

Frn Kenya till Ume

Nelson Gekara r det senaste tillskottet bland gruppledarna i laboratoriet fr molekylr infektionsmedicin, MIMS. Han kommer frn Kenya och lskar nya utmaningar, som Nordens vintermrker, sn och att bygga upp en helt ny forskargrupp i en ny laboratoriemilj.
Uppvuxen i en liten by nra Viktoriasjn hade han under 1990talet som 19ring brjat lsa matematik och datavetenskap vid Jomo Ke nyatta University of Agriculture and Technology i Nairobi, Kenya. En tillfllighet gjorde att den unge Nelson lyssnade p en forskares frels ning om hiv. Det var 10 r efter Luc Montagniers och Robert Gallos upptckt att hiv var orsaken till aids. Trots att man redan under 1990talet betraktade aids som den strsta globala utma ningen inom sjukvrden, s rapporterade tala ren nd om mnga frgor som skulle kunna lsas med frstrkt forskning. Och han verty gade den unge Nelson att infektionsforskning var den vg han ville ska. Men det var frst infektionssjukdomar hos ntkreatur som Nelson studerade efter avslu
12 Aktum December 6/2010

tade studier i biokemi. Bara 23 r gammal fort satte han som forskningsassistent vid det vl renommerade International Livestock Research Institute (ILRI) som bedriver forskning om husdjur och betesmark i Asien och Afrika. Jag var nyfiken p hur immunsystemet fungerade och studerade framfrallt infektioner i ntkreatur orsakade av Trypanosoma och Theileria, parasiter som orsakar smnsjuka hos ntkreatur. Trypanosoma framkallar ven smnsjuka i mnniskan och Theileria orsakar det s kallade East Coast Fever i djuren. I stafrikanska lnder r det dessa tv parasiter som r orsaken till de strsta frlusterna av boskapsdjur men de r ocks orsak till den s kallade Trypanosomiasis, med hg feber kan leda till att mnga mnniskor drabbas och dr

av smnsjukan. Vid ILRI forskade jag i projekt som skulle leda till utvecklingen av nya vacciner och diagnosmetoder. Nedsatt immunfrsvar under graviditet Efter knappa tv r som forskningsassistent blev Nelson belnad med utmrkelsen out standing scientific staff, som forskningsinsti tutet ger till de mest framgngsrika medarbe tarna. Priset gjorde det mjligt fr Nelson att jobba som gstforskare vid djurpatologiska in stitutionen vid universitetet i schweiziska Bern. I Bern byggde jag p mina kunskaper om immunfrsvarets komplexa funktion. Hos drk tiga kor r immunfrsvaret nedsatt eftersom fostret i magen annars skulle avsttas av den drktiga kons immunsystem. Ett liknande sam

Mnadens profiL

Aktum December 6/2010 13

Mnadens profiL

band finns hos alla dggdjur ven mnniskan. Hr vcktes mitt intresse fr mnniskans im munfrsvar. Jag ville veta vad det r som styr immunfrsvaret och vilka molekylra meka nismer som ligger till grund fr ett nedsatt im munfrsvar och hur ett nedsatt immunsystem nd kan reagera p infektioner. Nsta steg fr honom blev Helmholtzcentret fr infektionsforskning i Braunschweig i Tysk land dr han tog ut sin masterexamen och skrev sin doktorsavhandling, som belnades med promotionspriset fr cellbiologisk och bio medicinsk forskning 2005. Mot Ume I somras flyttade Nelson till Ume och bygger just nu upp sin egen forskargrupp vid labora toriet fr molekylr infektionsmedicin, The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS). Laboratoriet fr molekylr infektionsmedi cin vid Ume universitetet r del av ett nordiskt partnerskap inom molekylr medicin med det europeiska flaggskeppet inom molekylrbiolo gin, European Molecular Biology Laboratory EMBL. De bda andra nordiska noderna finns vid universiteten i Helsingfors och Oslo. Svens ka Vetenskapsrdet stdjer The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, med 77,5 miljoner kronor fr en femrsperiod. Enligt EMBLmodellen bestr MIMS av olika forskningsgrupper som leds av unga fram stende forskare. Postdoktorer som rekryteras internationellt fr mjlighet att under fem till nio r bygga upp en egen forskargrupp med doktorander och postdoktorer. Nr Nelson re kryterades i vras fanns redan fem grupple dare p plats och i december kommer nummer sju att etablera sin labbverksamhet. MIMS grupper r knutna till institutionen fr medi cinsk kemi och biofysik, till institutionen fr molekylrbiologi och, som Nelsons labb, till institutionen fr klinisk mikrobiologi. Det r klart att samarbetsmjligheterna med EMBL var ett starkt argument fr mig att komma hit, sger Nelson. Att initialt slippa lgga all tid och kraft p anskningar och de frsta ren enbart kunna koncentrera sig p att bygga upp en egen forskning r otroligt bra. Och Umes infektionsforskning r ju knd i hela vrlden.

Perfekt pusselbit Nelson r en pusselbit som passar perfekt in i det etablerade forskningslandskapet inom molekylr infektionsforskning vid Ume uni versitet. Det fanns fler argument som gjorde att han kom hit. Jag tycker om nya erfarenheter och utma ningar som man mter i Ume. Om man bara jmfr de ljusa sommardagar dr solen aldrig gr ner med de mrka iskalla sollsa vinter dagar som jag upplever just nu. Det r en utma ning, men den strsta utmaningen hr r att starta upp min egen forskargrupp. I centrum fr Nelsons forskning str inter aktionen mellan vrd och sjukdomsframkal lande mikroorganismer. Att frst mekanis merna som ligger bakom en infektion och som mjliggr att olika patogena organismer kan invadera och kringg en immunreaktion r hu vudinriktningen av hans forskning vid MIMS. Vi vet att immunceller bildar substanser som ska oskadliggra och avdda patogena in krktare, som exempelvis interferon. Men dessa substanser fr inte skada vra egna celler. Men hur vet immunceller nr det r fr mycket? Det r dessa mekanismer jag vill hitta. Och d kan man g vidare med att hitta nya vacciner. Som postdoktor vid Helmholtz forsknings center fr infektionsforskning i Braunschweig studerade Nelson immunsystemets frsvar mot Listeriabakterier, som kan finnas i mjlkpro dukter och orsakar blodfrgiftning och hjrn

hinneinflammation. Gravida kvinnor och per soner med nedsatt immunfrsvar befinner sig i riskzonen fr att drabbas av listeriainfektioner, som kan bland annat kan leda till missfall hos gravida. Mer kunskap krvs fr att utveckla vacciner Det finns mycket som fortfarande r oknt inom omrdet och mer kunskap behvs fr att utveckla vacciner. Jag hoppas kunna bidra till utvecklingen av nya vacciner och antibiotika, sger Nelson. Men just nu har han fullt upp med att rota sig i Ume. Med ett personnummer kommer man in i samhllet, kan teckna hyreskontrakt, f bankkonto och eget kontrakt fr mobiltele fonen. Fr Nelson tog det tid att f sitt person nummer och han kan bertta sin egen historia om svrigheterna om att flytta till Sverige och ha ett pass frn Kenya. Om han kan tnka sig att tervnda ngon gng som forskare till Kenya? Visst! Landet har s stora problem med infektionssjukdomar. Om jag kunde hjlpa till med mina kunskaper, varfr inte! Och d kan jag ngon gng vara en inspirerande frelsare fr en ung student vid universitetet i Nairobi, skrattar Nelson.
Text: Eva-Maria Diehl Foto: Johan Gunsus

14 Aktum December 6/2010

SprkSpalten
Frkortningar
Frkortningar r praktiska srskilt fr den som skriver. Fr lsaren r de inte alltid s genomskinliga. Och ibland frstr man inte genast att from r en frkortning av frn och med. I svenskan skiljer vi p avbrytningar och sammandragningar. Den frsta gruppen bestr av de frkortningar dr slutet av ord utelmnas och erstts med en punkt eller ett mellanrum (t.o.m., bl a och jan.). Vljer man det senare mste man gra ett s.k. hrt mellanslag (fr att hlla samman det som str p respektive sida av mellanslaget). I en sammandragning andra sidan finns den sista bokstaven kvar och ingen punkt stts ut (dr, kr, jfr). Hjlp grna lsaren genom att skriva ut dessa frkortningar i lpande text. Ett srskilt problem utgr alla akronymer, eller initialfrkortningar, vi anvnder. De flesta p universitetet knner vl till UmU, USE och UB, men hur r det med VAL, vfu, UPSC och andra som vi ibland svnger oss med? Och hur knda r dessa fr personer utanfr universitetet? En god regel r att alltid introducera en frkortning genom att skriva ut helheten och ge frkortningen inom parentes, t.ex. verksamhetsfrlagd del av utbildningen (vfu), i brjan av varje text. Akronymer som r namn och som uttalas bokstav fr bokstav skrivs med stora bokstver, de som uttalas som ord har bara stor begynnelsebokstav. Vi skriver drfr KBChuset men Mit-huset och vidare Umdac och Humlab. Akronymer som inte r namn skrivs dremot genomgende med liten bokstav om det inte finns risk fr missfrstnd, till exempel aids, tv, adhd och sms. Kom ihg att Lite mer mm(m) i livet bara br erbjudas i chokladreklamen.
Text: Ingela Valfridsson

Ingo Vetter, Resource and Nostalgia, 2008-10

& DETROIT TREE OF HEAVEN WOODSHOP Motor Show

INGO VETTER

SARA JORDEN
Diamond People

ANNELI FURMARK
Mindmap
21.11 2010 - 30.1 2011

Gammlia, Ume Fri entr 090-786 52 27 info@bildmuseet.umu.se www.bildmuseet.umu.se

Aktum December 6/2010 15

Jenny Signarsson och Annika Bindler i samtal med studenter.

Studieverkstaden stttar i tal och skrift

I hjrtat av campus mitt i Universitetsbibliotekets lokaler finns Studieverkstaden. Ltt tillgnglig fr universitetets alla studenter inte minst fr den som behver lite extra hjlp med skriftliga uppgifter, muntliga redovisningar och goda studievanor.
I soffor och framfr datorer sitter studenter frsjunkna i arbete eller upptagna av lgmlda samtal. Miljn knns vlkomnande och vilsam, och mnga slr sig ner. I ett par mindre kon torsrum tar Studieverkstadens medarbetare emot studenter som av olika anledningar ns kar hjlp med att skriva, vill ha std fr att hlla muntliga redovisningar eller rd fr att frbttra sina studievanor
16 Aktum December 6/2010

Mnga hittar oss, men lngt ifrn alla stu denter vet att vi finns till fr dem. Om univer sitetets lrare och studievgledare fr kad vetskap om oss hoppas vi n studenterna i nnu strre utstrckning, beskriver Jenny Signars son. Studieverkstadens drrar str ppna nr Universitetsbiblioteket har ppet och r beman nad mndag till torsdag kl. 9.0015.00. Under

lunchtid r det ppen verkstad. D droppar studenter in fr kortare samtal, eller fr att boka tid. Vid sidan av individuellt std och std i grupp hller Studieverkstaden ocks ppna frelsningar och workshops med teman som Hur lr jag mig bst? och Motivation, koncentration och planering. Under hsten har man dessutom arrangerat lunchfrelsningar Mat nyttiga mndagar i Universitetsbiblioteket, p teman som Smn varfr och hur?, Plagiat vad r det? och Hur blir jag mindre nervs nr jag ska tala infr en grupp?. Hjlp att hitta verktyg Studieverkstaden r en del av Studentcentrums verksamhet, som sker i nra samverkan med

Universitetsbiblioteket. Hr arbetar totalt sex personer, men ingen p heltid. Flera av med arbetarna finns ven inom andra delar av Stu dentcentrum. I Studieverkstaden ger Jenny Signarsson std i att skriva p svenska, Annika Bindler stttar i att skriva p engelska, Karina Arvidsson och Marlene Ekblom Bickham ger rd om studievanor och studieteknik, Claus Jochheims omrde r att vga tala och Birgitta Jacobson stttar i att skriva p svenska och i muntlig presentation. Medarbetarnas olika kompetensomrden gr att studenterna i de flesta fall kan f god hjlp med att hitta verktyg fr att lsa sina pro blem. En student kanske har krt p en tenta och mste gra omtenta och samtidigt g vi dare med nsta kurs. D kan vi frska hjlpa studenten att hitta ett arbetsstt som gr det mjligt, beskriver Marlene Ekblom Bickham. Det kan ocks handla om koncentrations svrigheter en student som lser och lser men inte kan lgga kunskaperna p minnet. D frsker vi hjlpas t att ringa in vad problemet r. Det kan handla om stress eller oro och d kanske man ocks behver hjlp av Student hlsan, frklarar Marlene Ekblom Bickham. Bra studievanor r avgrande Att ha en bra teknik fr sina studier och att bli medveten om hur man anvnder sin studietid kan vara avgrande fr studieresultaten. Den lrare som nskar kan boka en frelsning inom ngot av Studieverkstadens omrden fr sin studiegrupp. Om man inte har studerat p mnga r kan det vara klurigt att komma igng och om man kommer frn en milj utan studievana kan det ocks krvas lite extra std fr att studi erna ska fungera, pongterar Jenny Signarsson. Studieverkstadens arbetsstt kan beskrivas som en form av hjlp till sjlvhjlp. Man frs ker hjlpa studenterna att finna verktyg och strategier som ska underltta studierna, men utfr aldrig deras uppgifter. Mnga studerar idag p distans och en mer omfattande uppgift fr Studieverkstaden r just att sttta p distans. Hr pgr en diskussion om hur man kan gra det p bsta stt. Det r ju viktigt att alla vra studenter kan f samma hjlp och vi jobbar fr att utveckla stdformer via till exempel webb och mejl, sger Jenny Signarsson. Fantastiskt att lyckas Det hnder frsts att ngon student inte har kraft att slutfra sina studier, men d handlar

Annika Bindler, Jenny Signarsson och Marlene Ekblom Bickham vid Studieverkstaden.

det om helt andra problem. Ofta lser de stu denter som kommer hit sin situation och sina problem. Det knns fantastiskt nr vi lyckas upp muntra och sttta en student s att den kommer vidare med sina studier, frskrar Studieverk stadens medarbetare.
Text: Anette Olofsson Foto: Johan Gunsus

P www student.umu.se/ under-studietiden/studieverkstad finns bland annat: film om studievanor och studieteknik (med vningar) film om lsning och lsteknik (med vningar), sjlvstudiematerial om studieteknik ett lrstilstest engelska lnkar om skrivande och studieteknik P anstlldawebben finns information under Studentfrgor.

Aktum December 6/2010 17

de ville lsa mer om och vad de sjlva ville tillfra. Vi gav dem fria tyglar. Vi ville inte att de skulle knna sig tvingade att skriva som vuxna. Vi var ju ute efter deras tankar och deras stt att uttrycka sig, berttar GunMarie Frnberg. Enastende insatser Redaktrerna beskriver elevernas insats som enastende. I korta, vlskrivna kapitel har de formule rat sin egen ntanvndning och hur skolan tar sig an de hr fr gorna. Vi var njda med bckerna redan innan vi fick elevernas ka pitel. Vi har lyckats engagera ng ra av de mest spnnande forskarna i vrlden. Elevernas kapitel blev ett bra tillskott, berttar Elza Dunkels. Att arbeta tillsammans med gymnasieungdomar var en positiv erfarenhet fr de tre forskarna. Det hr r inte sista gngen vi engagerar elever i arbetet, vi r s glada att de tog sig tid att skriva, sger GunMarie Frnberg. Bckerna har titlarna Youth Cul ture and Net Culture: Online Social Practices och Interactive Media Use and Youth: Learning, Know ledge Exchange and Behavior och kommer ut i februari 2011.
Text: Anette Olofsson Foto: Fredrik Paulsson

Forskarna tillsammans med eleverna p stra Gymnasiet.

Forskare samarbetar med gymnasieelever

Forskarna Gun-Marie Frnberg, Camilla Hllgren och Elza Dunkels r redaktrer och medfrfattare till tv antologier om unga och internet. Ume-forskarna har valt att involvera ungdomar frn gymnasiet i arbetet.
Bckerna bestr av en samling kapitel som forskare frn mnga delar av vrlden har skrivit. Den ena boken tar upp ungas anvnd ning av Internet, den andra hand lar om ungas lrande p ntet. Bckerna ges ut av ett amerikanskt frlag. Vi slet med frgan hur vi skulle kunna undvika att hamna i den vanliga fllan vi ville inte skriva ver huvudet p de unga. Man glmmer s ltt att barn och unga sjlva kan tillfra viktiga perspek tiv p forskning, sger Camilla Hllgren. Forskarna kontaktade lraren Neil GosserDuncan p stra gymnasiet i Ume och eleverna p program met International Baccalaureate som var positiva till att medverka. Eleverna fick frst lsa samman fattningar av de tre forskarnas kapitel och sedan fundera p vad

enS
Ny mtesplats fr forskare och fretag
Den 18 januari gr startskottet fr Ume universitets nya mtesplats: Samverkan som affrsid. Temat vid detta frsta tillflle r IT. Fretag och forskare som r verksamma inom omrden intressanta fr IT-industrin r inbjudna till en kontaktdag fr att finna gemensamma affrsider och bygga samverkan. Frank Drewes, institutionen fr datavetenskap, r en av de forskare som blivit intervjuade i en frstudie och som anmlt sig till Samverkan som affrsid den 18 januari. Input och inspiration utifrn r viktigt fr oss som forskar. En viktig instllning r att samverkan alltid ska leda till vinst fr samtliga ingende parter, dr den akademiska vinsten r kunskap ochforskningsresultat, sger Frank Drewes. Den nya mtesplatsen sker inom ramen fr Dare och Infotech Ume i samarbete med oss p ENS. Totalt finns 20 platser till dagen och principen frst till kvarn gller. Vi hoppas p en uppskattad och vlbeskt dag! Ls mer om arrangemanget p www.ens.umu.se.

18 Aktum December 6/2010

St
Den tekniskt-administrativa personalen spelar en nyckelroll fr att alla verksamheter vid Ume universitet ska fungera effektivt. Frutsttningen fr det r en fortsatt hg kompetensniv. Kompetensutveckling fr varje slags arbetsuppgiftr bdendvndigt fr en hg arbetskvalitet och enrimlig rttighet fr den anstllde. Idag finns det mjligheter fruniversitetets TA-personal att ta del av kompetenshjande aktiviteter som studiecirklar, temadagar, intern och extern kortutbildning med mera. Till skillnad frn den undervisande och forskande personalen saknar de rtt till en avtalsenlig kompetensutveckling. Det saknas ocks ofta ronmrkta resurser fr dessa anstllda, vilket frsvrar ett systematiskt och vlreglerat arbete med kompetensfrgan. Bland TA-personalen p universitetets institutioner och enheter finns flera nstan helt kvinnodominerade yrkesgrupper. ven i ett jmstlldhetsperspektiv r det drfrangelget att dessa brister lyfts upp och tgrdas och inte bara flaggas fri institutionernas jmstlldhetsplaner r efter r utan att ngot grs. Kompetensutvecklingen fr alla dem som inte omfattas av lrarnas arbetstidsavtal br formaliseras och vara enavtalsenlig rttighet och inte baraen sporadisk eller till och med godtycklig mjlighet. ST arbetade fr att det nuvarande arbetstidsavtalet skulle innehlla en garanterad kompetensutvecklingstid, men utan att n nda fram hur ser arbetsgivaren p denna frga?
Sektionsstyrelsen ST vid Ume universitet

Arbetsgivarens svar till ST: Alla yrkesgrupper inom Ume universitet r viktiga fr att verksamheten ska bli framgngs rik. Det innebr d ocks att alla medarbetare, oavsett yrke, ska ha en kompetensutveckling s att de kan ha ett kontinuerligt lrande och kan mta frndrade krav i yrket. I centrala avtal och i det lokala samverkans avtalet som slts med de fackliga parterna frra ret finns en tydlig inriktning att varje chef rligen ska genomfra utvecklingssamtal med sina medarbetare som resulterar i en pla nering av individuell kompetensutveckling. Ume universitet har ocks en policy fr kom petensutveckling som p ett bra stt beskriver

arbetsgivarens syn p vad kompetensutveckling r och vad det r till fr: Kompetensutveckling avser olika former av lrande eller aktiviteter som syftar till att ka frmgan fr den enskilde, gruppen och enheten att uppn verksamhetens ml och visioner. Dessa ml ska ha framtagits i en systematisk verksamhetsplanering. Investering i kompetensutveckling handlar sledes frutom om kunskapspfyllnad i form av kurser och utbildningar ven om att utveckla och skapa frutsttningar till lrande i det dagliga arbetet Att garantera en viss tid blir d inte det sjlv klara valet. Istllet ska en planering finnas, fr

varje enhet och fr varje medarbetare, som vi sar vilken kompetensutveckling som behvs fr att n nskad utveckling av verksamheten. Kompetensutvecklingen ska d naturligtvis ocks avsttas resurser fr. En fast mngd kom petensvecklingstid kan sl fel antingen fr mycket eller fr lite tid avstts. Dessutom ga ranterar det inte det som r viktigast av allt, nmligen, hur skapar vi ett lrande i det dag liga arbetet. Vi trffar grna ST:s sektionsstyrelse fr en dialog kring situationen nr det gller kompe tensutveckling fr administrativ personal.
Siv Olofsson, Frvaltningschef Yvonne Andersson, Personalchef

Saco/Sulf
Nya lneavtalet r klart
Den 25 oktober undertecknades det nya avtalet fr 84 000 akademiker inom staten av Saco-S och Arbetsgivarverket. Avtalet gller frn och med 1 oktober 2010 och lper tills vidare. Lneutvecklingen fr Saco-S medlemmar ska bygga p en analys av verksamhetens ml, resultat och kompetensfrsrjningsbehov. Lnen ska ven fungera som motivationsfaktor. Avtalet har inget centralt angivet utrymme fr lnekningar. Lnerevisionen sker rligen 1 oktober om inte lokala parter enats om annat. Avtalet lper tills vidare. Avsikten r att strka den lokala lnebildningen och frtydliga den rliga lneprocessen. Inom universitets- och hgskoleomrdet genomfrs lnerevisionen som lokal frhandling om inte lokala parter enas om att vlja metoden lnesttande samtal. Under sjukdom hjs ersttningen under dag 90364 med 10 procent. Det innebr till exempel en hjning av ersttningen med minst cirka 2 650 kronor/ mnad fr den som har en mnadsln p minst 26 500 kronor och r sjukskriven med sjukpenning i mer r 90 dagar. Fr Saco-S medlemmar hjs semestertillgget fr.o.m. 1 januari 2011 till 0,49 procent per semesterdag (nuvarande semestertillgg r 0,44 procent). Detta medfr till exempel en hjning av semestertillgget med 525 kr/r fr en medlem som tjnar 30 000 kr/mn och som tar ut 35 semesterdagar under ett kalenderr. Observera att ett centralt avtal utan angivet utrymme fr lnekningar inte innebr att man p lokal niv har ett avtal utan siffror. Det terstr allts fr Saco-S-rdet vid Ume universitet att frhandla fram ett lokalt avtal som ger ramar fr lnekningsutrymmet. Vid Ume universitet kommer lnerevisionen att genomfras som lokal frhandling och vi terkommer med frfrgan om underlag infr individfrhandlingarna. Hela avtalet finns p www.umu.se/saco.
Hkan Lindkvist Ordf. Saco-S-rdet vid Ume universitet

Aktum December 6/2010 19

perSonalenheten
Vad r bra med att vara anstlld vid Ume universitet? Det kanske r en frga som du inte tnker s ofta p. Vi frgade nyanstllda som gick introduktionskurs i oktober. Vanliga svar var kreativ och spnnande milj, trevligt campus och bra frmner nr det gller semester, friskvrd och arbetstider. Nsta frga att stlla sig blir d vad kan bli bttre? Nu startar verksamhetsplaneringen p alla arbetsplatser. I detta arbete frutstts alla delta och bidra fr att utveckla verksamheten s att mlen ns. De centrala lneavtalen blev klara i oktober, men de lokala lnefrhandlingarna startar i brjan av 2011. Fram till dess pgr samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna om inriktningar i de lokala frhandlingarna. Utgngspunkten i avtalen r, precis som tidigare r, att lneutvecklingen ska vara individuell och differentierad. En viktig frutsttning fr detta r att det mellan chef och medarbetare frs en dialog om hur var varje medarbetare bidrar till verksamhetens resultat. Att brja ett arbete som chef innebr en mngd nya frgor att stta sig in i. Att ledarskap r viktigt r nog alla verens om men vi behver utveckla chefers frutsttningar och std. Personalenheten arbetar nu med att utveckla stdet till chefer. Tv exempel r en introduktionskurs fr nytilltrdande chefer som startar i december och en chefswebb som lanseras i brjan av nsta r. P personalenheten har vi en ny omrdeschef fr lneadministration som brjar i januari. Hon heter AnnChristin Edlund och arbetar idag som administrativ chef vid institutionen fr omvrdnad.
Yvonne Andersson Personalchef

Mattew W Barzun p besk p Humlab.

Amerikanska ambassaden i Ume

Amerikanska ambassaden r ute p Road show och USA:s ambassadr i Sverige Matthew W Barzun gstade den 18 november Ume och Ume universitet tillsammans med nrings- och energiminister Maud Olofsson. Vid besket p universitetet hlls en uppskattad frgestund dr studenter och andra fick mjlighet att samtala med ambassadren. Under besket i Ume serverade ambassadren bland annat amerikanska pannkakor utanfr Folkets hus.
Foto: Mattias Pettersson

upc
Jubileum fr pedagogisk konferens
Den 12 mars 2011 hlls fr tionde gngen den universitetspedagogiska konferensen vid Ume universitet. Temat fr konferensen r denna gng Reformation, revolution, evolution. Universitetslrandet ur ett tidsperspektiv. Det r 20 r sedan den frsta pedagogiska konferensen hlls och vad kan d vara lmpligare n att se vad som har hnt med lrandet vid vrt universitet under den tiden. Har lrarrollen frndrats? Hur ser vra lrandemiljer ut idag? Vilka r vra studenter? Vilka undervisningsformer anvnder vi idag? Dessa och mnga andra frgor kan komma att behandlas under konferensen. Inom kort ppnar konferenssidan p vr webbplats. Dr fr du mer information om konferensen och dr kan du ocks anmla dig sjlv och anmla om du vill bidra med ngot under konferensen. Vill du presentera ngot kan du f ditt abstract refereegranskat om du s nskar. Vill du inte det, anmler du bidraget som ett ppet spr. De universitetspedagogiska konferenserna brukar prglas av en hg grad av dialog mellan deltagare och presentatrer. Ett viktigt syfte r att f dela kunskaper och erfarenheter med andra kollegor. Vi har drfr fyra former av sessioner vid konferensen: paperpresentationer, verkstder, rundabordssamtal samt posters. Boka redan nu in den 12 mars (frn lunch till lunch) 2011 i din kalender och anml dig sedan p vr hemsida, www.upc.umu.se till den tionde universitetspedagogiska konferensen. Vlkommen!
Sven B Eriksson

20 Aktum December 6/2010

frn Ledningen
Ny leverantr av resebyrtjnster Viatravel har efter upphandling antagits som ny leverantr av resebyrtjnster vid Ume universitet. Det innebr att samtliga bestllningar av resor, och kringtjnster till dessa, som grs via resebyr s ska Viatravel anlitas. Det r inte lngre tilltet att anvnda sig av andra resebyrers tjnster.
nen vill drfr pminna om och frklara ngra av de regler som alla anstllda vid universitet omfattas av. Lagen om offentlig upphandling har tillkommit fr att offentliga medel ska anvndas optimalt genom att man drar nytta av konkurrens. Viktiga frutsttningar: Leverantrer ska tvla p lika villkor Princip om likabehandling och transparens (klart och tydligt frfrgningsunderlag) Konkurrensverket utvar tillsyn (upphandlingsskadeavgift) Skadestnd frn frfrdelad leverantr Anstllda vid universitetet ska inte: Bryta mot tecknade avtal Betalattestera egna eller nrstendes rkningar Anvnda Ume universitets inkpskort utanfr institutionen/enheten Anstllda ska: Vara sparsamma med att bjuda interna kollegor p mat p Umu:s bekostnad (Det ska finnas en vl motiverad anledning) Skatta fr fri kost i tjnsten Gra rtt momsavdrag Noga ange ndaml, gsters namn och funktion vid representation Tillse att tjnsteresan r godknd i frvg av prefekt/motsvarande Gra avdrag fr privata samtal p din mobiltelefon Vara restriktivitva med att ka p konferens under semestertid med anhriga och till populra semesterorter Vara restriktiv betrffande ofta terkommande intern representation Vara gstfri, men mttfull, vid extern representation Flja upp kundfordringar

frn oMvrLden
Ny rankningsmodell prvas i stor pilotstudie 122 lrosten frn 50 lnder r anmlda till pilotstudien inom U-multirank, en ny rankningsmodell. Den nya modellen bygger p att jmfrelsen grs mellan likartade lrosten och program. Hnsyn ska ocks tas till skillnader i uppdrag och profil. Syftet med pilotstudien r att utveckla en flerdimensionell ansats och prva om den fungerar. Utvecklingsarbetet sker p uppdrag av EU-kommissionen, som oroats av att de existerande rankningsmodellerna har ett alltfr snvt fokus och inte tar hnsyn till lrostenas mngsidiga uppdrag. Pilotstudien ska vara klar i juni nsta r.
Klla: HSV:s internationella nyhetsbrev

Foto: Erik gren

Staffan Andersson ny prodekanus Staffan Andersson, institutionen fr tillmpad fysik och elektronik, har utsetts till prodekanus vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten till och med 2011-06-30. Budget 2011 Ume universitets omslutning fr 2011 r 3,7 miljarder kronor. Prognosen fr universitets resultat 2010 pekar p ett verskott p 147 miljoner kronor medan budgeten fr 2011 ligger p ett planerat underskott med 5 miljoner kronor. Ngra nyckeltal: Indexupprkning av anslagen med 0,23 % (frn staten) Gemensamma funktioners andel minskar till 10,72% (10,94 % r 2010) Universitetsgemensamma projekt samma niv r 2011 som r 2010, 14,4 Mkr Kostnaderna fr UB:s frvrv flyttas frn fakulteterna till universitetsgemensamma funktioner Internhyra kar med 75 kr eller 2,9 % r 2011 Lnekostnadspslag minskar till 51,3 % r 2011 (r 2010: 51,8 %) Internrevisionens granskning Under ret har ett urval institutioners arbets- och ansvarsfrdelning, styrning samt intern kontroll granskats. Granskningen har i de flesta fall utfallit vl men ngra avsteg frn regelverket har noterats. Interrevisio-

Antagna till internationella kurser kar Antalet personer som antagits till de internationella kurser som hlls under vrterminen 2011 kade med 52 procent jmfrt med vrterminen 2010. Antalet antagna till de internationella mastersutbildningarna minskade med 3 procent jmfrt med samma period. Det visar ny statistik frn Verket fr hgskoleservice, VHS. Totalt har 3 227 personer antagits till en internationell kurs. Fr mastersutbildningarna var motsvarande siffra 1 202 personer.
Klla: VHS

Rusningen till hgskolan avstannar Den hr hsten har frre nya studenter brjat p universiteten och hgskolorna. Civilekonom- och socionomprogrammen stod fr den strsta minskningen, 13 procent i bgge fallen. Drefter fljer juristprogrammet dr antalet nybrjare minskade med fem procent. Sjukskterske- och specialistsjukskterskeprogrammen kade dremot med tre respektive nio procent.
Klla:HSV

Karrirbidrag Panelerna som ska bedma karrirbidragsanskningarna kommer att kunna sammantrda frst i januari 2011. Det innebr att utfallet av denna omgng av karrirbidrag kommer att presenteras den 15 februari i samband med ordinarie universitetsstyrelsesammantrde.

carina.dahlberg@adm.umu.se

Fler notiser och lngre versioner finns p www.anstalld.umu.se.

Aktum December 6/2010 21

engLish page

U.S. Embassy Road Show in Ume

part of President Obamas call to engagement
On the 18th of November, a FlexFuel Chevy Avalanche truck arrived in Ume, bringing with it a little piece of the United States, a mobile version of the U.S. Embassy in Stockholm. Ume was the very first stop of the embassys planned Road Show throughout Sweden, a direct re sponse to President Barack Obamas call to engagement. The day began at Folkets Hus with a cross border encounter open forum workshop on culture and sustainability including represen tatives of Ume University, and engaged civic and business leaders in Ume. Ambassador Matthew W. Barzun and ViceChancellor Lena Gustafsson dined together on campus with 25 selected students for a think outside the box focusing on foreign affairs. Furthermore, a question and answer session with Ambassador Barzun and Enterprise and Energy Minister Maud Olofsson was held for students and staff with subjects ranging from politics to sustain ability and entrepreneurship. Ume University on Facebook one year later November of 2009 was the debut of the English based Facebook page for Ume University. One year later, there are over 3,200 followers or fans of the page, making it one of the most popular in the Ume region. Facebook is the largest social network service in the world with over 500 million active users. It has been a highly successful platform for the university to reach a wider audience about news and events on campus, as well as happen ings in the city of Ume. The page also features an interactive discussion forum, photos, YouTube videos and a monthly poll. Other so cial networking platforms in development in clude locationbased mobile phone devices,

U.S. Ambassador Mattew W. Barzun and Vice-Chancellor Lena Gustafsson.

such as Gowalla and Foursquare. www.facebook.com/UmeaUniv American physicist with ties to Ume University wins prize for snowflake photos On 3 November, Professor Kenneth Libbrecht from California Institute of Technology received the prestigious Lennart Nilsson Award, which is given annually for scientific and medical pho tography. The prize recognises Professor Lib brechts fantastic photographs of snowflakes, which reveal the symmetry and natural beauty that can be found in newfallen snow. His pho tographic activities are coupled to his research into crystal growth. In the spring of 2009, he participated as a guest lecturer in the course Arctic Science which

is given annually by the Department of Physics at Ume University. In his lectures he showed many of his images and described how snow flakes are believed to evolve in nature as well as how ice crystals are grown in his laboratory. Photographs of snowflakes taken in Kiruna during Libbrechts visit will appear on this years Swedish Christmas stamps for international mail, which were released to the public on 18 November. The course in Arctic Science will be given as a distance course from 17 January to 25 Febru ary 2011 with a meeting at the Swedish Institute of Space Physics in Kiruna from 9 to 12 Febru ary 2011.
Text: David Meyers and Carol Norberg Photo: Mattias Pettersson

Aktum English Page wants YOU to be involved! Faculty and staff members are welcome to share comments, suggestions and column proposals. Please send an e-mail to the editor: david.meyers@adm.umu.se
22 Aktum December 6/2010

Skicka din lsning till Aktum, informationsenheten, Ume universitet, 901 87 Ume senast 15 januari 2011. Den som skickat in den frst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kr p Akademibokhandeln.
FRAM P SAABEN SDHUS
F VETA UTLGGNING KVINNOR PONNYGRUPP STDVNDOR

nst sist

FLYGFART FRISYRTYP

SPECIES

27 FRN 2007

KORT RIKSMTE

DINKEL

IDENTISKT

GR HITEN

STAVNINGSLJUD

RKARSPR

HA P KNN KA MED SIG PROSAISK? MODEVERKTYG

RUNDHULT

FUSIONERAS

KLTYP

SKOVRD VRHGTIDEN DOMESTICERAD

2/4-DANS

HRDON

MATKRL
SLAKTMETOD

EPIDEMISKA

IDAS R EN

DELGAS

TRAFIKBOLAG KOLTE

MC-LOPP

STRMMTT GUINEA-BISSAU

SMVRKA

MAKA

BOTTENBETYG

STRANDTRDET KNIPA KFT

SOMMARCAF

GJORDE KOLET

OCKS ETT OCH OMPREFIX

LANDTUNGA P ATENBIL FELINTRYCK

RIKTNING
ORTSFRENING
PAJAS

TONORD

LGGER NER

HF -10

Vinnare i Aktum 5 blev Urban Edstrm, MTI/FOU, i Ume. Grattis! Ett presentkort r p vg.

Namn __________________________________________

Arbetsplats ______________________________________

Aktum December 6/2010 23

Avsndare: Ume universitet 901 87 Ume

Posttidning

Mnadens kseri

Carina Nyberg, registratorsassistent

Carina mest efterfrgad p Ume universitet

Efter 15 r som lokalvrdare insg jag att det var dags att gra ngot an nat. Jag hade bde varit anstlld och i 4 r haft egen stdfirma. Att st da slet p min kropp och jag hade mycket vrk i ryggen. Sagt och gjort r 2000 skte jag jobb p registraturen vid Ume universitet. Till en brjan stdade jag p 25 procent men s smningom fick jag heltid p registraturen dr jag nu har jobbat i 10 r. Nr jag brjade hade jag ingen som helst datorvana men det hin drade mig inte. Nu har jag lrt mig att anvnda datorn och den har bli vit mitt bsta arbetsredskap. Jag jobbar med tjnstetillsttningar vid universitetet och trivs fantastiskt bra. Arbetet handlar om att ta emot och registrera alla anskningar som kommer till de anstllningar som annonseras ut p universitetet. 2004 gick jag en diplomutbildning fr registratorer. Dr lrde jag mig mer om offentlighetsprincipen och all mnna handlingar, om sekretess och vad som ska registreras i ett dia rium med mera. Eftersom Ume universitet utlyser fler och fler anstllningar och an talet anskningar drmed hela tiden blir fler r mitt arbete inte alltid helt ltt. 2007 utlystes 223 anstllningar med 3 840 anskningar under ret. I r har vi redan under frsta halvret haft 324 utlysningar med 5 252 anskningar. Drfr tvingades vi att gra ngot radikalt och det har underlttat mitt arbete och lttat p min arbetsbelastning. Jag har ftt en assistent som hjlper mig med anhopningen av an skningar och vi har infrt telefontider. Jag har ftt veta att jag r den mest efterskta p universitetet! Det frklarar alla dessa telefonsamtal. Vi frsker hela tiden effektivisera s att anstllningsfrfarandet ska bli s tillfredsstllande som mjligt fr alla parter. Alla som knner mig vet att jag nr jag brjade hr ville att allt skul le vara som det alltid hade varit och tyckte att alla frndringar var jtte jobbiga. Men s blev det s att jag och min dvarande kollega Daniel Andersson utvecklade ett eget system som heter Widar tillsammans med Umdac. I det sker man teknisk administrativa anstllningar elektroniskt via ett formulr. Handlggarna kan f anskningarna direkt till sin mejl eller utskrivna p papper om de begr det. Nr vi hll p med det ut vecklingsarbetet var det som om jag kom ver en trskel. Pltsligt ville

jag frndra mitt arbetsstt fr jag kunde se frdelarna. Allt blev s mycket lttare. nnu bttre blev det nr vi dessutom brjade brnna de elektroniska anskningarna p CDromskivor. Konstigt va jag som tidigare inte ville att ngot skulle frndras var pltsligt den som drev p frndringar och utveckling. Det kndes ovant men jttekul. Nr jag inte arbetar gillar jag att titta p spor: Vra bsta r och Glamour r mina favoriter som jag fljt i ver 20 r! Har nog inte missat mnga avsnitt. Men jag sitter inte bara i soffan utan har ocks brjat trna flitigt p Iksu, bde i gymmet och i simbassngen. Det upptar en hel del av min fritid. Jag lever singelliv idag och vntar p den rtte till sammans med min katt Musse som r tre r. Det r mycket spnnande att se vad livet och mitt fortsatta arbete p Ume universitet har att bjuda p. Ser med nyfikenhet fram emot nya utmaningar och frndringar p alla plan.
Carina Nyberg Foto: Mattias Pettersson

Vill du ocks ksera i Aktum? Kontakta redaktionen p telefon 070-309 58 54 eller via e-post aktum@adm.umu.se.
24 Aktum December 6/2010