Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 1

terkoppling senast 21 december 2010

Vindkraftens lokala nytta

Nationella rekommendationer fr vindkraftens terbring till bygden

Innehll Frord Rekommendationer Vindkraftens lokala nytta, Jmtland, Danmark, Tyskland, Vindkraftens lokala nytta, Skottland Norge Underlag & motiveringar till rekommendationerna Utgngspunkter - strst lokalekonomisk nytta Avtal om rlig terbring. Arrendeavtal med markgare Bygden - Med bygd avses omrdet inom och i anslutning till aktuell park Syftet med delgande och bygdepengar. Ersttning och ersttningsniver Avtalspart Lokal sysselsttning, Kommunal fastighetsskatt Sammanfattning
Bilagor Bilaga 1. Jmtlandskommunernas policy Bilaga 2. Bygdemedel frn vindkraft Bilaga 3. Bygdepeng exempel frn Sollern, Hrjedalen och Strmsund Bilaga 4. Vindbonus Bilaga 5. Lokalt delgande: Hllingarna Vind ekonomiskfrening Bilaga 6. Vindkraftens ekonomi Bilaga 7. Riktlinjer fr Bygdepeng fr Vindkraft i Rttviks kommun Bilaga 8. Kommunal medfinansiering Bilaga 9. Lstips och lnkar

Sida 2 3 4 5 6 6 7 7 8 8 9 10 11 12 12 12

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 2

Frord Utgngspunkten fr dessa rekommendationer fr lokal terbring r att vindkraften ska vara till nytta fr lokalsamhllet, det vill sga fr den bygd och befolkning dr vindresurserna utnyttjas. Lokal terbring r ofta till nytta fr alla parter som r inblandade i ett vindkraftsprojekt. I Sverige har regering och riksdag verlmnat till nringen att lsa frgan om eventuell ersttning till bygderna. Mngfalden av avtal fr bygdeersttning och de olika principer och niver som tillmpas i praktiken, gr att vissa avtal upplevs som direkt orttvisa. Avsaknaden av enhetliga riktlinjer frsvrar frhandlingsprocesserna. Drfr har intresset fr att skapa en mer enhetlig tillmpning blivit tydligt hos allt fler aktrer. Frhllanden i olika bygder varierar, vindkraft byggs svl i relativt tttbebyggda jordbruksomrden, glest befolkad skogsbygd som i anslutning till industriomrden. Projektens storlek varierar ocks frn enstaka verk till parker med hundratals verk. En del vindkraftverk gs av lokala bolag, lantbruk eller kooperativa freningar, andra av stora kraftbolag, internationella investerare eller industrifretag. Det r drfr svrt, fr att inte sga omjligt, att utforma entydiga rekommendationer som kan tillmpas p alla projekt. Den arbetsgrupp som utarbetat dessa rekommendationer har drfr gjort en modell, som r anpassad fr projekt med olika frutsttningar nr det gller storlek, lokalisering och gande, utifrn hur stor del av vindkraftens avkastning som blir kvar i den bygd dr vindkraftverken r placerade. Lokalt gande eller i vart fall delgande ger den strsta lokala nyttan. Detta r arbetsgruppen helt verens om. Bygdepengar, det vill sga en avsttning av en viss andel av vindkraftens bruttointkter, ska anvndas nr lokalt gande/delgande inte r mjligt. Dessa rekommendationer r resultatet av en lng process, dr mnga olika parter som berrs av och som bygger ut vindkraft har medverkat. I denna rapport om Vindkraftens lokala nytta redovisas frst sjlva rekommendationerna och drefter de resonemang som lett fram till dessa rekommendationer. Rekommendationerna har formulerats av en arbetsgrupp som organiserats av Hela Sverige ska Leva, med Cicci Andersson som projektledare. Vidare har Nils Johan Ingvar-Nilsson frn LRF, Roland Lundqvist, projektledare fr Medvind Vsterbotten, Lars Pfvelsson, frtroendevald ledamot i LRF Region Vstergtland, Tomas Palmgren, sekreterare i Sveriges Vattenkraftskommuner, Christer Nilsson frn Kraft Vind AB, Staffan Magnusson frn Frenade Vindbyar samt Tore Wizelius, frn konsultfretaget Vindform AB medverkat i arbetsgruppen. Rekommendationerna har ven diskuterats med representanter frn branschorganisationerna Svensk Vindkraftfrening och SERO, som bidragit med vrdefulla synpunkter. (Fler synpunkter frn intressegrupper vntas). Arbetet har drivits som ett projekt inom Ntverket fr Vindbruk, och Energimyndigheten har bidragit till finansieringen.

Cicci Andersson Projektledare, Hela Sverige ska Leva

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 3

Rekommendationer fr delgande och bygdepengar Utgngspunkter Strst lokal ekonomisk nytta till bygden och dess mnniskor bedms vara delgande. Nr vindkraft projekteras ska drfr lokalt delgande alltid erbjudas. Avtal om rlig terbring till berrd bygd ska upprttas, nr lokalt delgande inte r mjligt eller som komplement. Delgande och/eller ersttning i form av bygdepengar skapar lokal delaktighet i utnyttjandet av de gemensamma lokala vindresurserna. Avtal om ersttning ska helst tecknas innan tillstnd har beviljats. Avgrnsningen av omrdet som ska erhlla bygdepengar ska framg av respektive avtal. Det ska finnas en demokratisk organisation i form av en juridisk person i lokalsamhllet/bygden som tar emot och drefter frdelar ersttningen. Arrendeavtal med markgare och avtal om lokalt delgande/bygdepengar ska hanteras oberoende av varandra. Bygden Med bygd avses omrden inom och i anslutning till aktuell vindkraftspark. Begreppet ska ges en vid tolkning och fr inte avgrnsas alltfr snvt, och omfattar fastigheter, befolkning och andra aktrer i nromrdet till vindkraftsparken. Lokala frhllanden avgr bygdens avgrnsning. Syftet med delgande och bygdepengar Syftet r att bygder dr vindkraft byggs ut ska f del i det vrde som vindkraftsproduktionen skapar. Med lokalt delgande stannar en del av vindkraftens avkastning kvar i bygden. Ersttning i form av bygdepengar ska anvndas till insatser som bidrar till en hllbar utveckling. Varje lokalsamhlle/bygd ska sjlv utforma de regler som ska glla vid frdelning av dessa medel. Ersttningsniver Fr vindkraftsanlggningar som bestr av fyra vindkraftverk eller fler, br minst 20 procent av kapaciteten (MW) erbjudas fr lokalt delgande, grna till sjlvkostnadspris. Ersttning i form av bygdepengar ska berknas p vindkraftens rliga bruttointkt, enligt fljande principer: - Fr vindkraftanlggningar med 1 3 vindkraftverk och nr vindkraftverken till minst 20 procent r lokalt gda r frgan om bygdepengar helt ppen. - Fr anlggningar med 4 vindkraftverk eller fler, p privatgd mark som skapar lokala intkter i form av markarrenden, br ersttningen uppg till cirka 0,5 procent. - Fr vriga vindkraftanlggningar br ersttningen uppg till minst 1 procent. Avtalsparter En stabil lokalt frankrad organisation som representerar hela bygden ska frvalta medlen. Lokal sysselsttning Nr en vindkraftsanlggning byggs och nr den r tagen i drift, br lokala entreprenrer anlitas i s stor utstrckning som mjligt. Fastighetsskatt Fastighetsskatt frn vindkraft br verfras till kommunerna.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 4

Om Vindkraftens lokala nytta Jmtlands ln och dess kommunfrbund var frst i landet att formulera en gemensam politisk viljeyttring om vindkraftens lokala nytta. Kommunfrbundets styrelse avgav i januari 2010 fljande rekommendation till lnets tta kommuner: Vi vill att kommunerna i Jmtlands ln verkar fr fljande tre huvudprinciper med syfte att berrda bygder fr del av de vrden som vindkraften genererar: 1. att berrda bygder fr del av en bygdepeng/terfringsmedel som utbetalas rligen och utgr minst 1 (en) procent av bruttovrdet av producerad el 2. att dessa medel frmst nyttjas till insatser fr uthllig utveckling i de bygder som berrs 3. att lokala aktrer erbjuds mjlighet att kpa in sig i vindkraftsanlggningarna till minst 10 procent. Kommunfrbundet har dessutom uppmanat de politiska partierna i lnet att p riksniv verka fr att det infrs ett nationellt system fr terfring av medel frn vindkraftsanlggningar. Hela policydokumentet finns i bilagan Jmtlandskommunernas policy om vindkraftens lokala nytta. Kommunerna i Jmtlands ln har utifrn den politiska viljeyttringen ovan formulerat de tre huvudprinciperna i sina respektive vindkraftspolicies (se bilaga 1). Kommunfrbundet i Jmtlands ln kommer ven att tillskriva de politiska partierna i lnet med nskan att de lyfter frgan om vindkraftens lokala nytta till sina ledamter i regering och riksdag. Syftet r att finna ett nationellt system som tryggar att den lokala ekonomin fr del av det vrde som vindkraften kommer att generera. Flera andra lnder har kommit betydligt lngre nr det gller att skerstlla att vindkraften blir till lokal nytta, och ven infrt ny lagstiftning fr att skerstlla detta. Hr r ngra exempel: Danmark fick den 1 januari 2009 en nylag som bland annat innehller: Kberetsordning, fr att stimulera lokalt gande. Den ger lokalbefolkningen rtt att kpa minst 20 procent av nya vindkraftprojekt till sjlvkostnadspris. Vrditapsordning, fr att kompensera minskade fastighetsvrden. Grn ordning, fr att ge kommunerna ersttning. En fond har bildats, dr kommuner kan ska pengar fr grna projekt. Garantiordning, som ger lokala vindkraftssatsningar en lnegaranti p upp till 500 000 kronor (DKK) till frunderskningar vid nya projekt. Tyskland infrde en ny lag den 1 januari 2009, fr att de kommuner dr vindkraftverk r lokaliserade ska f en strre del av kakan n tidigare. Tyska fretag betalar skatt till de kommuner dr de r verksamma, utifrn hur mnga anstlla de har i respektive kommun. Eftersom vindkraftverk krver lite personal p plats, har i stort sett all skatt frn dessa fretag hamnat i de kommuner dr fretagen har sina huvudkontor. Enligt den nya lagen fr vindkraftsfretag ska 70 procent av skatten tillfalla den kommun dr vindkraftverken r placerade och 30 procent den kommun dr huvudkontoret finns. Enligt den tyska vindkraftfreningen BWE kan detta ge vrdkommunerna en rlig intkt p 5000 - 7000 euro per installerad MW (50 000 - 70 000 SEK). Pengarna gr in i kommunkassan och r inte ronmrkta fr de bygder dr vindkraftverken str.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 5

Skottlands modell fr ersttning p lokal niv kallas Community Benefit. Den bygger p en kommunal policy, skild frn planerings- och tillstndsprocesserna. Upplgg och niver varierar, eftersom det r en frivillig goodwill-ersttning. I regionen Highlands i norra Skottland ligger den rliga ersttningen p 2000 pund (drygt 20 000 kr) per installerad MW, men regionmyndigheten Highland Council arbetar fr att hja ersttningsnivn. Ett aktuellt fall r den planerade vindparken i Lochluichart cirka fem mil vster om Inverness. Dr ska det hollndska bolaget Infinergy bygga en vindpark med sjutton stycken 3 MW-verk. Kommunen har, med std frn regionmyndigheten, frhandlat fram en rlig ersttning p 2750 pund per installerad MW under 25 r, med en rlig upprkning p 3 procent fr berknad inflation (hjningen utfaller oavsett verklig inflation). Detta ger en total rlig ersttning p ca 140 000 pund, vilket motsvarar cirka 1,6 miljoner kronor. Pengarna placeras i lokala utvecklingsfonder.
I Norge fr kommunerna en bra terbring nr de lokala naturresurserna utnyttjas. Av intkterna frn vattenkraften betalas 1,3 re/kWh i naturresursskatt till kommunerna. Vidare 0,7 procent i fastighetsskatt samt en koncessionsavgift som avstts till lokal nringslivsutveckling. Slutligen har kommunerna rtt att kpa upp till 10 procent av produktionen till sjlvkostnadspris (vilket under 2008 var 9,48 re/kWh). Detta system ger vattenkraftkommunerna en rlig intkt p 5,2 miljarder norska kronor, vilket motsvarar drygt 4 re/kWh.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 6

Rekommendationer - underlag och motiveringar Utgngspunkter Strst lokal ekonomisk nytta till bygden och dess mnniskor bedms vara delgande. Nr vindkraft projekteras ska drfr lokalt delgande alltid erbjudas. Att lokalt delgande r att fredra framfr bygdepengar r arbetsgruppen helt enig om. Delgande innebr ett mer aktivt engagemang, dr lokala gare delar svl vinster som risker. Lokalt gande kan aldrig tcka hela den berrda bygden om inte en organisation som fretrder bygden str som gare. I detta sammanhang har vi en ngot mindre omfattande definition, som inte ndvndigtvis omfattar alla. Erbjudandet om delgande ska dock gra det mjligt fr alla som vill, att bli delgare. Enskilda personer kan bli delgare antingen genom att kpa andelar i vindkraftskooperativ, eller genom att investera i aktier i ett lokal bolag som ger vindkraft i omrdet. ven juridiska personer, det vill sga, fretag, kommunala bolag och andra kan bli delgare i kooperativ, aktiegare i lokala vindkraftbolag eller sjlva ga vindkraftverk i det egna fretaget. Personer anses som lokala om de r mantalsskrivna i den kommun dr vindkraftverken r lokaliserade, fretag anses som lokala om de har sitt ste i kommunen. Mnga kommuner och kommunala bolag ger och driver vindkraftverk, mnga bra exempel p detta finns i Lokalt gd vindkraft handbok fr kommuner (kan laddas ner gratis frn www.natverketforvindbruk.se). Ett starkt skl fr kommuner att investera i egen vindkraft r att el till produktionskostnad r billigare n att kpa el till Nordpoolpris. I boken Vindkraft fr eget bruk, frn Sveriges kommuner och landsting beskrivs detta utfrligt. Med eget gande kan ett lokalt energibolag f bttre ekonomi samtidigt som energipris till medborgarna i kommunen blir lgre. Kommuner kan ocks hjlpa till med finansieringen av lokalt gd vindkraft, som ofta r en kritisk frga fr lokala nybildade freningar eller smfretag att klara p egen hand. Vindkraftverk kostar 30 35 miljoner kronor (2 MW-verk) och 20 procent av detta krvs i regel i handpenning nr verken bestlls. Om ett nytt vindkooperativ ska dra igng, kan ett samarbete med ett kommunalt bolag vara avgrande fr om det ska lyckas. Kommunala energibolag kan ocks bygga eller kpa nyckelfrdiga verk som de sedan erbjuder sina kunder att verta i en ekonomisk frening. Lokalt gt innefattar allts privathushll, fretag och andra tnkbara investerare inom kommunen, framfr allt i nrheten av aktuell vindkraftspark, men ven kommunen sjlv och bolag som drivs av kommunen. Nr det gller vindkraft i Sverige r gandet mycket spritt, och i mnga omrden i Sverige ser gandet ut ungefr som ovan beskrivits. I januari 2010 fanns det ver hundra vindkraftsverk som drevs i kooperativ form, med mer n 20 000 medlemmar som tillsammans har investerat hundratals miljoner kronor. Det finns minst lika mnga lokala aktiebolag som ger och driver vindkraftverk. Rekommendationen innebr drfr i princip en styrning mot att denna garstruktur ska best och frstrkas.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 7

I rekommendationen skriver vi att lokalt delgande alltid ska erbjudas. Om detta erbjudande inte utnyttjas, s r det projektrens sak att hitta andra investerare, dessa fr d ing ett avtal om bygdepengar. I de fall en investerare, nr det finns intresse fr lokalt delgande, inte vill ha ett sdant arrangemang, fr det ersttas med avtal om bygdepengar, om projektren kan erbjuda motsvarande delgande i en annan vindkraftpark i samma region. Det finns en invndning mot detta resonemang; nmligen att alla inte har rd att investera i vindkraft. Redan idag erbjuder dock vissa banker speciella ln fr att kpa andelar i vindkooperativ, som kan utnyttjas av dem som saknar eget kapital eller belningsbra tillgngar. Det finns allts mjlighet att bli delgare p kredit. Fler liknande modeller kan skert arbetas fram ven av andra organisationer, som HSB, Riksbyggen, kommunala energibolag och andra. ven med lnefinansiering r andelsgd vindkraft en bra affr. Samernas ansprk och ersttningar lmnar vi utanfr rekommendationerna. Rennringen lyder under andra avtal och har sin sedvanertt. Avtal om rlig terbring till den bygd dr vindkraften utnyttjas br upprttas
Tanken med bygdepengar r att terfra en del av vinsten frn vindkraftsverken till bygden, eftersom omrdets vindresurser kan anses vara en gemensam tillgng som alla br f del av. Bygdepengar frn vindkraft r ingenting nytt. De freningar som bildades p Gotland i brjan av 1990talet har rligen betalat ut en s kallad bygdepeng till ngon frening i socknen. Dessa medel har betalats ut frivilligt, freningarna har helt enkelt delat med sig till dem som bor grannar med verken men inte sjlva r delgare i dem. Denna s kallade bygdepeng berknas som en andel av vindkraftens rliga bruttointkt (se bilaga 2 Bygdemedel frn vindkraft).

De flesta projektrer ingr avtal om bygdepengar med lmpliga lokala organisationer. Ngra exempel, bland annat frn Sollern, Havsns vindkraftspark i Strmsunds kommun och den av Stena Renewables anvnda Vindbonusen beskrivs nrmare i bilaga 3, bygdepengar och bilaga 4 Vindbonus. Arrendeavtal med markgare och avtal om lokalt delgande/bygdepengar ska hanteras oberoende av varandra. Det r viktigt att de olika typer av avtal som ings under projekteringen av en vindkraftspark, och som diskuteras hr, hlls strikt isr. En projektr ingr avtal om anlggningsarrende och eventuell intrngsersttning med dem som ger marken dr vindkraftverken kommer att placeras och nya vgar och elledningar dras. Det r en affr mellan projektren och markgarna. Rekommendationer fr utformning av markavtal finns i LRFs skrift Vindavtalet (LRF 2009). Erbjudande om lokalt delgande r en rekommendation, som dock i exempelvis Danmark formulerats som en lag. Avtal om delgande r en affrsuppgrelse mellan projektren och den juridiska person, lokalt aktiebolag, lantbruk, ekonomisk frening, etc. som frvrvar ett, flera eller en andel av vindkraftverk. Delgande eller bygdepengar ska allts inte tas ifrn de pengar som annars skulle ha betalats som ersttning till markgarna. I ett arrendeavtal med markgare kan det dock faststllas i en paragraf att ett avtal om bygdepengar ska finnas.

Nr det gller bygdepengar br ett avtal ings mellan projektren/vindkraftsgaren och lmplig part i bygden som ska vara en juridisk person typ intressefrening, samfllighetsfrening eller annan organisation som arbetar med och fr bygdens intressen. Det r inte lmpligt att kommunen r avtalspart, eftersom kommunen ven r engagerad i tillstndsprocessen.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 8

Bygden Med bygd avses omrden inom och i anslutning till aktuell vindkraftpark. Begreppet ska ges en vid tolkning och fr inte avgrnsas alltfr snvt, och omfattar fastigheter, befolkning och andra aktrer i nromrdet till vindkraftsparken. Lokala frhllanden avgr bygdens avgrnsning. Det inte mjligt att ge en strikt definition p bygd, inte heller av hur grnserna ska dras fr ett nromrde. I praktiken har detta dock sllan visat sig problematiskt, lokala frhllanden avgr en bygds avgrnsning och var de grnserna gr brukar de som bor i en bygd vara ganska eniga om. Bygdens utstrckning tycks ocks vara beroende av ett vindkraftprojekts storlek. Fr projekt som bestr av ett ftal vindkraftverk placerade i ett relativt ttbebyggt jordbrukslandskap begrnsas uppfattningen av berrd bygd i stort sett till angrnsande fastigheter. P Gotland har socknen varit en lmplig definition av bygd, dr r sockenidentiteten stark och det r ttt med lagom stora socknar. I Norrland r skalan p vindkraftprojekten, landskapet och bygder betydligt strre. Ett exempel r Vindkraft norr, dr norska Statkraft och skogsbolaget SCA projekterar 455 vindkraftverk i ett omrde som breder ut sig i fyra kommuner, Sollefte, Ramsele, Ragunda och Strmsund, som ligger i tv olika ln. I samma omrde projekteras ytterligare ett hundratal vindkraftverk av andra projektrer. Omrdet r mycket stort och pverkar ett femtiotal byar. I ett tidigt skede organiserade sig byborna och bildade freningen Frenade VindByar. P ett r samlade freningen 300 medlemmar och alla byar r numera representerade. Freningen bildades fr att fra bygdens talan och fr att mobilisera alla krafter fr att ta tillvara de mjligheter som etableringen skulle innebra fr omrdet. Freningen r allts inte mot en vindkraftutbyggnad, snarare tvrtom. Den vill se till att vindkraften bidrar till att gjuta nytt liv i bygden. Hr omfattar bygden allts ett femtiotal byar spridda ver fyra kommuner och tv ln. Vindkraftsparken Uljabuouda i Arjeplogs kommun ligger p ett obebott kalfjll, dr finns helt enkelt inga nrboende. Fr att det projektet ska ge lokal nytta kan ett kommunalt delgande, alternativt en terfring av medel till kommunen vara en rimlig lsning. Syftet med delgande och bygdepengar Syftet r att bygder dr vindkraft byggs ut ska f del i det vrde som vindkraftsproduktionen skapar. Med lokalt delgande stannar en del av vindkraftens avkastning kvar i bygden. Om en betydande del av vindkraftens avkastning stannar kvar i den bygd dr vindkraftverken r lokaliserade, kan det bidra till en lokal ekonomisk utveckling. Under tiden d vattenkraften byggdes ut i norra Sverige, skapade det en stor ekonomisk aktivitet under sjlva byggperioden. Nr kraftverken var klara och tagna i drift dog den mesta verksamheten ut och kvar blev vergivna spksamhllen, som numera r rivna med endast ngra krokiga skyltar kvar. Vindkraftverk r betydligt lttare att bygga och krver mindre ingrepp i naturen. Med ett lokalt delgande kan dock bygderna dr vindkraften byggs, vitaliseras och utvecklas p ett mer bestende stt. Det r gynnsamt fr alla parter, bde den bofasta befolkningen, lokala fretag och fr dem som ger och driver vindkraftverk. Det finns ocks flera beprvade modeller fr lokalt gande, vilka bland annat beskrivs i bckerna Vindkraft tillsammans handbok fr Vindkooperativ och Lokalt gd vindkraft handbok fr kommuner (se lstips). Ett bra exempel p lokalt gande i kooperativ form beskrivs i bilaga 5. Vindkraft i bra vindlgen r i regel ganska lnsamt (se kalkyl i bilaga 6).
Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 9

Hur en ekonomisk kalkyl grs, beskrivs bland annat i boken Vindkraft p lantbruk (se litteraturlista). Ett lokalt delgande br leda till att fler bor kvar i bygden, eftersom de har ett direkt ekonomiskt intresse och att deras inkomster kar. Avkastningen frn vindkraften kan investeras lokalt och drmed skapa nya arbetstillfllen. Det skapas underlag fr befintliga fretag, som kan utveckla sin verksamhet s att den direkt eller indirekt arbetar med vindkraften, genom service, vghllning eller annat. Genom att fler fr mjlighet att bo kvar, och nya invnare lockas dit, kommer det att vara lttare fr dem som driver vindkraften att ha anlggningen under uppsikt, att rekrytera personal fr tillflliga eller fasta uppgifter och p annat vis. Om kommunen str fr det lokala gandet, frbttras kommunens ekonomi.

Ersttning i form av bygdepengar ska anvndas till insatser som bidrar till en hllbar utveckling av bygden. Varje lokalsamhlle/bygd ska sjlv utforma de regler som ska glla vid frdelning av dessa medel. Mjlighet till delgarskap skapar strre engagemang och ger mnniskor mjlighet att vara delaktiga bde i att producera och konsumera frnybar energi. Ersttning i form av bygdepengar skapar medel fr lokala investeringar, dels i frenings- och fritidsverksamhet, men ocks i tgrder som kan skapa ny sysselsttning. Detta strker bde mnniskor och bygdens lokala ekonomi och lngsiktiga verlevnad. En vindkraftsetablering innebr alltid en frndring i livsmiljn och ndrade frutsttningar fr andra verksamheter. Dr kan bygdepengar ge mjlighet till insatser fr en hllbar utveckling ven p andra omrden n energifrsrjningen. Arbetsgruppen anser att det r viktigt att de som bor i en bygd sjlva ska f bestmma hur dessa medel frdelas och anvnds. Det skapar ett lokalt engagemang fr vindkraften, och fr en utveckling av bygden. I mnga glesbygdskommuner anser sig de som bor i utkanterna, dr vindkraften ocks ofta byggs, missgynnade i frhllande till kommunernas centralorter. Om bygdepengarna hamnar i kommunkassan, eller frdelas av kommunens politiker, r det tveksamt om den bygd dr vindkraften byggs kommer att gynnas. Det kan skert vara olika i olika kommuner, och det kan finnas upplgg dr kommunen spelar en roll, som exempelvis i Rttvik (se bilaga 7), men rekommendationen r nd att skapa en lokal organisation som fr frvalta dessa medel. Om en sdan organisation inte finns, eller kan skapas, kan kommunen vara en naturlig mottagare av dessa bygdepengar. D kan kommunen gra det mjligt fr organisationer och andra i bygden att ska medel drifrn till projekt som gynnar en hllbar lokal utveckling.

Ersttningsniver Fr vindkraftsanlggningar som bestr av fyra vindkraftverk eller fler, br minst 20 procent av kapaciteten (MW) erbjudas fr lokalt delgande. Arbetsgruppen har valt att skilja p stora och sm vindkraftsprojekt. Det beror p att sm projekt, med 1 3 verk, ofta redan r lokalt gda. Det kan vara lantbruk, ekonomiska freningar eller lokala aktiebolag. Det finns naturligtvis undantag frn detta, men s sm anlggningar betraktas i regel som mycket lokala och inte som en angelgenhet fr en hel bygd. Utrymmet fr ett delat gande r inte lika stort, samtidigt som det ju ocks r mycket vanligt i mindre projekt; kravet p lokalt delgande r ofta redan uppfyllt. Eventuella bygdepengar blir dessutom tmligen blygsamma. Anlggningar med fyra verk eller fler betraktar vi som stora, ven om grnsen mellan just tre och fyra verk r ganska godtycklig.
Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 10

Frgan r ocks om storleken p en vindkraftspark ska definieras av antalet verk eller av den installerade effekten. Vi har som synes valt antalet vindkraftverk. Vid anlggningar med fem vindkraftverk br allts minst ett erbjudas fr lokalt gande. I Danmark krvs i lagstiftningen minst 20 procent. Vid stora anlggningar med 20 vindkraftverk, eller hundratals, r det knappast mjligt fr lokala intressen att ga ngra 20 procent, men ett erbjudande r just ett erbjudande, ven om det kan vara omjligt att tacka ja till. Fr stora projekt sker de som vill bygga dessutom ofta kapital till investeringen, s fretagen i vindkraftsbranschen borde inte ha ngra strre invndningar mot att erbjuda delgande. Fr sm projekt med hgst tre vindkraftverk r avtal om bygdepengar en helt frivillig tgrd, som garna sjlva kan bestmma ver. Det r frsts bra om de betalar ut ngon form av bygdepengar som goodwill gest, exempelvis till freningslivet i nromrdet. Det finns olika modeller fr detta, bland annat den vindbonus som Stena Renewables anvnder. (se bilaga 4). Andra ger helt enkelt en slant till bygdefreningen, idrottsfreningen eller en annan lokal organisation. Fler exempel beskrivs i bilaga 2 och 3. Fr strre projekt, dr 20 procent av vindkraftverken r lokalt gda, gller samma sak, avtal om bygdepengar r d ett frivilligt tagande. Om andelen lokalt gande r mindre n s, ska bygdepengar betalas ut med 0,25 - 0,5 procent av bruttot, i proportion till den lokala garandelen. - Fr anlggningar med 4 vindkraftverk eller fler, p privatgd mark som skapar lokala intkter i form av markarrenden, och nr den lokala garandelen r mindre n 20 procent, br ersttningen uppg till minst 0,5 procent. Nyckelfrgan r om intkter frn vindkraftverken stannar kvar i bygden. Drfr gr vi en tskillnad mellan bondeskog och bolagsskog en distinktion som vl r mest relevant i skogsbygden. Nu finns det ju privatgd skog dr garen inte bor i bygden eller kommunen. Rekommendationens formulering gr allts den tskillnaden, genom att specificera att det ska skapas lokala intkter i form av markarrenden, Om kravet p lokalt delgande r uppfyllt, och en stor del av verken str p lokalt gd mark, r avtal om bygdepengar en frivillig tgrd som ligger utanfr denna rekommendation. Tanken med det r att gra det n mer lockande fr projektrer att erbjuda lokalt delgande. - Om inga intkter frn markarrenden stannar i bygden och lokalt delgande i vindkraftsanlggningen saknas, br ersttningen uppg till minst 1 procent. Fr stora vindkraftsparker som byggs p mark som gs av staten eller stora bolag med sina huvudkontor (och beskattning) utanfr kommunen dr verken r i drift, och dr ven vindkraftverken gs av sdana bolag, blir ingenting alls av avkastningen kvar i bygden. Drfr har vi rekommenderat bygdepengar p minst 1 procent. Den kunde ha satts hgre, men det finns ocks en grns som gr att investeringen inte lngre blir tillrckligt lnsam, och som drfr leder till att vindkraften byggs ngon annanstans. En procent av bruttot p en stor vindkraftsanlggning blir dock ett betydande rligt belopp, som kan bidra till en rejl utveckling av den bygd dr verken r i drift.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 11

Avtalsparter En stabil lokalt frankrad organisation som representerar hela bygden ska frvalta medlen. Vid lokalt delgande ings affrsavtal mellan kpare och sljare, och det gr vi inte in p hr. Rekommendationen gller de fall dr bygdepengar ska betalas ut. Det finns flera starka skl till att det inte br vara kommunen utan en lokal organisation som ska frvalta medlen som kommer in frn bygdepengen. Kommunen r inblandad i tillstndsprocessen, och skulle kunna utnyttja det kommunala vetot fr att tvinga fram en hg ersttning. Det skapar en utpressningssituation som till varje pris br undvikas. Ett annat skl som berrts i avsnittet om syfte ovan, r att medlen ska bidra till en hllbar utveckling av bygden dr vindkraftverken r i drift. Hela Sverige ska Leva strvar efter att utveckla landsbygden, och vriga medlemmar i arbetsgruppen delar denna syn. Det leder till kad acceptans hos dem som r bosatta i nrheten av vindkraften, och som mste anpassa sig till detta nya inslag i sin omgivning. Vindkraften ger d ett mervrde som kommer denna bygd till godo. Vid etableringar dr inga bofasta berrs kan en srskild avsttning av pengar gras till lmplig frening eller liknande inom den region dr verken r i drift. Om bygdepengarna hamnar hos kommunen r risken stor att den finansierar tgrder som annars gr via den kommunala budgeten. Pengarna tenderar att spridas ut ver en strre yta n den nrmast berrda bygden, och d frloras den lokala anknytningen som bidrar till acceptans och engagemang fr vindparken. Det finns ocks en juridisk hake; en kommun fr inte ha andra inkomster n skatt, hyror, statsbidrag och avgifter fr tjnster till sjlvkostnad eller subventionerat pris. Hr ryms inga bygdepengar.

Av praktiska och frhandlingsmssiga skl br ett avtal om ersttning helst trffas innan tillstnden har beviljats. Annars kan det bli svrt att f ett avtal, har det visat sig. En annan praktisk frga r att hitta en lmplig mottagare. Det kan vara ett bygderd eller ett byalag. Det bsta r att bilda en ny organisation, fond eller stiftelse, fr detta ndaml. Kommunen kan bevaka att detta sker, och vid behov hjlpa till att skapa en sdan organisation. ven Riksorganisationen Hela Sverige ska Leva kan bidra med hjlp och rd. Varje lokalsamhlle/bygd kan sedan sjlv, genom sin lokalt frankrade organisation, utforma de direktiv och riktlinjer som ska glla fr hur dessa medel ska frdelas och anvndas, grna i partnerskap med vindkraftanlggningens gare, markgarna, det lokala nringslivet och offentlig frvaltning. Dessa kan lmpligen ha representanter i styrelsen som bestmmer hur bygdemedlen ska anvndas, men de lokala fretrdarna br ha majoritet. Avgrnsningen av omrdet som ska kunna f del av bygdepengar ska framg av respektive avtal. Medlen br inte anvndas till investeringar som det r kommunens eller statens uppgift att gra. Kommunen kan bli delaktig i lokala vindkraftsanlggningar genom att utnyttja erbjudandet om lokalt delgande, vilket ger betydligt mer pengar i kassan r ngra bygdepengar kan ge.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se

Underlag sidor 1-12 Nationella rekommendationer fr vindens terbring till bygder REMISSRUNDA, sid 12

Lokal sysselsttning Nr en vindkraftsanlggning byggs och nr den r tagen i drift, br lokala entreprenrer anlitas i s stor utstrckning som mjligt. Det skapar lokal sysselsttning och bidrar till att den lokala ekonomin utvecklas. Avtal om lokala tjnster kan komplettera eller vara en del av avtal om bygdepengar. Fastighetsskatt Fastighetsskatt frn vindkraft br verfras till kommunerna Vid flera tillfllen och i olika sammanhang har fastighetskatten p vindkraftverken diskuterats. Fastighetsskatten uppgr till 0,2 procent av taxeringsvrdet, vilket motsvarar cirka 15 000 kr/MW och ger fr en anlggning p 20 MW en rlig intkt p cirka 300 000 kr. Fr riksdagen skulle det vara en tmligen enkel tgrd att ndra s att fastighetskatten frn vindkraftsanlggningarna tillfaller kommunerna dr verken r lokaliserade, i stllet fr att g till staten. P s stt garanteras ocks kommunerna fr del av vindkraftens vrde, utan att vindkraftprojektens ekonomiska frutsttningar pverkas. Den mjliga konflikt som kan uppst mellan kommun och lokalsamhlle om att f del av bygdepengar undanrjs, nr bda parterna fr varsin del.

Sammanfattning Om denna rekommendation fljs, garanteras de mnniskor och bygder dr vindkraften byggs och drivs att f del av de vrden som skapas genom utnyttjandet av den gemensamma naturresurs som vinden utgr. Nationella regler gr processen med delgande och bygdepengar enklare, och skapar konkurrensneutralitet, genom att samma regler gller fr alla. Att en rimlig del av vindkraftens intkter blir kvar och bidrar till en hllbar utveckling i bygden gynnar dessutom alla inblandade parter.

Vindens terbring till bygder om bygdepengar och delgarskap. Lokal vindbruksutveckling II Cecilia Andersson 070-510 10 36, cicci.andersson@helasverige.se