HGSKOLAN I HALMSTAD

Sektionen fr humaniora Litteraturvetenskap C-uppsats

Henry Chinaski:
Charles Bukowskis romanfigur i ett mansforskningsperspektiv

HT 2007 Frfattare: Annika Knno Handledare: Catrine Brdje

Innehllsfrteckning

1. Inledning
1.1 Syfte och metod
1.1.1 Begrepp

3
3
4

1.2 Tidigare forskning

1.2.1 Charles Bukowski 1.2.2 Mansforskning 1.2.3 Protestmaskulinitet

4
4 6 7

2. Analys
2.1 Presentation av verken
2.1.1 Post Office 2.1.2 Factotum

9
9
9 9

2.2 Arbetets betydelse 2.3 Relationerna och kvinnobilden 2.4 Det destruktiva beteendet

10 13 17

3. Sammanfattning och slutord 4. Litteraturfrteckning

21 24

1. Inledning
1.1 Syfte och metod
Charles Bukowski (1920-1994) r en lika omtyckt som avskydd frfattare vars produktion av poesi och prosa alltid har skapat reaktioner. Jag har tidigare lst ett antal romaner av honom och d ftt en ambivalent instllning r han ett missfrsttt geni eller r texterna bara, likt titeln p ett av de tidigare verken; en snuskgubbes anteckningar?1 Vilket svaret n r s r Bukowski i min mening en mycket intressant frfattare och hans prosa erbjuder ett givande mne fr en uppsats. Manlighet r, vid sidan av relationen mellan man och kvinna, ett viktigt motiv i frfattarskapet och s ven i de tv verk jag har valt att skriva om; 1971 rs Post Office och Factotum frn 1975.2 Detta r debutromanen respektive det andra prosaverket i ordningen som frfattaren skrev i en produktion annars mest dominerad av poesi. Den centrala karaktren i fem av de sammanlagt sex sknlitterra romanerna heter Henry Chinaski, och det r skildringen av honom jag tnker fokusera p i min analys. Anledningen till mitt val av tv romaner r att detta ger strre bredd och mjlighet att belysa huvudpersonen ytterligare. Syftet med uppsatsen r att underska framstllningen av karaktren Chinaski utifrn ett mansperspektiv. Genom bda romanerna fretrder han en sorts misslyckad manlighet och bryter p olika stt mot konventionella sociala regler, vilket r beteenden jag vill analysera. Som bakgrund tnker jag redogra fr tidigare forskning om frfattaren samt mansforskningens utveckling, bde p ett nationellt och internationellt plan, och drtill ven fokusera p begreppet protestmaskulinitet. Detta anvnds av vissa forskare fr att beskriva en srskild sorts problematiserad manlighet vilket jag har en frhoppning om ska kunna klargra Bukowskis romankaraktr nnu mer. Det r ven utifrn protestmaskulinitetens innehll jag har delat upp min analys i tre kapitel om arbete, relationer samt destruktivitet. Mansforskning r enligt mig en given aspekt nr det kommer till den hr frfattaren, men trots detta har ingen sdan analys tidigare gjorts p vare sig Post Office eller Factotum. P Lule universitet finns dock en C-uppsats som koncentrerar sig p portrtten av kvinnor i samtliga av Bukowskis romaner, och p Uppsala universitet har det skrivits om dels Chinaskis maskulinitet i den sjlvbiografiska Ham on Rye, dels arbetets betydelse i tv andra romaner.3
1 2

Charles Bukowski, Notes of a Dirty Old Man, 1969. Bukowski, Post Office, New York [1971] 2007, samt Bukowski, Factotum, New York [1975] 2002. 3 Korhonen, Jani, The portrayal of women in the novels of Charles Bukowski, C-uppsats, Lule Tekniska Universitet 2006., Yes, Im a man! En analys av Henry Chinaskis maskulinitet i Bukowskis Ham on Rye., Cuppsats, Uppsala Universitet 2006, Bukowski, Ham on Rye, 1982, samt A job ain't nothing but work. Synen p arbete i Charles Bukowskis romaner Post Office och Factotum., C-uppsats, Uppsala Universitet 2003.

En fjrde uppsats behandlar den svenska dagspressens mottagande av fyra av verken, och detta kommer jag att anvnda mig av i min redogrelse fr tidigare forskning om frfattaren.4 Recensenternas bemtanden tror jag kan belysa bilden av bde Bukowski och hans produktion. Mina tv valda romaner saknar allts analyser inom mansforskning, ngot jag tycker r intressant och drfr har tagit fasta p i mitt mnesval. 1.1.1 Begrepp Olika teoretiker och forskare kan anvnda olika begrepp nr de beskriver i stort sett samma saker, ngot som ltt frvirrar en ovan lsare och skapar missfrstnd. Fr att min uppsats ska vara ltt att frst tnker jag genomgende anvnda det frenklade ordet mansforskning, frutom i referat och citat dr andra uttryck frekommer. Termer som manlighet och maskulinitet anvnds i de flesta fall som synonymer till varandra och utnyttjas fr att belysa samma innebrd. En vervgande del av de forskare vars verk jag har anvnt mig av gr ingen skillnad p orden utan anvnder vilket som. Vad manlighet eller maskulinitet egentligen innebr r en av huvudfrgorna inom fltet och det finns allts ingen tydlig definition. Forskningen frsker emellertid problematisera begreppen fr att p s stt skapa diskussion i mnet. En forskare och tillika historiker, David Tjeder, uttrycker sin sikt om den i hans tycke vilseledande benmningen mansforskning s hr: Fr vad r egentligen en mansforskare? En man som forskar? Ngon som forskar om mn?5 Han fredrar att istllet kalla det fr maskulinitetsforskning eller genusforskning om mn. Det hr citatet ger exempel p hur debatten kring begreppen ser ut, och trots Tjeders negativa instllning till uttrycket r mansforskning nd det jag har valt att anvnda mig av i min uppsats.

1.2 Tidigare forskning

1.2.1 Charles Bukowski Det finns en hel del biografier om Bukowski vars liv verkar ha fascinerat allmnheten. Vid sin dd p 90-talet hade han publicerat cirka femtio verk varav endast sex stycken r romaner. Frmst skrev han poesi och noveller, men produktionen bestr ven av brev, manus, dagbcker med mera. Det har ven, svl fre som efter frfattarens dd, utgivits dokumentrer, spelfilmer, biografier, teckningar, ljudinspelningar och s vidare.
4

Michael Larsson och Torun Sandberg, Charles Bukowski Henry Chinaski: mottagandet av Charles Bukowskis fyra romaner i svensk dagspress, Specialarbete, Hgskolan i Bors 1988 5 David Tjeder, Maskulinum som problem: Genusforskningen om mn i Historisk Tidskrift, 2002:3, s. 490.

En stor del av det Bukowski skrev har sjlvbiografiska drag, vilket inte minst visar sig i romankaraktren Chinaski som brukar betraktas som Bukowskis alter ego. I sin biografi ver frfattaren tar Ronnie Haag exempelvis upp flera sanna hndelser som terkommer i Factotum och Post Office, bland annat kringresandet i Amerika, de tillflliga arbetena och portrttet av kvinnan som fder honom en dotter.6 ven Howard Sounes tar i Bukowski En biografi upp verklighetsbakgrunden genom att jmfra romanernas kvinnor med originalen och peka p de ofta mindre smickrande skildringar som ges. Han berttar ocks om likheten mellan Henry Chinaskis karrir p posten och Bukowskis egen tid som brevbrare.7 Jmte verken som koncentrerar sig p det rent biografiska om Bukowski finns det naturligtvis ven de som r mer textinriktade. Russell Harrisons Against the American dream: Essays on Charles Bukowski berttar exempelvis om frfattarens verk i en historisk kontext och knyter an till amerikansk historia samt typiska amerikanska vrderingar. Bde poesi och prosa tas upp och analyser av Post Office samt Factotum grs med tonvikt p arbetets funktion och Chinaskis frhllande till kvinnor.8 Ngon annan som inte helt fljer det biografiska spret r Jules Smith. I sitt verk Art, survival and so forth: The poetry of Charles Bukowski lgger han tonvikt vid dikterna och beskriver den poetiska utvecklingen.9 Som nmnts i inledningen finns det ven ett antal uppsatser som behandlar olika omrden i Bukowskis frfattarskap. Tv studenter vid hgskolan i Bors gjorde 1988 ett specialarbete om mottagandet av fyra av romanerna i svensk dagspress. Reaktionerna p mina valda verk ansgs vara varierande men vervgande positiva, frmst vad gller sprket. Vissa recensenter uppskattade den korthuggna och raka stilen, tog fasta p humorn och sjlvironin, kallade frfattaren anti-litterr i positiv bemrkelse, och tilltalades av berttartekniken fr klarsynta skildringar av mnniskor och miljer. Kritiken av romanerna fanns bland annat i att de ansgs vara mediokra, sprkligt nyanslsa, grova och obscena, samt misslyckade i gestaltandet av upplevelser p grund av allt fr ytliga beskrivningar. Ngon ansg ven att Bukowski borde ha hllit sig till poesin istllet fr att ge sig in p prosan.10 Recensenternas sikter skiljde sig allts ptagligt t men stdjer genom detta Bukowskis stllning som kontroversiell frfattare. Resultaten visar hur verken fick svl positiva som negativa recensioner, ngot som drmed framhver produktionens mngsidighet.
6 7

Ronnie Haag, Om Charles Bukowski En legend, Gteborg 2002, s. 41-48, 155ff. Howard Sounes, Bukowski En biografi, Malm [1999] 2006, s. 204ff., 114. 8 Russel Harrison, Against the American dream: Essays on Charles Bukowski, Californien 1994. 9 Jules Smith, Art, survival and so forth: The poetry of Charles Bukowski, East Yorkshire 2000. 10 Larsson och Sandberg, s. 13 resp. 33ff.

1.2.2 Mansforskning Mansforskning r ett ungt begrepp som har blivit bde omtalat och kritiserat under sin relativt korta existens. Det r starkt sammankopplat med feminism och kvinnoforskning, och kan sgas ha sitt ursprung drifrn fr att senare ha utvecklats till ett eget, sjlvstndigt forskningsomrde.11 70-talets kvinnorrelser var allts med om att stta igng det som under 80- och 90-talen genomgick en ordentlig utveckling, och som stndigt fortstter sina framsteg. Sverige och vriga nordiska lnder har inte hunnit lika lngt i sin forskning som exempelvis USA. I svensk mansforskning har statliga utredningar, samhllspolitiska omrden, sociologi och i synnerhet historia i hgre grad sttt i centrum, medan litteraturvetenskapen internationellt sett r vlrepresenterad. Detta r ocks ngot som str under frndring, och potentialen fr svensk litteraturvetenskap anses stor.12 Torbjrn Forslid och Ronny Ambjrnsson r i sammanhanget tv viktiga nationella forskare, och ven Claes Ekenstam r, bland annat med sin medverkan i flera antologier, ett centralt namn. Utomlands r George L. Mosse, Klaus Theweleit, Michael S. Kimmel, R.W. Connell med flera av betydelse. Mansforskning r absolut inte en forskning av mn om mn utan handlar om att problematisera vad manlighet r och att skapa diskussion kring begreppet i stort.13 Ngot annat som r viktigt r att motverka en s kallad knsblindhet gentemot mn. Detta r en kanske provocerande stndpunkt som utgr ifrn att kna mn och beskriva en individuell form av manlighet. Det kommer ur det faktum att strre delen av all vetenskap och historieskrivning utgr ifrn just mn som knsneutrala representanter fr mnskligheten, och inte enbart som fretrdande bara mannens synvinkel. Detta kan vara en av anledningarna till den tidvis laddade relationen mellan kvinno- och mansforskning, trots deras gemensamma bakgrund.14 En av de delaktiga redaktrerna i antologin Sprickor i fasaden: Manligheter i frndring, den tidigare nmnda Ekenstam, anser att syftet med detta verk r att bryta den ensidiga fokuseringen p dlig manlighet vilken han anser vara fretrdd inom mansforskning.

11

Claes Ekenstam, Mansforskningens bakgrund och framtid: Ngra teoretiska reflexioner i Norma: Nordisk tidskrift fr maskulinitetsstudier, 2006:1, s. 7ff. 12 Thomas Johansson, Frn mansroll till maskuliniteter: en inledning i Ekenstam (red.), Rdd att falla: Studier i manlighet, Stockholm 1998, s. 7ff och Torbjrn Forslid Varfr mn, Stockholm 2006, s. 13-19. 13 Johansson, Frn mansroll till maskuliniteter: en inledning i Ekenstam (red.), s. 8. 14 Forslid, s. 14f.

Nmnda antologi skulle d ha fr avsikt att underska den s kallade goda manligheten och visa p nya mjligheter och vgar fr mn att g.15 Vidare argumenterar Ekenstam fr titelordet fasaden s som refererande till de schablonartade frestllningar om manlighet som idag nstan har blivit sanning. De hr bilderna av hur en man ska vara associeras bland annat med maktutvning, brist p jmlikhet, personlighetsdrag som rigiditet och aggressivitet, samt svrigheter att visa knslor och ha nra relationer. Genom att erbjuda andra och mer komplexa mansbilder r frhoppningen att ka vetandet om manlighet samt bttre n fram till mn.16 Vikten av att se manlighet i plural r mnga forskare verens om, men speciellt Connell r framtrdande med sitt verk Maskuliniteter och sina teorier om multipla maskuliniteter samt relationerna mellan dessa. Ngot av det mest centrala r hegemoni som kan sgas vara den fr tillfllet ledande formen av manlighet som rttfrdigar mns dominans ver kvinnor i ett samhlle. Hvdande av auktoritet, ofta byggt p vld, r ett av hegemonins knnetecken, och det anses ven vara en historiskt frnderlig relation som kan utmanas och ersttas av andra samhllsgrupper. Connell nmner ven underordning, delaktighet och marginalisering som andra frhllanden mellan manligheter.17 Uttryckt med Kimmels ord kan detta stt att pluralisera hjlpa oss att inse att manlighet har olika betydelse fr olika grupper av mnniskor i olika tider. Innebrden av manlighet kan ocks sgas variera kulturellt, ver tid i vilket land eller samhlle som helst, samt under en persons liv.18 Detta hjlper till att framhva komplexiteten inom mansforskningen och visar att vad som betraktas som manligt aldrig r entydigt. Innebrden skiftar och frndras uppenbarligen konstant, och detta berttigar behovet av att tala om flera olika sorters manligheter. 1.2.3 Protestmaskulinitet Protestmaskulinitet r ett uttryck inom mansforskningen som har introducerats av Connell efter lkaren Alfred Adlers begrepp maskulin protest. Adler utvecklade redan p 1910-talet en teori om att barn har en inre motsttning mellan maskulinitet och femininitet som, vid obalans, skapar sjukdom och neuroser. Detta skulle visa sig genom aggressioner och en stark strvan efter triumf, vilket skapade en maskulin protest. Adler drog ven paralleller mellan
15 16

Ekenstam, Thomas Johansson och Jari Kuosmanen (red.), Sprickor i fasaden, Hedemora 2001, s. 8f. Ibid., s. 12. 17 R.W. Connell, Maskuliniteter, Gteborg [1995] 1999, s. 100ff. 18 Michael S. Kimmel, Masculinities i Michael S. Kimmel och Amy Aronson (red.), Men and Masculinities: a social, cultural, and historical encylopedia, California 2004, s. 503f.

maskulinitet, makt och vld i samband med sitt arbete som lkare p sterrikiska militrsjukhus under frsta vrldskriget.19 Connell tolkar Adlers tes som att vuxna mns ansprk p makt, i lngden maskulinitet, r en reaktion p maktlshet i barndomen. Han gr vidare med att nmna gatu- och motorcykelgng samt etniska minoriteter, frmst i USA, som en kollektiv form av manlig protest. Denna maskulinitet kan yttra sig i en negativ instllning till arbetsmarknaden, brottslighet, alkoholoch drogmissbruk, vld, motstnd mot myndigheter som exempelvis skola och polis, och problematisk sexualitet.20 Dessa uttagerande beteenden hos en vuxen r med andra ord en form av skande efter manlighet samt en respons p barndomens brist p makt och kan frklaras utifrn detta. Detta r dock inte enbart en stereotyp mansroll med negativ framtoning utan kan med frdel kombineras med exempelvis respekt fr kvinnor och barn samt vissa vanligen feminina tendenser.21 ven Ove Sernhede anvnder begreppet protestmaskulinitet och hnvisar till Connell. Sernhede definierar protestmaskuliniteten i tv punkter; sjlvdestruktiv livsfring och rebelliskhet mot samhllets auktoriteter. Maktlshet och marginalisering sgs ligga till grund, samt en strvan efter makt och i frlngningen maskulinitet. Bikerkultur ges ven hr som exempel p ett sammanhang dr protestmaskulinitet frekommer.22 Just denna sortens maskulinitet stmmer vl in p huvudpersonen i Bukowskis romaner. Han ger prov p nstintill samtliga av de negativa egenskaper som svl Connell och Sernhede beskriver utifrn Adlers grundlggande begrepp, och detta har jag fr avsikt att pvisa i den fljande analysdelen.

19 20

Connell., s. 31f och 137. Ibid., s. 117-125 och 137. 21 Ibid., s. 137f. 22 Ove Sernhede, Svart macho eller vit velour i Ekenstam, Johansson och Kuosmanen (red.), s. 269.

2. Analys
2.1 Presentation av verken
2.1.1 Post Office Post Office r Charles Bukowkis debutroman som gavs ut 1971. Den utspelas i USA under 50- och 60-talen och beskriver huvudpersonen Henry Chinaskis liv under de hr ren med fokus p arbetet som brevbrare. Han brjar som detta av en slump, fortstter i ngra r och sger sedan upp sig fr att gra en kort karrir p kapplpningsbanan. Efter att ha misslyckats med detta gifter han sig och lever en tid i en amerikansk smstad innan ktenskapet faller samman och han, efter att ha tagit en del strjobb, terigen hamnar p postverket. Dr stannar han i elva, enligt honom sjlv, bortkastade r: Ive waisted 11 years.23 I bokens avslutning skildras en periods sjlvdestruktivitet i form av grnslst alkoholintag, minnesluckor, svlt, sjlvmordstankar och nstan vansinne. Romanen r uppdelad i sex avsnitt som alla bestr av en mngd korta kapitel. Den r kronologiskt ordnad och tyngdpunkten ligger p dessa elva, med huvudpersonens egna ord, bortkastade r vilka motsvarar nstan tre fjrdedelar av texten. Det viktigaste motivet br ha med arbete att gra d det genomgende tar stor plats och fyller en viktig funktion. Sjlvklart pekar ven redan verkets titel p arbetets betydelse fr huvudpersonen. Andra vsentliga mnen i romanen r kvinno- och mansskildringarna, alkoholen och problemen med auktoriteter. Chinaski r den enda som fokaliseras i texten ingen annan ges en rst utan frminskas till bipersoner i sammanhanget. Han har inga nra vnner samt bara enstaka krleksfrhllanden, och beknner sig till att vara en outsider. 2.1.2 Factotum Factotum r den andra romanen i ordningen med samma person i centrum, men utspelas fre Post Office. Det hr verket utgavs 1975 och skildrar Chinaskis tillvaro under andra vrldskriget i USA. Han har ingen del i kriget utan nmner det bara i frbigende nr det aktivt pverkar honom, som i skandet efter arbete: At some point during one of our hellish nights World War II ended. The war had always been at best a vague reality to me, but now it was over. And the jobs that had always been difficult to get became more so.24

23 24

Bukowski, [1971] 2007, s. 191. Bukowski, [1975] 2002 s. 100.

Frmst kretsar handlingen kring arbete i nnu hgre grad n i den fyra r ldre romanen. Chinaski lever ett rotlst liv och flyttar runt mellan bland annat New Orleans, New York, Philadelphia, Saint Louis, Los Angeles och Miami. Beskrivningar av stderna varvas med skildringar av de upp emot tjugo jobb som huvudpersonen lyckas skaffa sig fr att drp bli av med. Han fr anstllning inom s varierande omrden som vaktmstare, p bildels- och cykellager, hundkexfabrik, bageri, i tunnelbanan och s vidare, och fr alltid antingen sparken eller sger upp sig efter en kort tid. Romanens titel r ven lmplig eftersom den r en synonym till en sorts allt i allo, hjlpreda eller arbetare. Vid sidan av alla korta yrkesverksamheter strvar Chinaski samtidigt efter att bli frfattare men refuseras stndigt av de frlag och tidningar han snder sina bidrag till. Texten r indelad i 87 korta kapitel vilka berttar historien i kronologisk ordning. Arbete r, som tidigare nmnts, det viktigaste motivet, fljt av kvinnor, alkoholmissbruk och svrigheter med att lyda verordnade, liksom i fregende verk. Chinaski r ven hr den enda som fokaliseras utan att ngon annan fr komma till tals. Detta frstrker framstllningen av honom som isolerad och ensam, ngot som bekrftas av att han i stort sett endast har ett serist, lngre frhllande med en kvinna, och inga som helst nra vnner.

2.2 Arbetets betydelse

I remembered how my father used to come home each night and talk about his job to my mother. The job talk began when he entered the door, continued over the dinner table, and ended in the bedroom where my father would scream Lights out! at 8 p.m., so he could get his rest and his full strength for the job the next day. There was no other subject except the job.25

Arbete tar stor plats i romanerna, dock aldrig i en positiv kontext. Med citatet ovan understryks, redan frn huvudpersonens barndom, de dliga associationerna till och den negativa uppfattningen om arbetet som ngot uppslukande och livsomfattande. Harrison anser, i sitt verk om Charles Bukowski, att denne i sin poesi har skildrat arbetet och den amerikanska arbetarklassen mer omsorgsfullt n kanske ngon annan amerikansk poet. Detsamma gller prosan; ingen samtida, amerikansk frfattare beskrev arbete lika utfrligt och omfattande p samma stt som han gjorde. Medan tidigare frfattare framhvde ndvndigheten i att arbeta fr sin frsrjning, oavsett arbetsplatsfrhllanden, ifrgasatte Bukowski sjlva anvndbarheten i ett arbete och fresprkade ett radikalt avskaffande av det. Denna frndring i synen p arbete ser Harrison som en reaktion p de historiska och
25

Ibid., s. 13.

10

socioekonomiska utvecklingarna som gde rum i USA p 60- och 70-talen, bland annat p grund av Vietnamkriget.26 ven Terry Trueman r inne p samma spr i sin text om Bukowski i Kimmels och Amy Aronsons encyklopedi om mn. Trueman framhver dr Bukowskis frnekande av det som kallas [the] American dream i frhllande till arbete. Detta ses som en viktig aspekt i frfattarskapet, och det konsekventa avvisandet av idn att arbeta fr pengar kopplar ihop honom med bland annat beatnik-, hippie- och punkrrelsen.27 Med Harrisons och Truemans uppfattningar i tanke r steget inte lngt till att betrakta romankaraktren Chinaskis negativa instllning till arbete som frfattarens egen. Chinaski trivs inte med ngot yrke och misskter sig ofta i s hg grad att han avskedas. Han tar varje mjlighet att slippa arbeta fr sin frsrjning och uttrycker sig positivt till att inte arbeta alls, exempelvis i sdana hr uttalanden: Any damn fool can beg up some kind of job; it takes a wise man to make it without working.28 Som en del i frklaringen av protestmaskulinitet nmner Connell uttrycket arbetsmarknadsutsatthet fr att visa unga mns svrigheter p arbetsmarknaden som i frlngningen kan leda till en negativ instllning till ekonomin. Hrifrn kan en utveckling ske till en s kallad radikal pragmatism i synen p frsrjning. Detta kan leda till exempelvis brottslighet eller att ngon annan mste st fr ens uppehlle, frslagsvis en partner. Connell menar p att man i en sdan situation slpper taget om den sedvanliga bilden av mannen som frsrjare och att denne istllet tar kvinnans plats i sktseln av hemmet.29 Att lta sig bli frsrjd av en kvinna r tidvis precis vad Chinaski gr i bda romanerna. I Post Office r det frst hans flickvn Betty som fr betala fr honom d han har sagt upp sig frn postverket. Hon avslutar dock frhllandet d hon inte knner sig bekvm med att frsrja en man, ngot Chinaski inte har ngon frstelse fr. Drp gifter han sig istllet med en kvinna, Joyce, som visar sig komma frn en frmgen slkt varp de flyttar till hennes hemstad. Dr lever de vl ett tag p hennes familjs pengar, bda utan inkomst. I Factotum trffar han en kvinna p en bar, berttar att han r pank och fr genast flytta in i hennes lgenhet fr att bli frsrjd av henne. Samma sak sker ngra kapitel senare d han brjar prata med en kvinna p en lunchrestaurang och flyttar in hos henne tre dagar eftert. Chinaski avvisar allts rollen som den konventionella, manliga frsrjaren fr att istllet anamma den motsatta positionen. I fallet med Betty i Post Office r det dremot hon som inte
26 27

Harrison, s. 69, 123ff. Terry Trueman, Bukowski, Charles i Kimmel och Aronson (red.), s. 115f. 28 Bukowski, [1971] 2007, s. 62. 29 Connell, s. 118, 128.

11

trivs med den ovanliga situationen. Att arbetet traditionellt sett har en viktigare innebrd n s fr en man tar Forslid upp d han diskuterar frgor kring yrkets betydelse. Hr r arbete, eller i vissa fall en skapande verksamhet, avgrande fr ett meningsfullt liv. Forslid skriver ocks att en mans sjlvbild vanligtvis har knutits till just arbetet, medan en kvinna i fler fall formas efter sin relation till hemmet.30 I exemplet med Chinaski stmmer detta inte alls och arbete tycks inte pverka varken sjlvbild eller frmga till meningsfullhet. Det enda yrke han uttalar sig positivt om och verkar passionerad infr r frfattarens, men det beskrivs ocks hur han av ekonomiska skl har tvingats pantstta flera skrivmaskiner fr att istllet skriva fr hand. Det rr sig om tre till fyra inskickade noveller i veckan och alla bidrag utom ett refuseras av frlagen. Skrivandet r sledes inget han kan basera sin inkomst p utan r hellre, fr att anvnda Forslids ord, en skapande verksamhet som tycks ge mening t Chinaskis liv. Hans sjlvbild ansluts inte heller till arbetet som det vanligtvis gr fr en man. Arbete, speciellt krvande fysiskt sdant, menar Connell kan vara ett stt att demonstrera manlighet p. Han ger exempel p hur fabriks- och gruvarbetare visar sin tuffhet genom sina kroppar.31 Denna egenskap verkar inte vara ngot som Chinaski efterstrvar utan tvrtom r likgiltig infr; han bryr sig inte om hur han framstlls och huruvida ngon tycker att han r tuff eller manlig. I Post Office undviker han dessutom arbetskamraterna och anstrnger sig inte nmnvrt i det dagliga arbetet som brevbrare. Drfr behver han inte bevisa sin styrka eller markera sin manlighet vilket mnnen i Connells exempel av allt att dma betraktar som viktigt. Citatet som inleder det hr kapitlet (I remembered how my father used to come home each night and talk about his job to my mother. // There was no other subject except the job.) anspelar p Chinaskis barndom och den negativitet som frmedlas. Drfr ligger det nra till hands att tolka motviljan mot arbete som en reaktion p faderns totala uppslukande av sin egen anstllning. Uppvxt och familj nmns inte i debutromanen men fr desto strre plats i Factotum nr den vuxne Chinaski tervnder hem fr en tid. Han r pank och utan jobb, ngot som inte hindrar fadern frn att gra upp ett schema ver kostnader fr mat och husrum. Chinaski blir dock, p grund av de hga priserna, inte lngvarig utan flyttar omgende ut igen. Fadern och sonen har ingen bra relation, allra minst i frhllande till frsrjning: Well, said my father, did you find a job? No. Listen, any man who wants work can find work. Maybe so. I can hardly believe youre my son. You dont have any ambition, you dont
30 31

Forslid, 171. Connell, s. 56.

12

have any get-up-and-go. How the hell are you going to make it in this world?32 Bda frldrarna r yrkesarbetare och hller hrt p vrdet av ett arbete medan Chinaski verkar revoltera mot denna syn med sitt ytterst lilla intresse fr sina frsrjningsmjligheter. Detta stmmer ven bra verens med Connells anvndande av begreppet protestmaskulinitet som den vuxne mannens problem frklarat genom brister i barndomen. Hr fungerar den dliga relationen till fadern, i synnerhet vad gller arbete och ekonomi, som ett svar p varfr Chinaski visar en sdan motvilja mot och dlig instllning till auktoriteter.

2.3 Relationerna och kvinnobilden

I could stay here, I thought, make money at the track while she nurses me over the bad moments, rubs oils on my body, cooks for me, talks to me, goes to bed with me. Of course, there would always be arguments. That is the nature of Woman. They like the mutual exchange of dirty laundry, a bit of screaming, a bit of dramatics. Then an exchange of vows. I wasnt very good on the exchange of vows.33

Kvinnoskildringarna i Bukowskis romaner r sannolikt det som har rnt mest uppmrksamhet i frfattarskapet, speciellt i en negativ kontext. Som visas i citatet ovan framstlls kvinnor ofta som stereotypa, frenklade och till fr mannens njutning. Trueman redogr fr hur Bukowski har attackerats av feminister fr texternas brutala kvinnoportrtt, och hur han har anklagats fr att ha anammat en antifeministisk stllning.34 Detta r ngot som ocks Russell Harrison tar upp nr han beskriver frfattarens manschauvinism som en egenskap omjlig att frneka. Han visar p framstllningen av Bukowskis kvinnor som aggressiva, otrogna och jmstllda med prostituerade, samt skdliggr hur frhllanden r synonymt med konflikter och oundvikligen slutar i bitterhet.35 Kvinnorna Chinaski mter r i de flesta fall mycket sexistiskt framstllda, ngot som klargrs redan p frsta sidan i Post Office. Dr mter han, under en dag p arbetet som brevbrare, en kvinna som gr honom sllskap en stund i hans sysslor. Beskrivningen av kvinnan r endast kopplad till fysiska attribut och i efterhand grs sexuella och nedvrderande anmrkningar ssom she was a good lay.36 I Factotum talar han om sin flickvn fr tillfllet med orden I kept telling myself that all the women in the world werent whores, just mine.37 Kvinnogestaltningen i bda verken ser allts ut p omkring samma stt och uttrycker en
32 33

Bukowski, [1975] 2002, s. 26. Bukowski, [1971] 2007, s. 119f. 34 Terry Trueman, s. 116. 35 Russell Harrison, s. 183, 196. 36 Bukowski, [1971] 2007, s. 14. 37 Bukowski, [1975] 2002, s. 140.

13

vldigt skev syn p och en frutfattad mening om kvinnor, precis som visas i citatet i detta kapitels inledning: Of course, there would always be arguments. That is the nature of Woman. Trots dessa frdomar om det andra knet lyckas Chinaski nd inleda romantiska relationer. I debutromanen har han frn och till ett frhllande med den alkoholiserade Betty som varar fram till hennes dd. Han hinner ven med ett kort ktenskap med den tretton r yngre arvtagerskan Joyce och skaffar drp barn med en annan kvinna som senare flyttar till New Mexico med deras dotter. I Factotum r det frmst en kort relation med en kvinna vid namn Laura samt ett destruktivt frhllande med Jan, en missbrukare, som str i centrum. Naturligtvis fungerar dock samtliga frhllanden aldrig ngon lngre tid. Chinaskis syn p krlek kan sammanfattas i en del av den dialog han fr med en kvinna i en bar, och som inleds med hennes frga: Have you ever been in love? Love is for real people. You sound real. I dislike real people. You dislike them? I hate them.38 Hr framgr den starka misstron mot och avvisandet av kvinnor och frhllanden. Det r ofta vldigt passionerade och intensiva frbindelser och detta leder in p Ekenstams uppfattning om en manlig outsider. Detta tankestt har sin bas i historikern Mosses teori om ett ldre, stereotypt mansideal vars motpart kallas outsidern. Outsidern r kriminell eller socialt avvikande, likt Henry Chinaski, och kvinnan ses i sammanhanget som mannens omistliga komplement.39 Ekenstams tolkning kan relateras till Jan som blir ett tydligt exempel p ett frhllande dr hon kompletterar Chinaski och de bda gemensamt medverkar i destruktiviteten. Det skildras bland annat en period av grov alkoholism och fattigdom dr strre delen av deras tid tillsammans spenderas med att dricka och lska, samt stjla mat och cigaretter. Jans position r definitivt ett passande komplement till huvudpersonens utanfrskap. Trots den uppenbara degraderingen av kvinnor i Bukowskis produktion existerar det ocks en annan instllning mannen som offer fr kvinnans makt. Det r Trueman som blottlgger denna provokativa teori i beaktande av Chinaskis ofrmga till att vara en del av ett sunt frhllande. ven om kvinnor karakteriseras negativt menas det att huvudpersonen desto oftare visar frvirring, frustration och dlig sjlvknsla nr det kommer till maktlsheten han upplever i sina misslyckade frbindelser.40

38 39

Ibid., s. 59f. Ekenstam, Historisk mansforskning i Ekenstam (red.), s. 22. 40 Trueman, s. 116.

14

Jmte de nedvrderande kvinnoportrtten finns ven likvrdiga skildringar av mn, kanske i synnerhet av huvudpersonen sjlv. Det r, precis som Trueman skriver, frmst i sina frhllanden som Chinaski blir nstan underlgsen kvinnan och uppvisar svagheter i form av exempelvis maktlshet och brist p tillit till bde sig sjlv och sin partner. Framfr allt gller det de beskrivna sexuella relationerna, ngot som ocks Harrison terkommer till i sitt verk om Bukowski dr det framkommer hur manliga och kvinnliga stereotyper frndras inom detta omrde. Ett exempel r den egendomliga formen av vldtkt som sker i Factotum, d Chinaski nst intill blir tagen med vld av en mycket pflugen kvinnlig granne. Harrison framhver humorn och ironin i scenen men betonar maktaspekten som viktigast. Huvudpersonen har frlorat all kontroll till en vldigt sexuell kvinna och upplever sig drfr som maktls och full av ngest. Efter handlingen ger Chinaski kvinnan pengar vilket, enligt Harrison, r en handling som kommersialiserar akten och frsker upprtta maktbalansen, samt undkomma offerrollen som huvudkaraktren har tilldelats. Sttet att gra sig till offer, jmte masochism, menar Harrison r framtrdande egenskaper hos Chinaski. Anledningen till att den hr scenen tas upp i Against the American dream: Essays on Charles Bukowski r att mannen hr skildras p ett annorlunda stt n karaktrer i andra amerikanska verk. Harrison hvdar att ven om kvinnan inte beskrivs positivt s r heller inte sprket manligt chauvinistiskt, och det vsentliga finns i vad scenen sger om mn och maskulinitet jmte dess degradering av kvinnan och det rollbyte som har skett.41 Sexualiteten har sledes en viktig funktion i bda romanerna och kvinnorna tar ofta fr sig p ett kanske otraditionellt stt. Ella Johanssons bidrag i antologin Sprickor i fasaden: Manligheter i frndring berr just sikter kring sexuellt starka kvinnor och passiva mn. Hon ger frst beskrivningar av djrva och offensiva kvinnor fr att drp resonera kring dagens mansbild. Denna sgs pressa mn till att vara aktiva och aggressiva medan man i ngra av Johanssons andra och ldre exempel har fredragit egenskaper hos mn som bland annat sjlvkontroll, integritet och frmgan att sga nej till kvinnor.42 Exemplet med den s kallade vldtkten av Chinaski visar att denne saknar karaktrsdrag liknande de Johansson kopplar till dagens mansideal. I den ovan beskrivna vldtktsscenen r huvudpersonen den passiva parten som saknar kontroll ver sig sjlv utan att kunna neka den kvinnliga grannen. Med detta i tanke diskuterar Ekenstam, i sin artikel om mansforskning,

41 42

Harrison, s. 187f. Ella Johansson, Fjra pojkar pilska flickor. Mns hemliga historier i offentliga arkiv i Ekenstam, Johansson och Kuosmanen (red.), s. 104.

15

begreppet omanlighet med std av historikern Jonas Liliequist. Dr framkommer det att manlighet i vissa omrden frknippas med sexuell potens, virilitet och initiativkraft, och att den som inte lever upp till detta betraktas som omanlig.43 Chinaski skulle allts kunna betraktas som just omanlig d han stundtals lter kvinnor st fr egenskaper som traditionellt sett uppfattas som manliga. I Post Office r karaktren Joyce representant fr den sexuellt fria kvinnan d hon till och med gr s lngt som till att frklara sig som nymfoman. I den andra romanen kan det sgas vara Jan som under ett brk tycker att Chinaskis framgngar p kapplpningsbanan tar fr mycket tid frn deras sexliv, ngot som slutar med att frhllandet upphr. ven grannkvinnan med del i den tidigare skildrade vldtkten reducerar Chinaskis manlighet genom sitt starka sexuella begr och det faktum att det r som hon tar frsta steget. De sexuella problem som uppstr, frmst p grund av huvudpersonens alkoholintag, menar ven Harrison ger Chinaski omanliga drag. Detta strks av det faktum att kvinnan i mnga fall r den som tar initiativet till sex. Harrison jmfr ven Bukowskis chauvinistiska kvinnoskildringar med tidigare och samtida frfattares, och kommer fram till att de ptagligt skiljer sig. En tydlig olikhet r att samtidigt som Chinaski framstlls som sexistisk s underminerar frfattaren detta fortlpande, och komplexiteten i texterna framhvs kontinuerligt. Harrison skapar ven ordet pseudo-macho fr att ytterligare karakterisera huvudpersonen.44 Denna beskrivning passar vl in p den komplicerade Henry Chinaski och den bild av kvinnor som skildras i romanerna. Protestmaskulinitetens mer positiva sida, att visa respekt fr kvinnor och barn, r inget som tydligt framkommer i texterna, ngot som bland annat visas i det inledande citatet dr Bukowskis romankaraktr fantiserar om en mycket schablonmssig tillvaro med en kvinna som inte tycks ha ngon egen vilja: I could stay here // while she nurses me over the bad moments, rubs oils on my body, cooks for me, talks to me, goes to bed with me. Undantag existerar dock d Chinaski r en sdan mngfasetterad person. Ett exempel r hans agerande fre och efter den tidigare flickvnnen Bettys dd. Han frsker minska hennes alkoholintag, tar hand om henne nr hon hamnar p sjukhus och ordnar till sist med hennes begravning. Den till synes knslokalla attityden som normalt visas byts vid dessa hndelser mot en omtnksam och knslig dito, och han bevisar att han verkligen bryr sig om Betty. Chinaski har nst intill inga vnskapliga relationer, varken kvinnliga eller manliga, och beskriver sig sjlv som en man i behov av ensamhet: I was a man who thrived on solitude;
43 44

Ekenstam, 2006:1, s. 14. Harrison, s. 210ff.

16

without it I was like another man without food or water.45 Hans sjlvstndighet r ptaglig och ingen person i hans liv r bestende. En frvnansvrd faktor r dock mheten han visar den hund som Joyce skaffar under deras ktenskap. Valpen r sorglig och ynklig, och Chinaski tar genast hand om den, gr den rumsren och skyddar den frn Joyces hrda behandling. Hans behov av ensamhet verkar drfr inte glla djur utan omfattar enbart mnniskor. Ngot som enligt Connell ocks ingr i protestmaskuliniteten r ett visst mtt av homofobi.46 Detta r dock ett drag som inte terfinns hos Chinaski i vare sig Post Office eller Factotum. Tvrtom ger han i romanerna uttryck fr en vldigt liberal syn p sexualitet, men r sjlv intresserad enbart av kvinnor. Likgiltigheten infr homosexualitet hos andra r total.

2.4 Det destruktiva beteendet

Frankly, I was horrified by life, at what a man had to do simply in order to eat, sleep, and keep himself clothed. So I stayed in bed and drank. When you drank the world was still out there, but for the moment it didnt have you by the throat.47

Destruktivitet tar stor plats i Bukowskis texter och detta betonar Trueman genom att beskriva frfattarens levnad med orden the legends of his drinking, fighting, and other acting-out behaviors attracted an enormous underground readership from the mid- 1960s until his death in 1994.48 Bukowski sjlv levde sledes ett liv som pminner om Chinaskis. Protestmaskulinitetens destruktiva sidor kan, som tidigare har berrts, visa sig i bland annat brottslighet, missbruk, vld samt problem med auktoriteter och myndigheter. Connell berttar om den nra relationen mellan vld och maktrelationer och att skolan brukar betraktas som den frsta erfarenheten av en fientlig auktoritet, fljd av polismyndigheten.49 Chinaski visar frmst sin respektlshet mot verordnade p arbetet, vilket r tydligast i Post Office. Han brkar stndigt med sin nrmaste chef, Mr. Jonstone, eller The Stone som r dennes hemliga knamn. Det pongteras ocks att Chinaski r ensam om att ppet kalla honom fr detta, ngot hans arbetskamrater inte vgar. Nr Chinaski lmnar in en 30-sidig rapport med klagoml om Jonstone sker fljande meningsutbyte mellan huvudpersonen och en annan verordnad: He waved my papers at me. And screamed: MR. JONSTONE IS A

45 46

Bukowski, [1975] 2002, s. 40. Connell, s. 124f. 47 Bukowski, [1975] 2002, s. 67. 48 Trueman, s. 115f. 49 Connell, s. 120ff.

17

FINE MAN! Dont be silly. Hes an obvious sadist, I said. I tanken tillgger drefter Chinaski den frcka kommentaren att He and Jonstone must have slept together.50 Vid ett annat tillflle, strax efter Bettys begravning, blir han inkallad till ett mte fr att frklara sin oanmlda frnvaro. Detta slutar med att Chinaski hotar mannen och gr en mindre respektfull anmrkning: Mr. Feathers, I told him, you can go to hell.51 Exemplen ovan visar hur Bukowskis romankaraktr har problem med arbetsgivare och inte bryr sig om att visa den traditionella respekten. Harrison lgger ocks fokus vid detta och anser att Chinaski tydligt visar prov p vad han kallar en anti-auktoritr personlighet som reagerar mot verordnade.52 Detta kan ven kopplas ihop med historikern Eva Blombergs tillmpning av modern genusteori p svensk arbetarrrelse, refererat av Ekenstam i Rdd att falla: Studier i manlighet. Dr diskuteras arbetarnas mansbild, deras, ofta provocerande, krav p respekt och erknnande, samt de drag av trots och militans som riktats mot arbetsgivare.53 Dessa senast omnmnda egenskaper r onekligen gemensamma med Chinaski och dennes motstnd mot verordnade. Vad svrigheterna med auktoriteter bottnar i gr inte helt att klargra men steget r inte lngt att knyta an till huvudpersonens barndom och familjesituation. I Factotum ges, som tidigare har beskrivits, en mycket negativ bild av Chinaskis uppvxtmilj samt relation till fadern. Det dysfunktionella frhllandet framgr tydligt i scenen d Chinaski, under perioden d han bor hemma igen, eskorteras hem av polisen efter en krogrunda och mter sin fars raseri. Ilskan kar d han krks p hallmattan och fadern tvingar ner sonens ansikte i detta. Scenen avslutas med att huvudpersonen ger sin far ett knytnvsslag varp modern klser Chinaski i ansiktet. Detta r en stark scen som ger lsaren en uppfattning om hur uppvxten kan ha sett ut och hur illa relationerna inom familjen troligen var. Ngot som kan relateras till detta r Thomas Johanssons text om faderskap i Sprickor i fasaden: Manligheter i frndring. Dr tar Johansson upp olika typer av fder och analyserar deras beteende samt den pverkan de har p sina barn. Det vanligaste exemplet p framstllningen av faderskap i kulturen menas ge en endimensionell bild frgad av frnvaro, svek och aggressivitet. En beskrivning ges ocks av en tyrannisk och aggressiv

50 51

Bukowski, [1971] 2005, s. 16. Ibid., s. 124. 52 Harrison, s. 164. 53 Eva Blomberg, Mn i mrker: Arbetsgivare, reformister och syndikalister: Politik och identitet i svensk gruvindustri i Ekenstams Historisk mansforskning i Ekenstam (red.), s. 21.

18

fadersgestalt.54 Det sistnmnda verkar i hg grad vara ngot som terfinns i portrttet av Chinaskis far, speciellt i den ovan beskrivna scenen. Enligt Johansson influerar allts en sdan hr sorts far sitt barn och vad gller Bukowskis romankaraktr fr det bland annat tydliga auktoritetsproblem som fljd. Brottslighet, vld och missbruk r som tidigare berrts terkommande i bda verken, helt i linje med Connells definition av protestmaskulinitet. Frmst r det alkoholen som visar sig i huvudpersonens brottsregister genom rattfyllor och onykterhet p allmn plats, men ven slagsml och i viss mn stld ger rum. Ett kapitel, uteslutande skrivet i kursiv stil, skildrar till och med en drmliknande hndelse d Chinaski under ett brk p en kapplpningsbana knuffar en man frn elva meters hjd. Detta inslag tar ocks Harrison upp och betonar realismen i det avseendet att huvudpersonen sjlv i nsta kapitel r osker p om han har begtt ett mord eller inte.55 Alkoholen och onykterheten spelar stor roll i det hr stycket d det tunga drickandet skapar sdana minnesluckor att Chinaski inte litar p sig sjlv och sin egen omdmesfrmga. Istllet mste han vnda sig till andra fr att f veta sanningshalten i hndelsen, i det hr fallet den dvarande flickvnnen som fr vertyga honom om att han r oskyldig. Mjligheten att Chinaski br skulden till ett mord r allts tnkbar ven fr honom sjlv, och sledes, som Harrison beskriver det, r detta en realistisk hndelse. I bda romanerna skildras flera slagsml med varierande utgng, ibland p Chinaskis initiativ och ibland p motstndarens. Emellant r det onyktra, pojkaktiga kraftmtningar det handlar om, men ven riktiga grl och meningsskiljaktigheter som slutar i handgemng r frekommande. Vid enstaka tillfllen riktas vldet mot kvinnor, exempelvis i Factotum nr Jan faller offer fr Chinaskis vldsamhet d han, efter en tid fylld av brk, trffar henne p en bar och slr henne s kraftigt att hon faller av stolen. Skildringen r brutal; Chinaski utdelar slaget med likgiltighet och inget i den fljande texten tar upp vldet igen. Den hr scenen r annorlunda och inte alls frenlig med Connells tolkning av protestmaskulinitet som innehllande respekt fr kvinnor. Genom att g emot denna del visar Chinaski prov p ett brott mot den hr formen av maskulinitet och framstr som en, tminstone temporr, kvinnomisshandlare. Utgngspunkten fr Chinaskis destruktiva beteende kan till stor del sgas vara missbruket, och som citatet i brjan av det hr avsnittet klarlgger (Frankly, I was horrified by life //

54

Johansson, Fadern som frsvann. Diskursiva och sociala spr i Ekenstam, Johansson och Kuosmanen (red.), s. 160. 55 Harrison, s. 194f.

19

So I stayed in bed and drank.) vljer han ofta alkohol som bedvning fr att slippa ta itu med livet och vardagen. Han beknner sig ven till att tidvis hamna i fullstndiga spritorgier som varar i lnga perioder av tid, likt avslutningen p Post Office. Det destruktiva sttet att leva p syns d i de stora mngderna alkohol han dricker, minnesluckorna han har, att han inte har tit p tv veckor och att han str med en kniv i handen beredd att beg sjlvmord. Alan D. Berkowitz fr i Kimmels och Aronsons mansencyklopedi en relevant diskussion om alkohol ur manlig och kvinnlig synvinkel. Att dricka, skriver han, anses historiskt och kulturellt betraktat som en manlig aktivitet, och den som gnar sig t detta anvnder det som ett redskap fr att framst som manlig, eller det man uppfattar som varande manligt. Alkoholism psts uppst lika mycket p grund av biologiska, kulturella eller uppvxtanknutna skl som av frvntningar p knsrollen, och mn anvnder ofta missbruk som ett stt att hantera dessa misslyckade frvntningar.56 Chinaskis alkoholkonsumtion skulle allts kunna uppfattas som en reaktion p den otraditionella mansroll han fretrder. Detta kan uppst ur hans familjebakgrund eller vara en blandning av mnga faktorer. Hans frhllanden bygger ocks de vervgande p missbruk, och berusning r en naturlig del i en relation, exempelvis i den med Jan: Some mornings we were just too sick from drinking to get out of bed. Then wed get up in the early afternoon, stop off at the liquor store, stop off for an hour or two at some bar, listen to the juke box, watch the drunks, smoke, listen to the dead laughter.57 Kvinnorna i romanerna dricker sledes i lika hg grad som huvudpersonen vilket r anmrkningsvrt om man ansluter sig till Berkowitz resonemang kring alkoholvanor. Denne drar slutsatsen att kvinnor, ven om deras konsumtion har kat, fortfarande dricker mindre kvantiteter och p grund av andra anledningar n mn. Mn ska ocks dricka oftare och med fler negativa konsekvenser n kvinnor.58 I Bukowskis tv romaner r dock skillnaden mellan mnnens och kvinnornas missbruk marginell. Jan r ett av exemplen p en kvinna som dricker i kapp med, och inte mindre n, huvudpersonen, och delar dennes destruktivitet.

56 57

Alan D. Berkowitz, Alcohol i Kimmel och Aronson (red.), s. 17. Bukowski, [1975] 2002, s. 95. 58 Berkowitz, s. 17f.

20

3. Sammanfattning och slutord

I min uppsats har jag behandlat frfattaren Charles Bukowskis debutroman Post Office samt det nstkommande verket Factotum ur ett mansforskningsperspektiv. Jag har skrivit om den tidigare forskning som finns kring frfattaren sjlv fr att sedan gra en kort redogrelse av mitt valda perspektiv, svl nationellt som internationellt. Drp har jag tagit upp och beskrivit begreppet protestmaskulinitet, och detta har jag sedan applicerat p romanernas huvudperson Henry Chinaski. Jag har ven valt ut tre centrala mnen i verken: Arbetets betydelse, relationerna och kvinnobilden, samt det destruktiva beteendet. Dessa har alla berringspunkter med protestmaskulinitet och mansforskning, och det har jag frskt f fram i min analys. Bukowski r en omtalad frfattare vars verk, med sina sjlvbiografiska drag, ofta har ansetts provocerande. Jag har redogjort fr vidden bde i hans egen produktion och i det som skrivits om honom, och har ven tergett de svenska tidningarnas mottagande nr fyra av romanerna publicerades i Sverige. Frmst reagerade recensenterna p sprket och den raka men grova stilen, och omdmena var blandade om n huvudsakligen positiva gllande Post Office och Factotum. Under rubriken Mansforskning har jag berttat om de diskussioner som stndigt frs om vad manlighet egentligen innebr och hur det ska definieras. Olika forskare har olika sikter och begreppen som anvnds r ofta svrfrklarade och med otydliga grnser. Mnga r dock verens om att man br tala om flera sorters manlighet, och att en pluralisering hjlper till att vidga begreppen och faststlla deras frnderlighet. Jag har ven tagit upp forskningens historik och dess bakgrund inom bland annat feminism, och drp visat att litteraturvetenskapen n s lnge r bttre fretrdd internationellt n nationellt. Betydande forskare och verk finns ocks namngivna i det hr stycket. Ett uttryck inom mansforskningen som jag srskilt har valt att koncentrera mig p r protestmaskulinitet. Alfred Adler skapade formuleringen som R.W. Connell senare vidareutvecklade till att omfatta ett destruktivt beteendemnster med fokus p bland annat brottslighet, missbruk och problem med auktoriteter. Dessa drag stmmer vl verens med romanernas Chinaski och detta har jag lyft fram i analysdelen. Efter en kort presentation av texternas handling och innehll fljer avsnittet om romankaraktrens frhllande till arbete. Chinaski har en mycket negativ instllning till detta, vilket delvis skulle kunna frklaras med Bukowskis egen snarlika stndpunkt. Den traditionella rollen av mannen som frsrjare refuseras starkt och Chinaski r i ett par av sina

21

frhllanden beroende av flickvnner fr sitt uppehlle. Antagandet att arbete har en strre och mer positiv inverkan p bland annat mnnens sjlvbild n p kvinnornas tillbakavisas till frmn fr Chinaskis ovilja mot att ha ett yrke han behver ingen inkomstklla fr att vara tillfreds. Istllet beter han sig s illa mot bde arbetsgivare och -kamrater att han ofta avskedas. Motviljan har sannolikt uppsttt ur faderns konservativa uppfattning om och fasta tro p arbetets stora betydelse i livet. Det r i Factotum som flera intensiva scener mellan far och son utspelas, och det ges intryck av att Chinaskis avoghet mot att arbeta r en revolt mot frldrarna och speciellt faderns position som frsrjare. Oavsett vad som ligger bakom instllningen r den negativa attityden till arbetsmarknaden gemensam med den inom protestmaskuliniteten. I kapitlet som behandlar relationer och kvinnor trder en komplex bild av huvudkaraktren fram. Jmte en degraderande och stereotyp kvinnogestaltning, som bland andra framkallat feministiska angrepp, finns en annan sida som lter oss se mannen som offer under kvinnligt styre. Det innebr ett maktskifte dr Chinaski intar den svagare positionen, srskilt i de sexuella frbindelserna, och kvinnorna placerar sig i verlge. I bda romanerna skildras vid mnga tillfllen sexuellt aggressiva och ordda kvinnor vilket ger huvudpersonen den passiva rollen. Det leder i sin tur in p diskussionen om att vara omanlig med fljden att Chinaski kan betraktas som just detta, exempelvis genom hans tidvis bristande frmga till sexuella initiativ. Romanernas sexuella problematik stmmer sledes bra verens med Connells syn p protestmaskulinitet. Detta r dock ngot som inte gller respekten fr kvinnor och barn, d Chinaski med vissa undantag tvrtom r mycket respektls mot det kvinnliga knet. Ett exempel r hans stereotypa tankar kring kvinnans natur i citatet jag bland annat har anvnt i brjan av kapitlet (Of course, there would always be arguments. That is the nature of Woman. They like the mutual exchange of dirty laundry, a bit of screaming, a bit of dramatics.) eller i de genomgende kroppsfixerade beskrivningar som anvnds fr att gestalta kvinnor. Vad gller Chinaskis destruktiva beteende har det mnga berringspunkter med protestmaskuliniteten och dessa har jag tagit upp i den sista analysdelen. Det kanske mest framtrdande draget r alkoholismen vilket prglar svl huvudpersonen som hans relationer till andra. Missbruket framtrder dock nstan lika starkt hos romanernas kvinnor, ngot som vissa forskare hvdar r ovanligt d det i de flesta fall lr vara en manlig freteelse.

22

Alkoholen ligger ocks ofta till grund fr Chinaskis brottsliga beteende i form av rattfylla, stld, vld och slagsml. Vldet som skildras riktas oftast mot mn, vilket r brukligt enligt Connells beskrivning av denna maskulinitetsform. Sporadiskt riktas det ven mot kvinnor, ngot som till viss del karakteriserar Chinaski som en kvinnomisshandlare. Svrigheterna med auktoriteter r en ptaglig del i romanerna och frmst syns detta i bristen p respekt mot arbetsgivarna. Huvudpersonen kan betecknas som en anti-auktoritr personlighet, vilket framfr allt kan urskiljas i debutromanens uppfrande mot verordnade. Hur detta drag har uppsttt kan motiveras med uppvxtmiljn och den dliga relationen till i synnerhet fadern. Avslutningsvis r Charles Bukowskis romanfigur Henry Chinaski en komplicerad karaktr vars egenskaper ofta starkt skiljer sig frn den traditionella bilden av hur en man ska vara. Rollen som outsider nrmast anammas, och det stts en stolthet i att frskna utanfrskapet och ensamheten. Chinaski kan inte helt rknas till anhngarna av protestmaskulinitet d han exempelvis r respektls mot och misshandlar kvinnor samt saknar homofobiska tendenser, men r nd mycket nra de mn som i frsta hand Connell beskriver. Den motvilja en lsare kan knna ver det grova sprket och de nedvrderande portrtten av srskilt kvinnor byts emellant mot sympati fr huvudpersonens sjlvironi och utsatthet, samt uppskattning fr de trffande och humoristiska beskrivningarna av arbete och auktoriteter. Att betrakta Chinaski utifrn ett perspektiv som mansforskning hjlper till att upprtthlla hans komplexitet och visa p den okonventionella man han skildras som.

23

Litteraturfrteckning
Tryckta kllor
Blomberg, Eva, Mn i mrker: Arbetsgivare, reformister och syndikalister: Politik och identitet i svensk gruvindustri i Claes Ekenstams Historisk mansforskning i Claes Ekenstam (red.), s. 21 Bukowski, Charles, Notes of a Dirty Old Man, 1969 Bukowski, Charles, Ham on Rye, 1982

Bukowski, Charles, Factotum, New York: Ecco [1975] 2002 Bukowski, Charles, Post Office, New York: Ecco [1971] 2007 Connell, R.W., Maskuliniteter, Gteborg: Daidalos [1995] 1999 Ekenstam, Claes, Mansforskningens bakgrund och framtid: Ngra teoretiska reflektioner, Norma: Nordisk tidskrift fr maskulinitetsstudier 2006:1. s. 7-23 Ekenstam, Claes (red.) med flera, Rdd att falla: Studier i manlighet, Hedemora: Gidlunds frlag 1998 Ekenstam, Claes, Johansson, Thomas och Kuosmanen, Jari (red.), Sprickor i fasaden: Manligheter i frndring, Hedemora: Gidlunds frlag 2001 Forslid, Torbjrn, Varfr mn? Om manlighet i litteraturen, Stockholm: Carlsson bokfrlag 2006 Haag, Ronnie, Om Charles Bukowski En legend, Gteborg: Lindelws bokfrlag 2002 Harrison, Russell, Against the American dream: Essays on Charles Bukowski, Californien: Black Sparrow Press 1994

24

Johansson, Ella, Fjra pojkar pilska flickor. Mns hemliga historier i offentliga arkiv i Ekenstam, Johansson och Kuosmanen (red.), s. 84-105 Johansson, Thomas, Frn mansroll till maskuliniteter: en inledning i Ekenstam (red.), s. 715 Johansson, Thomas, Fadern som frsvann. Diskursiva och sociala spr i Ekenstam, Johansson och Kuosmanen (red.), s. 161-174 Kimmel, S. Michael, och Aronson, Amy, (red.), Men and Masculinities: a social, cultural, and historical encyclopedia, California: ABC-CLIO 2004 Sernhede, Ove, Svart macho eller vit velour i Ekenstam, Johansson och Kuosmanen (red.), s. 258-286 Smith, Jules, Art, survival and so forth: The poetry of Charles Bukowski, East Yorkshire: Wrecking Ball Press 2000 Sounes, Howard, Bukowski: en biografi, Malm: Hrnqvists bokfrlag [1999] 2006 Tjeder, David, Maskulinum som problem: Genusforskningen om mn, Historisk Tidskrift 2002:3

Otryckta kllor
A job aint nothing but work. Synen p arbete i Charles Bukowskis romaner Post Office och Factotum., C-uppsats, Uppsala Universitet 2003 Korhonen, Jani, The portrayal of women in the novels of Charles Bukowski, C-uppsats, Lule Tekniska Universitet 2006 Larsson, Michael och Sandberg, Torun, Charles Bukowski Henry Chinaski: mottagandet av Charles Bukowskis fyra romaner i svensk dagspress, Specialarbete, Hgskolan i Bors 1988

25

Yes, Im a man! En analys av Henry Chinaskis maskulinitet i Bukowskis Ham on Rye., Cuppsats, Uppsala Universitet 2006

26