KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Svensk militr explosivmnesutveckling i modern tid frn Nobel till kvvekluster.

Del II

HANDLINGAR

Intrdesanfrande i Kungl Krigsvetenskapsakademiens avd IV den 4 maj 1999 av forskningschef Bo Janzon (uppdaterat till nulget)
De senaste rens forskning och utveckling
Internationellt
Som tidigare nmnts r huvudtrenderna i explosivmneutvecklingen era: hgre prestanda lgre knslighet minskad miljfarlighet NH2 upptcktes redan 1888. Dess vrmetlighet gjorde att intresset fr materialet steg under 1950-talet, men inte frrn i slutet av 1970talet lyckade man ta fram en syntesprocess som gav ett gott utbyte och resulterade i

NO2 O2N NO2

O2N

NO2

O2N NO2
Fig 9. Hexanitrobensen

NO2

H 2N NO2
Fig 8. TATB

NH2

TATB (1,3,5-Triamino-2,4,6-Trinitrobensen) r ett sprngmne som r synnerligen oknsligt fr alla typer av mekanisk pverkan och tl hg temperatur utan att snderfalla eller frbrnnas. Materialet

en tillrckligt ren produkt fr att kunna anvndas praktiskt. TATB r ett relativt hgpresterande och synnerligen termiskt stabilt sprngmne, som frmst kommit till anvndning i krnvapentillmpningar. NTO (nitrotriazolon) r ett annat lgknsligt sprngmne. P 1970-talet gjordes vid Los Alamos

6-2005

78

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

National Laboratory i USA en studie ver vilket som kunde vara det teoretiskt mest hgpresterande sprngmnet. Detta befann man vara HNB23 (hexanitrobensen), som frutsades vara 12 % bttre n HMX. Man ck ocks s smningom reda p att man i Sovjetunionen hade lyckats syntetisera detta mne, och pbrjade ett arbete fr att framstlla HNB vid dvarande Naval Weapons Center, China Lake, Ca, nansierat av Department of Energy. Detta arbete kom att ta nra tio r, och man fann, nr man hade lyckats, att HNB var hela 13% bttre n HMX, men att mnet hade ett antal avgrande nackdelar, bl a att det inte alls tlde vatten och att det fll snder under inverkan av solljus. Frmodligen satt man och myste ver USA:s anstrngningar hemma i Sovjet. Arbetet med syntes av nya CHNOsprngmnen vid China Lake fortsatte och O2N O2N N N N N NO2 NO2

ledde bl a till CL-2024 (HNIW, 2,4,6,8,10, 12-hexanitrohexaazaisowurtzitan), en burformad molekyl. Detta sprngmne har den hgsta densiteten av ngot knt sprngmne och ger ca 20 % bttre prestanda n HMX. CL-20 har ocks kommit till anvndning i kompositioner, bl a LX19, med ca 95 % HNIW. Att lgga till uor till en konventionell molekyl kan ibland vara en vg att ka energiinnehllet (CHNOF-sprngmnen). Vid AFRL (Air Force Research Laboratory), Edwards Air Force Base i Kalifornien lyckade ett kemistteam r 1999 syntetisera jonen N5+ .

Fig 11. Jonen N5+

N O2N
Fig 10. CL-20

N NO2

Detta var ett betydelsefullt genombrott fr HEDM-forskningen25, eftersom det var frsta gngen p etthundra r som ngon lyckades syntetisera en frening med bara kvve, den senaste var azidjonen N 3 - . Jonen N5+ r energetisk i sig, men krvde en tung och komplicerad motjon innehl-

23 http://edoc.ub.uni-muenchen.de/archive/00000184/01/Adam_David.pdf 24 http://www.nap.edu/openbook/0309091608/html/10.html 25 HEDM = High Energy Density Materials hgenergetiska mnen, dvs sdana energetiska material som kan avge vsentligt hgre energi n de nu bsta, som oktogen och CL-20.

6-2005

79

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

lande bla antimon (Sb) och Arsenik (As) fr att kunna bevaras stabil. Senare har nya lmpliga positiva motjoner hittats, se ocks nedan under HEDM.26

NEXPLO/Eurenco
Under 1990-talet inledde NEXPLO (som var det nya namnet fr Bofors Nobelkrut) verksamhet fr att ta fram lgknsliga sprngmnen (s k IM-sprngmnen27), fr att minska riskerna om ammunitionen, frmst i fartyg, stridsfordon och ygplan utstts fr beskjutning eller brand. Sprngmnena r av PBX-typ,28 dvs hexogen eller oktogen bundet i en plastmatris. Man utvecklade ocks en patenterad process fr tillverkning av lgknsliga s k LOVA-krut,29 som bestr av t ex 80-85% hexogen i ett inert, t ex polyuretan, eller energetiskt bindemedel. Processen har rnt internationell uppmrksamhet, bl a i USA. LOVA-krut har tillmpats bl a i 40 mm ammunition till Stridsfordon 90 och i ammunition till frsvarets nya kustkorvetter. PBX har kommit till anvndning i 40 och 57 mm ammunition samt i pansarsprnggranat till 84 mm granatgevr. NEXPLO har sedermera bytt namn till Eurenco, efter sammangende med det stora franska explosivmnesbolaget SNPE. FOI har sedan flera r ett mycket gott samarbete med fretaget, bl a har tillverk-

ningsprocesserna fr era explosivmnen licensierats frn FOI. Hrigenom har tiderna mellan forskning, uppskalning och kommersialisering kunnat hllas nere effektivt. Flera av de av FOA/FOI framtagna substanserna tillverkas nu av Eurenco och r tillgngliga p marknaden, i varje fall i pilotkvantiteter fr frsksverksamhet, klassicering m m.

FOA/FOI
Efter det att man hade arbetat mycket med teknologiska detaljer och existerande sprngmnen inleddes en ny period inom explosivmnesforskningen p FOA i brjan av 1990-talet, d man fr frsta gngen sedan 1940-talet brjade ska syntetisera nya explosivmnen. En av de frsta lyckade synteserna gllde CL-20, som man visste existerade i USA, men som var hemligt, och Sverige ck varken kpa materialet eller f knnedom om syntesprocessen fr att kunna studera mnets egenskaper. Pentagon angav att kp var uteslutet eftersom Sverige inte var medlem av NATO med tillgget att frresten hade det inte spelat ngon roll! Detta arbete utfrde FOA tillsamman med NEXPLO, som kunde bidra med sin goda kunskap och stora erfarenhet av syntesprocesser. Efter denna forskningsinsats medgav USA:s myndigheter ganska omgende

26 Wallin S, m : High Energy Density Materials (HEDM) - A Literature Survey. rapport FOI-R--1418--SE 2004. 27 IM = Insensitive Munitions 28 PBX = Plastic Bonded Explosive 29 LOVA= Low Vulnerability Ammunition

6-2005

80

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

att CL-20 kunde f kpas av Sverige. Den svenska produkten blev ocks delvis bttre n den amerikanska.

Fig 12. ADN (obs jonbindning mellan delarna)

ADN
ADN (Ammoniumdinitramid) r ett salt av dinitramidjonen (fig 12). Troligen under 1970-talets senare del lyckades man i Sovjetunionen i ett mycket hemligt program syntetisera ADN, som ocks kom till anvndning som ersttning fr oxidationsmedlet AP i minst en typ av ballistisk robot (SS-N-20). Perkloratkrut ger upphov till klorvte i avgaserna, som blir mycket hygroskopiska och bildar saltsyra med luftens fuktighet, vilket ger en hg optisk signatur, som t ex rkplymerna som kan ses komma frn rymdfrjans startraketer. ADN ger bara upphov till kvve, syre och vatten nr det snderdelas, och avgaserna fr drfr mycket lg signatur. Hade ADN kunnat exploateras ytterligare i Sovjet hade man kanske kunnat n en nukler frstaslagskapacitet, eftersom USA:s frvarningssystem fr interkontinentala robotar

bl a byggde p den optiska signaturen vid avfyringen. Under 1980-talets senare del lyckades man p SRI (Stanford Research International) p de amerikanska myndigheternas uppdrag ta fram och patentera en syntes fr ADN. Produkten frorenades tyvrr bl a av organiska lsningsmedel som anvndes i processen, som ocks var synnerligen dyrbar. Froreningarna gjorde ocks att stabiliteten hos mnet blev dlig. Man ndde drfr inte vidare i ngra tillmpningar. P FOA, dr man knde till det amerikanska arbetet brjade man i brjan av 1990-talet titta p ADN, framfr allt just i applikationen som oxidator i raketkrut. 1995 hade man ftt fram en enkel, vanlig vtsyntesmetod, som patenterades. Syntesen utfrdes vid mycket lga temperaturer och under noggrant kontrollerade frhllanden. Denna process utgick frn vanliga, marknadstillgngliga kemikalier och var inte dyrbar som den amerikanska. Den gav ocks, eftersom inga organiska lsningsmedel behvdes, en mycket ren produkt. En ytterligare frdel fr ADN r att bde mnet i sig, dess frbrnningsprodukter och tillverkningsprocessen r avsevrt mer miljvnliga n tidigare anvnda material. Kort efter patenteringen av processen trffades ett licens- och exploateringsavtal med NEXPLO, som i samverkan med FOA/FOI skalat upp tillverkningsprocessen och nu i ett ertal r slt substansen i provpartier p vrldsmarknaden. ADN har stor potential bde i sig och i olika spinoffprodukter.

6-2005

81

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

FOA har sedan tagit fram olika formuleringar av raketkrut med ADN, som utom den lgre signaturen och miljvnligheten ocks ger bttre prestanda n AP-krut. Det visade sig att det var gynnsamt att anvnda nyutvecklade energetiska polymerer som bindemedel och brnsle, som t ex GAP, Poly-NIMMO och Poly-Glyn. ADN r ocks ett sprngmne. De esta sdana har syreunderskott, medan ADN r en oxidator. Det ger drfr intressanta mjligheter att t ex skapa syrebalanserade sprngmnen. Fr undervattensbruk har laddningar av nfrdelat aluminium och ADN framstllts, som har visat sig ha bttre prestanda n existerande typer, som hexotonal. Ytterligare en applikation fr ADN visade sig vara i form av lsning i t ex alkohol och vatten som monopropellant fr styrraketer fr satelliter. Denna typ drivmnen vidareutvecklas av ECAPS AB, ett samriskfretag mellan Volvo Aero och Sv Rymd AB. Dinitramidjonen hade aldrig egentligen studerats systematiskt. Nr den nu blev ltt tillgnglig gav den upphov till en helt ny kemi. Den bildar salter med t ex kalium eller cesium, vilket kan ge frbrnnings/ detonationsgaser med hg ledningsfrmga, med mjliga applikationer inom bl a MHD-generatorer30 eller fr annan generering av pulsad kraft.

FOX-12 (GUDN, Guanylureadinitramid). Denna visade sig ha frbrnningsegenskaper som mycket nra motsvarade dem hos nitrocellulosa i krut. Som nmnts r nitrocellulosa inte termiskt stabil utan tillsats av stabilisatormnen. FOX-12 visade sig vara synnerligen termiskt stabilt och skulle allts kunna vara en intressant kandidat som ersttare fr nitrocellulosa. Den har ocks visat sig ha civilt intresse fr gasgeneratorer till fordonskrockkuddar. FOX-12 r licensierat till Eurenco fr anvndning i gasgeneratorer. FOX-12 har ocks visat sig kunna anvndas som ett extremt lgknsligt sprngmne det r nnu mer oknsligt n trotyl.

FOX-7
FOX-7 (DADE, 1,1-diamino-2,2-dinitroetylen)r ett annat mne som studerats bde i Sovjetunionen och USA. H 2N NO2

H 2N

NO2

Fig 13. FOX-7

FOX-12
Ytterligare ett DN-salt som togs fram i FOA:s laboratorier p Grindsjn r
30 MHD = MagnetoHydroDynamisk

1997 tog FOA fram en effektiv syntesprocess ocks fr detta mne. FOX-7 r ett sprngmne med prestanda mycket nra dem hos hexogen, men det r avsevrt mindre knsligt fr mekanisk pverkan,

6-2005

82

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

och lmpar sig drfr vl fr tillmpningar i lgknslig ammunition, bl a som komponent i PBX-er. FOX-7 kan ocks utnyttjas som komponent i LOVA-krut. ven fr FOX-7 har licensavtal skrivits med Eurenco. FOX-7 r i princip vrldens mest hgpresterande IM-sprngmne. Sklet till FOX-7:s lga knslighet r att dess kristalluppbyggnad r i lager som sinsemellan r bundna med svaga vtebindningar (van der Waals-bindningar), varigenom materialet kan deformeras utan hg inre energiutveckling, genom att lagren ltt kan glida mot varandra.

Fig 14. Tetrahedral N4 (Td)

HEDM
r 1999 anskte FOA hos DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency) i USA om ett projekt avsett att underska om en syntesprocess fr N4 (Tetraazatetrahedrane) kunde skapas. Denna molekyl r mycket energetisk, storleksordning 10 eV per molekyl. Eftersom en vanlig kemisk syntesprocess typiskt kan infra 0,1 eV per steg skulle en sdan process med konventionella kemiska metoder krva kanske etthundra steg. Det r dock knappast

mjligt att frutse ngon process i hundra steg eller mer som skulle kunna leda till molekylen N4. FOA freslog drfr ett antal okonventionella syntesmetoder, bl a utnyttjande tillfrsel av energi frn laser och mikrovgsgeneratorer fr att frska skapa molekylen. Ett stort problem var ocks att ta fram grundunderlag fr arbetet och utveckla metoder fr detektion. Eftersom N4 r symmetrisk och saknar dipolmoment s har molekylen inte ngot IR-spektrum. IR-detektion hade utnyttjats vid tidigare frsk att skapa molekylen, som d naturligtvis hade misslyckats. Masspektrometri skulle inte heller rcka till eftersom det nns era isomerer av N4 n den tetrahedrala (Td), mest energetiska och stabila molekylen. FOA valde drfr att i frsta hand anvnda sig av Ramanspektra. Detta projekt beviljades av DARPA fr projekttiden 1999-2001, och Frsvarsmakten skt till ett mindre bidrag till projektet. Projektet innebar bl a att ett laboratorium fr okonventionella synteser byggdes upp. Projektets genomfrande skedde helt planenligt, trots att mnga ofrvntade problem uppstod, bl a visade det sig att Ramanspektra fr kvvgas inte fanns tillgngliga i litteraturen, och de ck drfr tas fram under projektets gng. Med Ramanspektrogran bedmdes det att ca 50000 molekyler behvdes fr detektion. Snart kom syntesfrsken i gng p allvar, till en brjan med lasermetoden. Senare skedde en vergng till bl a stark mikrovgsstrlning mot substrat av fast kvve i kryogen milj. Det visade sig att

6-2005

83

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

det bildades mnen som bl a kondenserade p kvartsfnster i apparaturen. Det kunde ocks konstateras att dessa mnen antingen bestod av endast kvve eller i varje fall hade en extremt hg kvvehalt. Det gick dock inte att detektera mlmolekylen. Trots att mlet inte nddes var DARPA positiva till en fortsttning. Dock intrffade den 11 september 2001 strax innan anskan kom in till DARPA, och franledde stora omprioriteringar. Efter projektets avslutande 2001 har drfr arbete i liten skala fortsatt p de exotiska syntesmetoderna och N4. Apparaturen str och gr p egen hand dygnet runt, i stort sett ret runt. Ny detektionsteknik har kommit fram och prvas. Skulle syntesen slutligen ge resultat som kan pvisas vore detta ett synnerligen stort steg framt. Att drifrn kunna exploatera tekniken kommer dock att krva stora forskningsinsatser och lng tid, minst 15-20 r. Projektet har givit FOI en utmrkt grundlggande kunskap om kvvekluster och andra exotiska tnkbara HEDM-kandidater och ett utmrkt laboratorium. Frmgan att kvantmekaniskt berkna egenskaper hos olika nnu inte bentliga molekyler har ocks drivits p och utvecklats starkt. Ocks den experimentella tekniken och kunskapen har gtt starkt framt. Slutligen har projektet, trots att man inte ndde mlet att syntetisera N4(Td), gett FOI ett framstende rykte i forskningsvrlden, inte minst i USA, dr FOI under projektren bl a ck

delta i US Air Forces hemliga HEDMkonferenser som var klassicerade US only (+ Sweden). Bl a skrev man 2004 i sammanfattningen till en rapport frn AFRL om Polynitrogen31: However, no systematic efforts were undertaken to synthetize any of the potential candidates predicted by the theoreticians. This changed in 1998, when Dr. Oestmark from the Swedish Defense Research Agency

Fig 15. Jonen N5-

proposed to DARPA an experimental study to prepare tetrahedral N4 .

Pentazolater
Som ovan nmnts syntetiserades jonen N5+ i USA 1999. Eftersom syntesen av N4 inte lyckats, tittade man p FOA efter nya substanser med hg kvvehalt. Pentazolatjonen N5- fanns som hypotetisk, men hade inte nnu syntetiserats. Tanken p att mjligen tnka sig denna jon som motjon till N5+

31 Kriste K, Ashwani V, Channell R E (red.): Volume 2: History of the AFRL/USC DARPA Program on Polynitrogen Chremistry. Report AFRL-PR-ED-TR-32004-0041, Vol 2, 2004.

6-2005

84

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

uppkom, och ett arbete med att syntetisera pentazolater brjade. Detta krntes med framgng och r 2003 kunde man fr frsta gngen pvisa jonens existens i FOI:s laboratorier p Grindsjn. Materialen har dock till dags dato bara kunnat framstllas i gasfas.

Metaller
Under slutet av 1990-talet och brjan av innevarande rhundrade diskuterades nanometriska metaller, bl a aluminium, i litteraturen som mnen som potentiellt skulle kunna generera stora energier. Aluminium som frbrnns i syre (eller luft) r i sig mycket energetiskt, och det anvnds drfr i pulver eller ingform som bestndsdelar i sprngmnen fr hg tryckverkan och ocks i raketkrut. Tanken var att man genom att gra materialet i form av nanometerstort pulver skulle dels kunna ka frbrnningshastigheten, dels fra in ytenergi som skulle kunna lmna tillskott. Det frsta realiserades, men det andra har man inte funnit ngra tecken p under FOA:s/FOI:s studier. Nanometriskt aluminium, bl a kallat ALEX, tillverkas frmst genom att lta na trdar av aluminium explodera under inverkan av stark elektrisk strm i inert atmosfr. Nackdelen med detta aluminiumpulver r att det r tmligen svrhanterligt och ocks mycket exponerat fr oxidation. Typiskt bestr

Fig 16. Stratierad hexagonal BN-HNO3

upp till 25 % av materialet av aluminiumoxid, som r inert, men dessutom bildas oxiden p ytan och hmmar materialets frbrnning. Liksom tidigare FKA/FOA tog fram en ytbehandling fr aluminium som minskade dess reaktivitet mot vatten lyckades man nu ta fram en ytbehandling som frhindrade oxidbildningen p ytan. Detta gjorde att man med mikrometerstort material, som r mycket enklare att tillverka och mycket billigare n t ex ALEX, kunde n samma frbrnningsegenskaper som fr det 100 gnger eller mer nfrdelade materialet.

Molekylra kompositer
Ytterligare en intressant HEDM-kandidat r molekylra kompositer, med exemplet bornitrid salpetersyra (BNHNO 3 ).

6-2005

85

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Denna substans har framstllts i amorf form vid FOI. Frhoppningen kan vara att den skulle kunna tas fram i substratform med salpetersyramolekylerna interstitiellt placerade mellan plana lager av bornitrid (interkalation). Detta skulle kunna ge optimal sammansttning, maximal energi och dessutom intressanta egenskaper med olika detonationshastigheter i olika kristallriktningar. Detta och liknande material skulle bl a kunna lmpa sig fr tillmpningar i detonatorer.

men ocks genom stark vrmestrlning. P senare tid har fr bde krut och sprngmnen kraven gtt i era delvis motstridiga riktningar: Lg knslighet (tliga sprngmnen, IM, LOVA): - fr mekaniska hot (splitter, projektiler, RSV) - lg bengenhet att g till detonation p g a mekanisk pverkan eller brand, ven fr kraftigt frdmda laddningar t ex i en sprnggranat - mjlighet att anvnda speciella sprngmnen i stridsdelar fr djup penetration och intrngningsbrisad t ex i bunkerstrukturer. Hga prestanda, framfr allt fr - eldrrskrut fr stridsvagns- och luftvrnsammunition - raketkrut - RSV-sprngmnen - undervattenssprngmnen Bttre miljegenskaper genom hela livscykeln, frn tillverkning till avveckling och destruktion/teranvndning. Kostnad och tillverkningsbarhet r alltid viktiga. Dock r i allmnhet kostnaden fr explosivmnen en mycket lg del ngra procent av ett vapens systemkostnad, och vissa applikationer br vl kunna bra hgre kostnader, som robotsystem. Fr volymmaterial r givetvis kostnaden en betydelsefull faktor. nskvrt r ocks att kunna kombinera kade prestanda med lg knslighet. Ett

En blick mot framtiden

Utvecklingen av energetiska material fljer tv huvudlinjer: Evolutionr, CHNO(F)-material, exempelvis CL-20 Revolutionr, exempelvis kvvekluster Fr de senare har berkningsmetodikens utveckling varit en viktig frutsttning. Dessutom pgr en forskning och utveckling inom reaktiva material avsedda att frbrnnas i luftens syre. Det kanske mest knda exemplet p denna typ av material r den s k hgtrycksladdningen (TBX, Thermobaric Explosive), som bestr av metallstoft blandad med en lttyktig vtska, som hastigt sprids ut i luften och sedan deagrerar/detonerar. Energin per viktsenhet fr sdana material r av storleksordning fem gnger hgre n de konventionella sprngmnenas. Verkan sker genom tryckvgor p upp till 4 MPa,

6-2005

86

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

stt att kunna nrma sig detta krav r genom formuleringar med utnyttjande av t ex energetiska matrismaterial. De kvantmekaniska berkningsmodellerna32 ger numer mjlighet att teoretiskt utvrdera ertalet egenskaper hos mlmolekyler och de ger drigenom bra urval och ledning fr val av mnen fr syntes, liksom fr hur syntesen kan ske. Ett stt att stadkomma minskad knslighet hos ett energetiskt material r att ge det en bttre kristallstruktur. Lngvariga studier av hexogen har bl a gett upphov till I-RDX,33 vars kristaller innehller f fel och har vl avrundad form. Prestanda motsvarar dem fr normalt hexogen men knsligheten har snkts avsevrt. Detta ger frhoppningar att man skulle kunna stadkomma ocks I-HMX

och kanske I-CL-20! Av normala CHNO-material, framstlld genom konventionella kemiska synteser inger t ex mnet TTTO34 (tetra-n-oxy-oktaasa-naftalen, ven benmnt [1,2,3,4]Tetrazino[5,6-e][1,2,3,4]tetrazine 1,3,5,7-tetraoxid) vissa frhoppningar. Teoretiskt kan dess verkan bedmas vara kanske 100 % bttre n HMX.

O N N

N N

N
N

Fig 18. Poly-N

HEDM
O
Utver de typer av kvvekluster som redan behandlats stlls frhoppningar p polymert kvve, se g. Poly-N har teoretiskt bedmts kunna ge verkan p upp till 10 gnger den hos oktogen.

N
O

Fig 17. TTTO

32 Se t ex Frisch, M.J, m : Gaussian 98, Revision A.3. 1998, Gaussian, Inc.: Pittsburgh, PA 1998. Habibollahzadeh D, m : Nonlocal Density-Functional Calculation of Gas-Phase Heats of Formation. Journal of Computational Chemistry, 16, 654, 1995. 33 I = Improved 34 Op cit. Fotnot 26.

6-2005

87

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Fig 19. Explosionsenergi fr olika energetiska substanser (Klla: LLNL, FOI, bl a 35)

Metastabila tillstnd
Kvve och vte upptrder i naturligt gastillstnd som tvatomiga molekyler, N2 med trippelbindning och H2 med enkelbindning. Det r mjligt att lagra stora energimngder i kvvemolekyler med dubbel- eller enkelbindningar. Ett exempel r polymert kvve, som har enkelbindningar. Denna substans har ocks hg densitet. Ett annat exempel r metalliskt vte, vars enkelbindningar frn gasfasen brutits. Detta mne har syntetiserats i sm mngder vid LLNL i USA. Tillverkningen sker genom stark kompression av vte med hjlp av lttgaskanon, som ger anslagshastigheter p upp till och ver 10 km/s. En metod fr syntes av detta mne i strre skala saknas. Genom det stora energiinne35 Ibid.

hllet och vtgasens lga densitet r mnet mycket lmpligt att accelerera metaller och som sprngmne torde det kunna ge en verkan som r ca 30 gnger strre per kg n oktogen. Som drivmne r det kanske nnu mer lmpat, genom vtgasens lga molekylvikt och densitet, och prestanda kan hr bli kanske 50-60 gnger de nu vanligaste drivmnenas! Det r inte knt om metalliskt vte r metastabilt och skulle kunna existera vid rumstemperatur. Hittills har materialets existens bara kunnat pvisas under tider av storleksordning mikrosekunder. Det nns ocks andra metastabila (elektron-)tillstnd som potentiellt skulle kunna lagra stora mngder energi, bl a helium i triplettillstnd,35 som p g a hg energi och

6-2005

88

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

lg molekylvikt skulle kunna vara lmplig som drivmne.

Nuklera isomerer
Ytterligare en klass av substanser som skulle kunna f tillmpning som energetiska material r s k nuklera spinisomerer 36 d v s materialens atomkrnor r omlagrade s att de fr ett annat spin n den normala, stabila isotopvarianten. Dessa isomerer kommer s smningom att spontant falla ner till det lgre spintillstndet och avger d stora mngder energi. I g 19 anges energiinnehllet per kg fr ngra av de vanligaste spinisomererna med en halveringstid verstigande ett r. Man kan observera att energimngderna r en faktor frn ungefr 500 upp till 250 00 gnger strre n oktogenets, d v s 1 kg av spinisomeren 178Hf skulle kunna avge motsvarande energi som 250 ton oktogen! Energiavgivningen frn dessa material sker i form av hrd gammastrlning (som vid interaktion med andra material omvandlas till termisk och mekanisk energi). Formellt r dock dessa isomerer inte krnvapen. Ytterligare en begrnsning i materialens anvndbarhet r att det f n inte nns ngot knt stt att utlsa deras energiavgivning, t ex i form av en kedjereaktion, utan materialen snderfaller spontant. Om en

sdan mekanism kan existera eller inte r f n freml fr stor vetenskaplig oenighet. Om energiavgivningen kan styras skulle dessa material kanske kunna bli utomordentliga energikllor fr luft- och rymdfart. Reaktionsprodukten blir en ej radioaktiv, stabil metallisotop som sannolikt inte heller skulle behva spridas i miljn. Den ultimata energiavgivaren torde vara antimateria. Liksom metaller och TBX som reagerar med luftens syre reagerar antimaterian med motsvarande normala materia, och bda omvandlas helt till energi! Svrigheter och kostnader att skapa och lagra antimateria torde tills vidare vara nra overstigliga, men i framtiden skulle kanske detta kunna bli en realitet. Ytterligare information om exotiska energetiska material kan hittas bl a i den utmrkta FOI-studien om HEDM37 och i en teknisk prognosstudie,38 gjord av FOI fr det nska frsvaret. Ocks USA:s National Research Council har gjort en studie39 som innehller mycket lsvrt.

Diskussion och slutsatser

Det r viktigt att knna till historien. Ofta har ngon annan tnkt p liknande stt tidigare, men det hela har ofta fallit i glmska. Vapen (och tillverkning av alkoholhal-

36 Op cit. Fotnot 26. 37 Ibid 38 stmark H, m , 2004: Development of energetic materials over the time span 2004-2025, Special forecast, FOI-R--1174--SE, Swedish Defence Research Agency, FOI, Stockholm. 39 Atkins, R, m : Advanced Energetic Materials. The National Academies Press, Washington DC, ISBN 0-309-09160-8

6-2005

89

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

tiga drycker) r kanske de tv omrden dr mnsklighetens uppnningsrikedom knappast knt ngra grnser. Utvecklingen och den militra anvnd-

ningen av explosivmnen har pgtt i tusentals r. Det r mycket ptagligt att detta har skett i steg:

670 e kr 1000-1250 1830-talet 1870-talet 1890-talet 1914-17: 39-45 1980 - nu 1995 - 1995 -

den grekiska elden svartkrutet nitrocellulosan det rksvaga krutet de brisanta sprngmnena: pikrinsyra, och trotyl de hgbrisanta sprngmnena: hexogen, hexyl, oktogen, tetryl, pentyl Extremt hgpresterande eller lgknsliga sprngmnen: CL-20, TATB, PBX, LOVA-krut) Nya typer av explosivmnen: ADN, FOX-7, FOX-12, TBX HEDM

Fig 20. Relativ verkan av ngra olika HEDM

6-2005

90

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

Under 1900-talet har faktiskt inte s mycket hnt inom omrdet sprngmnen. De mnen som fortfarande r basen i majoriteten av vapen r alla, med oktogenet som undantag, upptckta p 1800-talet. Frst mot slutet av rhundradet kom nya material som CL-20, ADN och FOX-7 fram. Bland orsakerna fanns att frra rhundradets kemister tnkte konventionellt och trodde p auktoriteter. Srskilt i USA var resurserna splittrade, det fanns mycket fasta skrankor mellan kemister och fysiker och man hade inte ltt att samarbeta.40 Ett exempel p en auktoritativ utsaga som har haft stor betydelse r den rapport frn Los Alamos National Lab. som tidigare nmnts, dr man angav starkt begrnsade mjligheter att ka effekten p sprngmnen. Denna rapport ledde ocks till den tioriga forskningsinsatsen fr att syntetisera HNB i USA, en insats som ju tyvrr inte gav mycket avkastning. Bl a ledde detta ocks till att andra betydelsefulla personer inom DoD i USA, bl a Mr Richard Vitali, chef fr det 1985 bildade LABCOM, som under sig samlade alla US Armys forsknings- och utvecklingsresurser, uttalade en negativ syn p mjligheterna. Mr. Vitali, som sjlv hade en lng och framstende bakgrund inom RSV-forskning drog slutsatsen att inte heller fr riktad sprngverkan fanns det mer n kanske 10 % potential fr frbttringar, vilket bl a ledde till att man i USA lade ned all forskning p RSV fr lng tid framt. ven explosivmnesforsk40 Ibid 41 Op cit. Fotnot 31.

ningen hade besvrliga tider i USA, man var starkt splittrad och saknade visioner. Felet man hade begtt i Los Alamos-rapporten var att bara titta p konventionella CHNO-material med plan struktur. CL-20 r ju bttre n man frutsade var mjligt, och r en burformad molekyl. De mer exotiska materialen tog man inte alls med i betraktelsen. Inte frrn FOA i brjan p 1990-talet brjade ifrgastta dessa slutsatser, med tillkomst av syntesprocesserna fr ADN och FOX-7, som man kunde konstatera gav framgng, och framfr allt kanske med HEDM-satsningen frn FOA och DARPA p N4 lossnade det.41 Sedermera har man i USA satsat stora resurser p forskning kring explosivmnen, bl a den nmnda framgngsrika insatsen p AFRL, arbete p N8 och poly-N p LLNL (Livermore), och mycket arbete inom Navys olika lab NSWC (Indian Head), NAWC (China Lake) och ven NRL (Washington DC). Modern kemi blir ocks alltmer fysikalisk och drmed uppkommer kade mjligheter att skapa kemiska freningar och material som inte fanns tidigare. Marknaden fr militra explosivmnen r i allmnhet mycket konservativ. Oftast krvs hemmamamarknadens std fr att kunna slja till andra nationer, och det r mycket kostsamt att kvalicera nya explosivmnen ur skerhets-, frenlighets- m aspekter fr anvndning i vapensystem. ven om utvecklingstakten fr nya va-

6-2005

91

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT

pensystem egentligen inte minskat s r inom de flesta vstliga nationer (utom USA) anskaffningsplanerna fr vapen och ammunition p lg niv, och det blir drigenom inte lnsamt fr en tillverkare att satsa p radikalt nya material, om inte kunden krver det (och ocks betalar fr hela utvecklingskostnaden). Som sammanfattande bedmning kan sgas att mjligheterna torde vara mycket stora att i framtiden kunna ta fram Energetiska material med radikalt kade prestanda (t ex kvvekluster, ytterligare molekyler n de beskrivna r tnkbara) Energetiska material med skrddarsydda formuleringar och egenskaper fr tillmpningen, vad avser prestanda och knslighet Energetiska (reaktiva) material som frbrnns i luft, med mycket kat energiinnehll relativt existerande explosivmnen. Lget nu skulle kanske kunna jmfras med slutet av 1800-talet vad gller utvecklingspotential, med skillnaden att man i dag har mycket bttre teoretiska kunskaper, kopplat med de bentliga berkningsmodellerna. FOI r den enda forskningsorganisation i Europa som systematiskt sker efter synteser av nya energetiska material. Detta

och vriga insatser har vunnit stor respekt och FOI anses bland forskarkollegerna ute i vrlden hra till de absolut frmsta inom omrdet. Det nra samarbetet med Eurenco har ocks starkt bidragit till att Sverige har bibehllit en plats p vrldskartan som en nation av stor betydelse nr det gller explosivmnen, vapen och ammunition. Explosivmnen r inte lngre ngot man kan ta frn hyllan och stoppa in i ett vapensystem. Den nation som inte satsar p att exploatera de mjligheter som nns betrffande energetiska material riskerar att hamna p efterklken. Och sambandet mellan tillgnglig energi i ett explosivmne och ett vapensystems sammanlagda prestanda r inte alls linjrt utvecklingen gr det mjligt att: ka verkan kraftigt inom samma viktram ka rckvidder och hastigheter kraftigt (bl a ocks genom luftfrbrukande motorer) minska storleken kraftigt fr bibehllen rckvidd och verkan Ett exempel skulle kunna vara att mjliggra utformning av en UCAV42 som r betydligt mindre och ger samma eller bttre rckvidder och vapenverkan n ett av dagens stridsygplan, t ex JAS 39 Gripen-systemet!

42 UCAV = Unmanned Combat Aerial Vehicle

6-2005

92