Ny riktning fr Ida

SJBO. I hstas stod hon infr ett vgskl i livet. Fortstta satsa p travsporten efter ngra tuffa r, eller bryta upp och hitta ngot annat? Ngot beslut hanns dock aldrig fattas. En sidokollision bestmde istllet obnhrligt vilken riktning Ida Olssons liv skulle ta.
Text BJRN EKMARK Foto STEFAN OLSSON

Ett lopp som frndrade livet fr Ida Olsson. Ritten p Halmstadtravet som slutade med ett otckt fall

da Olsson, 30, stter in dvd:n frn tvlingsdagen fr att visa filmsekvensen frn hndelsen som gjorde att hennes liv frndrats totalt. Hndelsen som gav henne en hjrnskada som gr att hon aldrig kommer rida eller kra lopp ngonsin igen. Som gr att hon inte kan leva som frr. Som gr att nrminne och koncentrationsfrmga frsmrats betydligt. Det r den 29 september 2008. Kvllens montlopp p Halmstadtravet. Ida rider Nelle Smash och ligger lngt ner i fltet och r p vg framt i tredjespr med drygt 1 200 meter kvar till ml. D bryter pltsligt Sophia Jacobsens California Simb ut frn innerspr och knuffar ut Giddson, som i sin tur bryter ut p Nelle Smash. Ida Olsson faller hrt mot marken med axeln och huvudet fre. Och blir liggande. Lnge. Jag minns ingenting frn loppet eller olyckan. Det r en lucka frn att vi kte till banan till att jag vaknade upp p sjukhuset. Jag knner ingenting nr jag ser filmen. Det r som att se ngon annan, det r konstigt. Men vi tar det frn brjan. Ida r brdig frn smlndska Mlilla och kommer frn en lantbrukarfamilj. En tjej frn landet, helt en10

kelt. Hstintresset vcktes tidigt, men lnge var det enbart dressyr och hsthoppning som lockade. Travet kom in i bilden under gymnasietiden p lantbruksgymnasiet. Pappa hade ju travhstar, men jag mste sga att jag var mest en ridpadda, som inte hade alltfr hga tankar om travet. Men jag tyckte ju om att vinna... Och att vinna pengar, det var ju nnu bttre. Skulle man vinna en hopptvling fick man med sig en grimma och en hstborste hem i bsta fall. Hsthoppningsintresset r dock ingenting som lever kvar fr Ida. Nej, under tiden jag hll p fick jag avsmak fr hela grejen. Hela miljn. Jag har aldrig haft ngon strvan efter att vara snygg och prydlig, och det kndes som att det r ett krav i den sporten. Och det pallar inte jag med. I travet, om du ska hrddra det... Har du bara hsten med dig till banan, s kan du i princip lna ihop till resten. Folk r schyssta och genersa och lnar alltid ut grejer. Jag sger inte att det r ngot man vill gra, men det gr. Efter att ha gtt lantbruksgymnasiet och hjlpt till hemma hos pappa i ett halvr bestmde sig Ida fr att prova p att jobba i proffsstall, och fick anstllning hos Lutfi Kolgjini.

Jag tror att jag jobbade i tv mnader... Sen fick jag sparken. h, det var vl ett typiskt Ludde-infall. Det var mnga hstar som gick dligt och hade halsinfektion, och d skulle pltsligt en massa hstar ut p sommarbete. S vi var ngra som blivit anstllda sist som helt enkelt fick g. Det blev flytt tillbaka hem till Mlilla, vilket sedermera ledde till vidareutbildning bortom travsporten. Ida gick en massageutbildning och fick jobb som masss p ett hotell p Mallorca. Att massera turister frlorade dock snart sin charm. Jag jobbade dr i fyra mnader, och visst, det var jttekul. Men... Jag trttnade p att massera. Rent tekniskt r det ett jttespnnande yrke. Men det r kontakten med mnniskorna... Det r inte mnga mnniskor som r positiva. Inte ens semesterfolk, som man ju skulle kunna tro ska vara avslappnade och glada. Jag vet inte hur mnga gnger jag hrt att Min frra massr sade att det hr var det vrsta han hade varit med om... Att det finns ett sdan behov av att behva vara vrst och m smst! Och med fysisk kontakt byter man energier hela dagarna, s i slutet av varje dag var jag i princip helt tmd p kraft. Det blev helt enkelt alldeles
www.travronden.se

har satt spr i livet fr Ida, men sjlv minns hon ingenting frn loppet, inte ens nr hon ser det p dvd eftert.

fr pfrestande. Man behver inte mycket positiv energi fr att man ska bli glad, men du anar inte hur f det var som var tacksamma och glada att vara p semester. Dessutom fick jag en beundrare dr nere som blev en aning psykotisk, eller hur man ska uttrycka det... S efter fyra mnader fick det vara nog. Det bar allts ter hem till tryggheten hos frldrarna i Mlilla. Ida brjade en ekonomiutbildning i Malm. P somrarna jobbade hon hos Kolgjini igen, men nr utbildningen var klar brjade hon hos Francisco Castro, galopptrnare p Jgersro. I samma veva trffade hon sin nuvarande sambo, Erik Klossi, som d som nu arbetade som hovslagare. Och det var hr som Ida tillsammans med Erik p allvar brjade trna travhstar. Ida var inneboende i nrheten av Jgersro och frfogade blott ver fyra boxar nr fler och fler hstar kom in i trning. Hstarna gick hur bra som helst d. Saida Camillo var en perfekt reklamhst och vi hade helt enkelt vldigt bra snurr p vrt material. Vi bestmde oss fr att satsa nr grden mittemot Hans Adielsson var ledig. Helen A Johansson hade hllit till dr, ngra galopptrnare och nu skulle vi arrendera hela grden
www.travronden.se

och det skulle bli vrt stlle, dr vi skulle bygga upp ngot riktigt bra. Det kndes fantastiskt bra. Allt sg s himla ljust ut. Men... Det blev tv r med smnlsa ntter. Det brjade med en lungbldning p Night Rambler och sakta men skert brts alla vra hstar ner och slutade helt att g ngonting. Det var ett helvete rent ut sagt. Vi frskte ha dem inne dygnet runt, ute dygnet runt... Vi lade s mycket pengar och tid p att frska hitta vad som var fel. Men det gick inte. Fr det var ju drmstllet...

skt... Men jag vet ingenting om det dr, vill inte prata om det. Jag kan mest skratta t det nu, men man blir ju desperat till slut nr man inte hittar ngon lsning. Jag trodde att Erik skulle bli tokig nr jag tog dit en healer som hll p med magneter och allt vad det var... Men hur som helst. Det fungerade inte fr oss p det stllet. Sen kan man bara spekulera i om det var vi som misslyckades, eller om det fanns andra faktorer. Jag har lagt det bakom mig nu, men oj som jag har grubblat... Efter tv r var det dags att ge upp. Vid tidpunkten hade Ida brjat rida en del mont med Axel Turbo, vars gare Peter stgren hll till strax utanfr Sjbo. Det bar sig till slut att Ida och Erik flyttade dit med hstarna och resultaten brjade g t rtt hll igen. Sedan sldes grden dr de hyrde stallplats och p den vgen hamnade Ida vid ett vgskl. Ngra hstar sldes och de terstende sex togs upp till Mlilla som en tillfllig lsning, och Ida funderade. Antingen skulle vi fortstta och leta ngot nytt, eller lgga av. Vi visste inte hur vi skulle gra. Jag visste inte heller vad jag ville gra. En mnad senare frndrades allt, i och med olyckan. Ida drog sig ett brutet nyckelben,
11

Jag knner ingenting nr jag ser filmen. Det r som att se ngon annan, det r konstigt

Det lter nstan som om det spkade... Ja, jag hade faktiskt en person dr som sysslade med healing av hstar, i ngot slags desperat gripande efter halmstrn. Och s kunde han ven f kontakt med andvrlden, sade han... Och visst, huset var tydligen hem-

Ida var tvungen att gra sig av med de flesta hstarna efter olyckan. gonstenen Night Rambler ger hon dock inte upp i frsta taget.

men vad vrre var; en skallfraktur strax bakom hger ra. Efter en vecka p Halmstads lasarett fick hon komma hem, dr hon frblev sngliggande i tv veckor innan hon pbrjade arbetsterapi p Orups sjukhus strax utanfr Hr. Fortfarande, nstan fem mnader efter olyckan, r Ida sjukskriven. Dagarna tillbringades hemma i huset i Sjbo och det r mycket ensamtid. Nrminnet kan trilskas, reaktionerna r lngsammare och framfrallt r det kraftkrvande att hlla koncentration. Jag har svrt fr nr det r mycket ljud p samma gng. Att sitta i ett stort sllskap med till exempel teven p blir fr mycket fr mig. Det blir fr mycket intryck fr mig att klara av. Jag hr vldigt dligt p hger ra och har dessutom ganska kraftig tinnitus. Att hnga med i samtal med folk har blivit krvande och det r dr jag mrker av skadan som mest. Dessutom r Idas smaksinne s gott som frlorat. Om det r mycket vitlk i ngot kan jag knna en antydan till smak. Annars knner jag ingenting och det r s klart trkigt. Det r ju inte srskilt frmjande fr aptiten heller. Hur ser en typisk vardag ut? Jag brukar vakna tidigt p morgnarna, men det mesta tar mycket lngre tid nu. Allting, som att hitta klder, kl p sig, kka frukost... Och vips r klockan middag. Jag har lrt mig att leva med det. Man mste gra tiden till
12

sin vn. Men visst r det frustrerande nr allting tar s mycket lngre tid att gra, och att jag glmmer saker. Sen nr jag blir trtt blir allting smre; hrsel, balans, koncentration... Det blir allts mycket tid hemma fr Ida, vilket leder till ett begrnsat socialt liv. Dr mste jag sga att Facebook r kanon. Det r min kontakt med omvrlden. Det blir lagom, fr nr jag knner att man inte orkar

Instllningen bland ryttare r ofta fr oprofessionell

kan jag stnga av. Det gr att hlla koll p vad andra gr, och det r helt enkelt ett himla bra socialt verktyg fr mig. Hur r kontakten med hstarna? Jag har varit tvungen att gra mig av med s gott som alla hstar. Vi har Night Rambler ngra hundra meter hrifrn. Honom kan jag pyssla med lite dagligen. Erik hjlper mig att kra honom och jag fr hjlp i stallet med vad jag behver. Det r givetvis jttenyttigt att jag har den dagliga aktiviteten, s jag inte bara sitter hr hemma och mglar. Fr det blir ingen frisk p. Men nd, det kommer ta jttelng tid innan jag kommer tillbaka till ett ngorlunda normalt liv. Hur ser prognosen ut egentligen? Det finns det inget svar p. Jag vet att jag

kommer bli bttre och att det kommer ta lng tid. Men hur bra och hur lng tid gr inte att veta. Jag frsker vara positiv och mrker att det gr framt. Men bara grejen att ta p sig klder, g de 700 meterna till stallet, och ta hand lite om Night Rambler... Det r stort allts. Nu orkar jag g den biten, men det tog lng tid innan jag klarade det. Kan du kra jobb sjlv? I julas var jag och pappa faktiskt p Kalmartravet fr att kra jobb, det var frsta gngen fr mig sedan skadan. Jag skulle kra Saida Camillo. Selningen tog lng tid jmfrt med normalt och det var inte direkt s att man svingade sig upp i sulkyn... Men att kra gick faktiskt bra, tempobedmningen satt dr precis som frr och jag kunde kra precis i den farten jag ville. Och Camillo var s himla snll, det var som att han mrkte att jag inte var helt hundra. Hur gr det att rida? Allts, skulle jag hoppa upp och rida lopp skulle jag ramla av efter 150 meter. Jag har ju tappat frmgan att fatta snabba beslut, att vara uppmrksam. Och allt det r ju ett mste om man ska rida lopp. Jag vet inte om jag ngonsin kommer att bli s skrpt igen. Hur knns det? Allting har en mening, s r det bara. Jag sitter hr fr att jag skulle vl antagligen tagga ner lite. Jag var fr mycket uppe i varv och fick en tuff tillsgelse...
www.travronden.se

Den dagliga aktiviteten med Night Rambler betyder mycket fr Ida. Den tolvrige gentlemannen har ett bestmt, men lekfullt lynne.

Det kan man vl minst sagt sga... Jo, absolut. Men andra sidan fick jag ju mnga mindre varningar ocks, fast dem lyssnar man ju inte grna p... Hur ser du p framtiden? Jag kommer inte att komma tillbaka till travsporten som aktiv, det vet jag skert. Ett drmyrke hade varit att bli veterinrassistent, tror jag. Men jag vet inte om det r mjligt, om jag kommer att bli s bra att jag skulle klara det. Sedan en tid tillbaka hjlper Ida till med montutbildningen p Jgersro. Mikael Mrtensson r huvudansvarig fr utbildningen och Ida r med ngon gng i veckan fr att tillfra kunskap och erfarenheter om att rida mont en sport som hon anser r i stort behov av utveckling. Allts, jag ska inte sga fr mycket, men verlag r det helt enkelt fr dlig standard inom montn. Det knns som att man har varit lite fr ivrig att komma igng med det hela och inte satsat tillrckligt p utbildning. De gnger fltet faktiskt r samlat och formerat r det nstan s att det blir stende ovationer. Det sker allts stora misstag i stort sett i varenda lopp. Ngon tar ut en galopperande hst, ngon rider snvt... Det ser inte snyggt ut. r det fr ltt att ta montlicens? Ja. Fr att g utbildningen fr att ta licens ska man ha god rid- och krvana och ha krt snabbjobb kontinuerligt det senaste ret. Jag har mycket svrt att tro att de kraven uppfylls.
www.travronden.se

loppet, men instllningen bland ryttare r ofta fr oprofessionell. Viktigast tycker jag r att bde den teoretiska och praktiska delen av utbildning kring att rida lopp med allt vad det innebr blir mer grundlig. Vad ger du sjlv fr tips som utbildare? Jag tror mycket p feedback. Att man gr igenom lopp man rider och grna har ngon som kan ge kritik. Kritik r ngot positivt fr utveckling och inget man ska vara rdd fr. Jag bad till exempel Hans Adielsson att se mina lopp och komma med kritik, vilket var givande. Ida och sambon Erik Klossi i hans i jourhovslageri Han gav mig rdet att titta mycket p galoppinne p Jgersro. sporten och observera olika jockyer genom lopDet knns precis som om vissa kommer direkt pen. Att jag skulle frska hitta ngon med en frn ridskolan. Se bara p tempobedmning- stil som passade mig, och sedan gra det till min en i loppen. Ofta r den katastrofal, det finns egen. Dessutom har jag en vldigt kritisk samingen knsla. Det finns mnga som gr ett rik- bo... Om man ska frbttras mste man kunna tigt kanonjobb, som r jttebra montryttare. reflektera ver sin egen prestation. Det krvs Men alldeles fr mnga som helt enkelt r fr motivation och dmjukhet ngot jag tycker dliga. mnga inom montn verkar sakna. Hur kan utbildningen frbttras? Ida m vara mrkt fr livet av olyckan, och Jag har tnkt en hel del p det. En ven om tankarna inte r lika snabba sak som mnga missar r hur viktigt som frr r de uppriktiga, vlmenande det r att vara plst infr ett lopp. och engagerande. Med sina erfarenFramfrallt r det mnga som vill ut i heter, ider och vilja att utveckla sportspren med chanslsa hstar, trots att en torde hon vara ett nyttigt tillskott de ligger p innerspr i bra position. fr montutbildningen. Ida r ett Sedan r det viktigt att man fr frstskrckexempel p riskerna inom hstelse fr vikten av att vara fysiskt frbe- BJRN kapplpning, men ett fredme i sin EKMARK redd. Det r krvande att rida mont SJBO instllning till livet och strvan efter att frbttra hellre n frbittras. och viktigt att man orkar rida hela
13